Är tro att vara säker eller att ha tilltro?

Är Bibeln tydlig och klar? Är man god eller ond? Är allt svartvitt? Är det verkligen så enkelt?

Att förstå och se kristendomen som svartvit, att ha en tro som är svartvit kan ha sin tid.

När man är ett barn, antingen kroppsligt och/eller andligt, som när man är ny i tron , så har det sin plats att ha en dualistisk syn. Detta eftersom man då inte alltid har kapacitet att se de nyanser som finns och att förstå den mångfacetterade verkligheten. Men med tiden och erfarenhet så borde man mogna och inse att verkligheten inte är svartvitt, att det inte är antingen gott eller ont, att det finns gråzoner.

Förstås kan det vara så att man finner en trygghet i en mer simplifierad syn på livet och det är okej, i alla fall så länge man inte hävdar att ens syn är den ”enda rätta”, inte försöker begränsa andras frihet att leva som Gud skapat dem, eller förminskar eller avhumaniserar andra för att de tror annorlunda.
Det är att begränsa Gud, att förminska Guds storhet och skapelse, det är att göra så Gud passar in i vår bild av Gud.

Ett ”botemedel” mot ett sånt sätt tror jag är kärlek. Att inse att Gud älskar alla människor lika mycket och att vi är kallade att på samma sätt älska andra.


I flera brev i Bibeln skrivs det om andlig mognad, till exempel i Heb 5:13 och 1 Kor 3:2. Sker det inte mognad så är det en tro som är rätt död.

En sån mognad kanske leder till att man börjar inse att en del av det man trott varit ”klart och tydligt” inte är det. Man kanske inser att den bild man byggt av Gud inte alls stämmer, att den låda man placerat Gud i inte alls rymmer ens ett sandkorn av vem Gud är.

Man får och behöver brottas med att Bibeln inte ger klara, tydliga svar utan tvärtom, säger emot sig själv. Man får och behöver brottas med att man inte säkert vet. Men det är frågan om tro, att sätta sin tillit till Gud.

Att ”veta säkert” är inte tro, det är inte att sätta sin tillit till något Större. Att tro man vet, att man är säker man har rätt, kan kanske kännas tryggare, i alla fall för en tid, men det är också oerhört bräckligt. Och när man märker den bräckligheten, slår man runt sig då i ett desperat försök att få tag i något att hålla fast sig i när ens tro börjar rämna, eller har man modet och ödmjukheten att följa med den vilda tur som en ned- och omkonstruktion kan innebära?

Jag tror vi alla ”vet”, är ”säkra” och ser saker och ting som ”antingen eller” på sätt eller annat. Så tror jag vi människor funkar och det är okej. Det är när vår rädsla och motsägelsefullt, vår osäkerhet över vad vi är ”säkra” på tar över, som vi kan börja skada andra och oss själva.

Jesus rör vid det här i Matt 23:1-36. Bland annat säger han:

”De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol […] De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.
Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten.”

Matt 23:1, 4, 23

Det Jesus fördömer är alltså att vi gör lagen till det viktigaste, eller snarare vår tolkning av Bibeln, istället för kärleken till vår nästa, som ju är hur kärleken till Gud yttrar sig.

Jesus säger även i samma kapitel:

Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare.

Matt 23:11

Jesus fick 187 frågor i Bibeln, han besvarar kanske 8. Själv ställer han 307 frågor.
Inte ens Jesus ger alltså raka tydliga svar. Hur han inte svarar och istället ställer frågor visar på hur vi också kan ställa frågor, som vi inte riktigt alltid får svar på. Istället för svar inbjuds vi till att sätta tilltro till nåt Större.

Som avslutning, Pete Enns beskriver det hela bra i sin bok The Sin of Certainty:

When we grab hold of ”correct” thinking for dear life, when we refuse to let go because we think that doing so means letting go of God, when we dig in our heels and stay firmly planted even when we sense that we need to let go and move on, at that point we are trusting our thoughts rather than God. We have turned away from God’s invitation to trust in order to cling to an idol.

Var Paulus besatt av sex?

Paulus skrev en hel del om sex i sina brev till församlingar. T.ex. så är flera av de vanligast förekommande bibelverserna som används som vapen mot homosexuella skrivna av Paulus, exempelvis Rom 1:26-27 och 1 Kor 6:9 (1 Tim 1:10 är inte skriven av Paulus eftersom han var död när både första och andra Timoteusbreven skrevs).

Men vad annat säger Paulus om sex än att ”samkönat sex är förbjudet”? Vad mer han säger och en orsak till att det mesta ignoreras ska jag ta upp här.


8 Till de ogifta och till änkorna säger jag: det är bäst för dem om de förblir som jag. 9 Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.

1 Kor 7:7-9

Paulus fortsätter på samma tema genom hela kapitel 7.

Paulus var en man som levde i dogmatisk celibat, och han tyckte att det är bäst om alla kunde vara ogifta och leva i celibat.
Enda orsaken att gifta sig är om man inte klarar av att leva i celibat.

Vidare säger han att om man gifter sig så ska sex vara bara en förebyggande metod så man inte brinner av begär. Det skulle vara utan passion, heligt och ärbart. (1 Tess 4:3-6)

Paulus tänkte att, pga det grekisk filosofiska ramverket han levde och verkade i, att sexuella begär bara var en problematisk produkt av vår natur som behövde övervinnas. Man tänkte att sexuella begär skulle hållas i strama tyglar, och att i ett äktenskap skulle sex bara användas för att strama till tyglarna än mer. Sex inom äktenskapet skulle vara passionsfritt, förebyggande och ske sällan.

Att skaffa barn var inte viktigt för Paulus heller. Han skriver aldrig om det, och han trodde dessutom Jesus skulle komma tillbaka snart, så det skulle ändå inte hinnas med barn (1 Kor 7:29).


Är det här sättet att leva som Paulus rekommenderar något som följs och som predikas? Nej.

Visserligen är det Paulus skriver i 1 Kor 7:1-8 menade att ses ”som ett råd, inte som en befallning”, men de här styckena berättar mycket om hur Paulus såg på sex och sexuella begär, och det är i den kontexten vi behöver förstå Paulus.

Paulus råd är baserade på sociala, historiska, filosofiska, ideologiska ramverk och omständigheter som inte existerar längre. De flesta kristna har avfärdat de här råden som något som inte tjänar oss längre, och därmed inte gäller.

Eftersom de här råden om sexuellt samliv inte gäller så varför skulle då ett eventuellt förbud mot homosexuella förhållande fortfarande gälla?


Det mesta av vad Paulus säger om sex ignoreras då det alltså inte längre är relevant för oss idag, med tanke på vad vi idag vet och hur vi ser på sex och sexualitet. Men förbudet mot samkönat sex och sex före äktenskap lever av någon anledning vidare, även om Paulus inte gav exakt såna förbud.

Varför lever just de där vidare kan man undra. Jo, jag tänker att de har blivit identitetsmarkörer, de är simpla sätt att använda sig av för att utåt visa att man hör till den ”rätta” gruppen, de ”sant troende”, att man är en kristen ”på riktigt”.

Vi håller fast vid dem för att de kan användas som maktmedel för att sätta gränser och kontrollera, för att skapa tydliga ”vi mot dem”. Istället för att ta tag i mer invecklade saker, som fattigdom, utstötthet, ensamhet, hemlöshet, allt som som Jesus pratar mycket om, så väljer vi att fokusera på något som är ”enkelt”. Enkelt att se, enkelt att göra något åt/vara upprörd över, enkelt att skylla allt elände på.

Alla andra uppmaningar struntar man dock i då man har omförhandlat eller omtolkat vad Paulus säger pga vad man vet och hur man ser på sex idag.

Min mening med det här är inte att vi för att ”lyda Bibelns ord” ska följa allt som står där, utan jag vill visa hur vi omförhandlar, tolkar och väljer vad vi följer. Det är inte heller Bibeln vi tror på och följer från första början, utan Gud och Jesus. Bibeln är inte Gud. Kristus är det Levande ordet, inte Bibeln.

Förhoppningsvis kommer även användningen av bibelverser som vapen mot HBTQI+-personer att försvinna, att vi bättre förstår kontexten som Paulus skrev sina brev i, och att vi skadar vår nästa så oerhört genom vårt behov av enkla svar, gränser och kontroll.

Vårt vilja att dra gränser mellan de som är ”ute” och de som är ”inne”, vårt behov av kontroll och vår önskan att ha rätt och veta säkert är inte viktigare än andras mående, mentala hälsa och självvärde.

Sammanfattning – vad säger Bibeln egentligen om homosexualitet?

För att göra det lättare att få en översikt över de olika bibelverser som används som vapen mot homosexuella så kommer det här en kort(are) sammanfattning.


1 Kor 6:9

Vi börjar med en av de enkla och klassiska. Så här står det i Svenska Folkbibeln 2015

9 Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike.

I grekiska texten finns det inga ord som betyder homosexuella, ”de som utövar homosexualitet” eller homosexualitet överhuvudtaget. Arsenokoites och malakos har möjligen med samkönat sex att göra, men absolut inte med homosexualitet.
Viktigt att komma ihåg är att samkönat sex är inte lika med homosexualitet. Samkönat sex, speciellt män emellan, har använts, och används, för att förnedra, och för att demonstrera sin makt, och det utan att nån av parterna behöver vara homosexuell.

Arsenokoites: Paulus, som skrev 1 Korinterbrevet, sägs ha hittat på det ordet och att han fått inspiration från den grekiska översättningen av 3 Mos 18:22 (se nedan). Även om han hittade på ordet så definierar han det inte. Dock så finns det andra texter som definierar betydelsen. I Apology of Aristides och Refutatio av Hippolytus så används arsenokoites i kontexten ”mäktig angripare utnyttjar en svagare sexuellt”. Det handlar alltså om sexuellt utnyttjande.

Andra texter antyder att det är sexslaveri det handlar om, t.ex. i Sibylline Oracle 2 och Acts of John 36.

Säkert är att det inte handlar om ömsesidiga, kärleksfulla homosexuella förhållanden.

Malakos: Används aldrig i betydelsen homosexuella. Används om män som gör något ”feminint”, vilket i den tiden och kulturen var något hemskt. Man ansåg då att kvinnor hade låg status, mycket lägre än fria män, och en man som betedde sig som en kvinna förnedrade sig själv. Det handlar inte om något sexuellt utan om status, dominans och en helt annan kultur.

Malakos används också i betydelsen tempelprostituerade.

Läs mer:
Säger 1 Kor 6:9 verkligen att homosexualitet är fel?
Arsenokoites = homosexuell?


Samma gäller 1 Tim 1:10, så jag tar inte upp den versen skilt.


Intressant är också att det var först 1946 som orden i 1 Kor 6:9 översattes homosexualitet. Det var i engelska RSV. Översättarna av den har senare erkänt att de gjorde en översättningsmiss och har ändrat det till ”sexual perverts”. Men skadan var redan skedd, vilket vi ser i bl.a. Svenska folkbibeln. Man hade blivit påverkade och lät sina fördomar färga översättningen.


3 Mos 18:22 och 20:13

Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.

3 Mos 18:22

Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld

3 Mos 20:13

För det första så är de flesta lagar i 3 Moseboken givna till ett specifikt folk i en specifik situation. Både 3 Mos 18 och 20 börjar med ”Säg till Israels barn.” Sen fortsätter det med att mer eller mindre tydligt beskriva det Israels folk står inför.


För det andra så pekar texten mot att det handlar om avgudadyrkan och/eller tempelprostitution. Vi har 18:21 som förbjuder israeliterna att offra barn till Molok. 20:2 säger samma sak.

Vi får ledtrådar att det handlar om något specifikt och att det inte är allmänna förbud, av bland annat 3 Mos 18:16:

Du ska inte blotta nakenheten hos din brors hustru, för det är din brors nakenhet.

I 5 Mos 25:5 står det nämligen att en änka ska gifta sig med sin döde mans bror, i alla fall om de inte har en son sen tidigare.

Det har inte heller varit några problem att gifta sig med sin syster, som till exempel Abraham gjorde, trots att det i 18:9 förbjuds.

3 Mos 18:19 säger att man inte ska ha sex med en kvinna när hon har mens. Det ska vara lika ”avskyvärt” som allt annat i 3 Mos 18. Men ingen som använder 3 Mos 18:22 som vapen mot homosexuella säger ett enda ord om att inte ha sex med menstruerade kvinna.


För det tredje har vi lite märkliga översättningar igen. Dels står det inte på hebreiska ”som en man ligger med en kvinna”. Direktöversatt så säger 3 Mos 18:20 ”Med en hane skall du inte ligga kvinnors bädd”.

Dels står det inte ”ish”, alltså man, utan ”zakar” som har mer betydelsen av hane eller pojke, men kan också användas i betydelsen man och mänsklighet. Att det inte är ”ish” som används tyder på att det handlar om något annat än två jämlikar som älskar varandra. 3 Mos 20:13 gör det än tydligare för där står att ”Och en man (ish) som ligger med en hane (zakar) kvinnors bädd”.

Det verkar alltså inte handla om ett jämställt förhållande, utan om en fri man som har sex med en på något sätt honom underställd person av manligt kön. Det kan vara en pojke, en manlig prostituerad/tempelprostituerad, eller en slav, m.m..

Dels används det en ovanlig variant av omskrivning för sex, ligga i bädd/säng. Istället för kvinnas säng står det kvinnors säng. Det är alltså inte kvinna i singularis som det brukar vara, utan kvinnor i pluralis.

Lägger man ihop detta med Molok som nämns i 18:21 och 20:2-4 så kan man tänka sig att det är tempelprostitution det handlar om. 5 Mos 23:27 och 1 Kung 14:24 berättar om fruktbarhetsritualer i Kanaan som innefattade manliga och kvinnliga prostituerade, och det kan vara dessa som åsyftas i 3 Mos 18:3.

Läs mer:
Gäller 3 Moseboken fortfarande?
Ish och zakar – man och man?


Sodom och Gomorra

5 De ropade på Lot och sade till honom: ”Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med dem.”

1 Mos 19:5

Den versen handlar om gruppvåldtäkt av änglar, om att dominera och förnedra främlingar. Inget i berättelsen om Sodom och Gomorra tyder på att homosexualitet skulle vara orsak till att Gud förstör städerna. Sodoms synd var ogästfrihet, övermod, utnyttjande av deras nästa, inte homosexualitet, se Hesekiel 16

49 Se, detta var din syster Sodoms synd: Högmod, överflöd av mat och bekymmerslös säkerhet hade hon och hennes döttrar, men hon hjälpte inte den nödställde och fattige. 50 De blev högfärdiga och gjorde sådant som var vidrigt för mig. Därför försköt jag dem när jag såg det.

Hes 16:49-50

Skapelsen

Gud skapade man och kvinna och det är det enda som passar ihop. Det är Adam och Eva, inte Adam och Anders

Är det så? Står det att de enda som får gifta sig är en man och en kvinna?

Nej.

För det första står det inget om giftermål, varken i 1 Mos 1 eller 2.
För det andra står det inte att endast en man och en kvinna får gifta sig. Fortsätter man läsa Bibeln så ser man att Gud både fixar och välsignar månggiften, t.ex. 1 Mos 4:19, 16:3-4, 29:20-28, 30:4-9, 5 Mos 21:15-17, 2 Sam 12:7-8 och 2 Krön 24:2-3
För det tredje, att bygga sin teologi på det som inte står är inte hållbart i längden. T.ex. vigslar nämns inte, inte heller bilar, blå ögon, internet, att vi ska flyga nämns inte heller. Följer vi logiken att eftersom inte homosexualitet eller kärleksfulla, ömsesidiga gayförhållanden nämns i skapelsen så är det fel, så måste också vigslar, bilar, blå ögon, internet och att flyga vara fel.

Att bygga sin teologi på det som inte står är inte hållbart i längden.

Tittar vi på 1 Mos 2 så är det ett narrativ som berättar om skapelsen av Adam och Eva, de två personerna i Edens lustgård. Att där och då börja dra in andra människor skulle vara märkligt och dåligt skrivet, undermåligt berättande helt enkelt.

Ingendera av de två olika skapelseberättelserna är lagar eller auktoritära på så sätt att de berättar exakt hur vi ska leva, utan de berättar myten om skapelsen. De är inte historiska återberättelser, utan teologiska funderingar hur människorna skapades. De är beskrivande, inte normativa.

Läser man om skapelsen med ärligt sinne och utan att försöka hitta och skapa vapen mot hbtqi-personer, så ser man att homosexualitet, bisexualitet, asexualitet, transsexualitet, m.m., inte alls är exkluderade, utan är inkluderade i Guds skapelse.

Läs mer:
En glad skapelse?
Människa eller man och kvinna?
Finns det nåt mer än man och kvinna?


Romarbrevet 1:26-27

26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27  På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

Klar och tydligt kan tyckas, homosexualitet fördöms. Men är det så enkelt?

Än en gång, nej.

Att ta verser ur sitt sammanhang och omtolka dem till vapen mot andra är inte rätt användning av Bibeln.

Först av allt så kan det vara bra att läsa hela Romarbrevet och inte bara två verser. Då får man en bättre förståelse för Paulus retorik och teologi. Men för att visa att det inte är homosexualitet i allmänhet eller kärleksfulla, ömsesidiga gayrelationer Paulus har problem med i Rom 1:26-27 så räcker det med att läsa hela stycket 1:18-32.

Dels har vi faktum att det är tydligt att Paulus pratar om avgudadyrkan i vers 22-23 och 25:

22 De påstod att de var visa, men de blev dårar 23 och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.

Även vers 28 och 30 pekar på avgudadyrkan. Och då resten av stycket handlar om avgudadyrkan så är även kontexten i vers 26-27 avgudadyrkan. Det understryks av att Paulus använder sig av stilgreppet parallellism, vilket innebär att Paulus säger samma sak på lite olika sätt.

Dels har vi faktum att det står att de ”upptändes av begär”. Andra översättningar pratar om att de brann av lust. Det handlar alltså om egoistiska begär, om omättlig lust som inte bryr sig om andra utan bara söker tillfredsställelse åt sig själv. Det har alltså inget med kärleksfulla, ömsesidiga förhållanden att göra, varken homo- eller heterosexuella.

Dels har vi faktum att männen och kvinnorna byter ut eller lämnar det för dem ”naturliga umgänget”. Det handlar alltså om heterosexuella som väljer, pga den omättliga lusten, att ha även samkönat sex.

Som sagt, det är viktigt att komma ihåg är att samkönat sex är inte lika med homosexualitet. Homosexualitet är något man föds med, samkönat sex är något man gör.

Läs mer:
Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?
Rom 1:18-31, förtydligande


För att besvara frågan jag ställde i rubriken, vad säger Bibeln egentligen om homosexualitet? Ingenting. Samkönat sex absolut, men inget om homosexualitet.

Olika sexualiteter var inget man kände till då, utan det har man förstått och lärt sig mycket senare. Precis som att vi idag vet mer om hur Jorden ser ut, och att den inte står på pelare, är platt och under en dom som skiljer vattnet där uppe från vattnet här nere, vilket man trodde då, så vet vi idag att man föds med olika sexualitet och könsidentitet.

Däremot förekom det djup kärlek mellan personer av samma kön redan på Bibelns tid, som t.ex. David och Jonatan, se David och Jonatan – mer än brödrakärlek?.

Finns det nåt mer än man och kvinna?

Är människan skapad till endast man eller kvinna? Finns det bara XX och XY, och är det endast kromosomerna som påverkar?

Eller kanske människan är skapad till man och kvinna, och allt där emellan och runt omkring?

Vi ska se vad vetenskapen och Bibeln säger. Vi börjar med det vetenskapliga.


Kroppens kön

Om en person har XX så är det en kvinna och har personen XY så är det en man. Är det inte så? XX snippa, XY snopp?

Nej, så enkelt är det inte. Det finns en hel del variation:

  • Man kan vara man då man är född kvinna men man har brist på 5α-reduktas, vilket leder till att man får en penis
  • Man kan vara kvinna då man har XY men man reagerar inte på androgener, vilket gör att man får en kvinnlig kropp
  • Man kan vara kvinna då man har XY men Y-kromosomen saknar SRY-genen, vilket gör att man får en kvinnlig kropp
  • Man kan vara man då man har XX, men ena X-kromosomer har SRY-genen, vilket gör att man har en manlig kropp
  • Man kan vara man då man har XX men också en Y-kromosom
  • Man kan vara kvinna då man har bara en X-kromosom
  • Man kan vara man då man har XX men hjärtat och hjärnan är manliga. Och tvärtom
  • Vi har också generna FOXL2 och DMRT1 som påverkar vilket biologiskt kön man har, i stort sett oberoende av vilka könshormoner man har

Så rent kroppsligt och biologiskt är det inte så solklart och ”antingen eller”.

Hjärnan

Utöver den genetiska biten så har vi också hjärnan och hur den är uppbyggd. Det finns inte egentligen någon ”manlig” eller ”kvinnlig” hjärna, även om det generellt kan finnas skillnader. En del av hjärnan, sdnPOA, brukar generellt vara aningen större hos män än hos kvinnor, men hos homosexuella män brukar den delen vara mer lik heterosexuella kvinnors än heterosexuella mäns. Så storleken på sdnPOA verkar inte bero på vad man har mellan benen utan på nåt annat.

Fortsätter vi titta på hjärnan så har man i studier sett att transpersoners hjärnor i vissa anseende är mer lik hjärnan hos det kön man tilldelades när man föddes, medan i andra anseenden mer lik hjärnan hos det kön man har. Andra studier visar att hjärnor hos transpersoner har specifika skillnader jämfört med hjärnor hos cis-personer

Hormoner

Män har testosteron och kvinnor östrogen.

Nej, kvinnor och män har både testosteron och östrogen. Vi har också progesteron gemensamt. Hur mycket av dessa hormoner vi har, kanske främst testosteron, kan variera mycket beroende på omständigheter som t.ex. om vi uppfostrar barn, vilka kulturella könsnormer vi lever i, hurudana sexuella fantasier vi har osv.

Alltså, miljö och beteende påverkar våra ”sexhormoner”, kroppens och hjärnans biologi.

Slutsats

Det vetenskapen och verkligheten säger oss är att kön inte är binärt, vi är inte antingen man eller kvinna, utan det är mer av en skala, samt att transpersoner existerar och det är inget ”fel”.

Källa: https://blogs.scientificamerican.com/voices/stop-using-phony-science-to-justify-transphobia/


Kön i skapelsen

Bibeln är klar och tydlig, Gud skapade människan till man och kvinna

Nja, är det så tydligt? Visst, det står i 1 Mos 1:27 att Gud gjorde människan till man och kvinna (egentligen säger hebreiskan hane och hona), men man ska inte ta verser ur sitt sammanhang, och tittar man på hela stycket och den litterära stilen som används så blir det mer nyanserat.

Vi går genom vad 1 Mos 1 säger:

  1. Gud skapade dag och natt, men Gud skapade även allt där emellan. Vi har gryning och skymning, morgon och kväll. Det är inte antingen dag eller natt utan även allt där emellan.
  2. Gud skapade land och hav, eller skiljde på land och hav, men även allt där emellan. Vi har kärr, mossar och andra våtmarker. Det är inte antingen torrt land eller vått hav utan även allt där emellan.
  3. Gud skapade solen och månen (flera dagar efter Gud skapade dag och natt, hur nu det funkar…), solen till dagen och månen till natten. Men vi ser ju månen på dagen, så inte heller det är antingen eller.
  4. Gud skapade djur i vattnet och fåglar i luften, men vi har fåglar som är markbundna, ja som till och med är smidigare i vattnet än i luften. Vi har även vattendjur som kommer upp ur vattnet och lever på land, och även såna som flyger.

Skriften berättar alltså om ytterligheterna; det är dag och natt, inte bara dag eller natt. Vad händer då när vi ser på vers 28 och applicerar samma stilgrepp på det som sker där?

Jo, vi får att Gud skapade ytterligheterna man och kvinna. Det står inte att Gud skapade människan till antingen man eller kvinna, utan man och kvinna och allt däremellan.

Kön inom judendomen

Rabbinsk litteratur, bla Talmud, pratar om att det finns hela sex olika kön. Man kände och känner alltså väl till att alla inte skapade till man eller kvinna, utan att det även fanns andra könstillhörigheter. I Talmud nämns androgyna personer, alltså både man och kvinna förenklat sagt, men även intersex-personer. T.ex. Abraham och Rebecka beskrivs av rabbi Ammi som att man inte visste deras kön, att de var tumtum. Allt det här skrevs ner de första århundradena efter Jesu död, så det är inget nytt påhitt.

Eunucker

Eunucker nämns ett antal gånger i Bibeln. Och här behöver man göra skillnad på kastrerade personer, alltså den klassiska betydelsen av eunucker, saris adam på hebreiska, och saris eller saris ḥama som är de som inte utvecklats sexuellt när de fyller 20, och därmed inte kan få barn. I Jesaja 56:3-5 benämns dessa saris som extra utvalda:

3 Främlingen som sluter sig till Herren ska inte säga: ”Herren kommer att skilja mig från sitt folk.” Inte heller ska eunucken säga: ”Jag är ett förtorkat träd.”
4 För så säger Herren:
De eunucker som tar vara på mina sabbater, som väljer det jag finner glädje i och håller fast vid mitt förbund,
5 åt dem ska jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar. Jag ska ge dem ett evigt namn som inte ska utplånas.

Även i Nya testamentet lyfts eunucker fram, i Matt 19:10-12 samt Apg 8:26-39 har de framträdande roller.

Orsaken till att jag tar upp eunucker, eller saris, är att även de är avvikande när det gäller kön och de är välsignade av Gud.

Inget av detta ansågs vara något onaturligt eller fel, utan man insåg att det finns en mångfald och att Gud har skapat det så.

Slutsats

Bibeln och traditionen och kulturen den är skriven i vilken säger alltså inte att det bara finns man och kvinna, utan att det finns en större mångfald än så.

Dessutom är Bibeln inte tänkt att eller skriven för att vara en biologi-, vetenskaps- eller historiebok. Använder man Bibeln för att berätta hur världen ser ut så borde man också tro att världen är platt (Dan 4:10-11, Matt 4:8, Uppg 1:7), bärs upp av pelare (1 Sam 2:8, Psalm 75:3, Job 9:6), och att det finns ett valv som skiljer oss från vattnet ovanför oss (1 Mos 1:6, Hes 1:22-26).


Till sist

Varken vetenskapen eller Bibeln ger alltså nåt som helst stöd för att de enda kön som finns är man och kvinna. Och här har jag inte gått in på den medmänskliga sidan eller Guds bud att älska sin nästa, utan bara hållit mig till fakta. Så man kan lugnt säga att påståendet att det inte finns transpersoner visar på okunskap och trångsynthet. Det är även nedvärderande, elakt, oförskämt och kränkande.

Vad är otukt i Bibeln?

Det finns ett ord i Bibeln som en del menar innefattar och därmed fördömer homosexualitet, och det ordet är otukt. I Svenska Folkbibeln används också det luddigare uttrycket ”sexuell omoral”.

Det här kommer handla om Nya Testamentet. Gamla testamentet innehåller också rätt många otukt, jag har kollat några och de handlade om prostitution, avgudadyrkan och kombinationen av de båda, tempelprostitution. Kommer det visa sig att otukt i NT handlar om samma? Vi får se.


Det grekiska ordet som är översatt till otukt eller sexuell omoral är porneia. Det ordet kommer från ord som alla syftar på prostitution och/eller avgudadyrkan; verbet porneuō, feminina pornē, och maskulina pornos. Att det handlar om prostitution, och inte generell ”sexuell omoral”, blir än tydligare när vi förstår att ursprungsordet för dessa ord är pernemi, som betyder sälja.

I Efesierbrevet 5:5 sätter Paulus pornos tydligt i sitt rätta sammanhang:

Ni ska veta att ingen som är sexuellt omoralisk, oren eller girig, alltså en avgudadyrkare, har någon arvedel i Kristi och Guds rike.

Ef 5:5

I Kolosserbrevet 3:5 är porneia tydligt i sitt rätta sammanhang:

Döda därför era jordiska begär: sexuell omoral, orenhet, lusta, ont begär, och girigheten som är avgudadyrkan.

Kol 3:5

När man tar reda på vad ursprungstexten säger så blir det rätt tydligt att ”otukt” i Bibeln inte handlar om allt sex utanför äktenskapet inklusive homosexualitet, utan om prostitution i olika former, kanske främst tempelprostitution.

Även ordet för äktenskapsbrott, moicheia, kommer från ett ord vars betydelse är bl.a. avgudadyrkare. Det verkar som en hel del sexuella synder är kopplade till avgudadyrkan i grunden, medan andra handlar om rena övergrepp och våldtäkter.


Det finns åtminstone ett undantag, Rom 13:13.

Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund.

Där är det ordet koitē som översatts till otukt. Det ordet betyder bland annat otrohet, ligga runt och säng eller soffa. Som man ser av sammanhanget så handlar det inte om kärleksfulla kärleksakter utan om orgier, vilda fester och fylleri.


Kommentarer på pastor Mölks text om homosexualitet

Jag fick ett mail av en person för en tid sen. Hen skickade text om homosexualitet från Christian Mölks webbsida till mig. Jag hade hoppats personen ifråga själv skrivit nåt, men jag får vara nöjd med det jag får…

Det fanns mycket att kommentera, vilket jag också gjorde, kunde liksom inte hålla mig. Det blev så pass mycket så jag har därför valt att publicera mitt svar här.
Jag har tagit bort en del upprepningar han hade i sin text.


Det blev långt, så här är en kort sammanfattning:

tl;dr: Det som beskrivs är samkönade sexuella handlingar som drivs av a) lust b) makt- och kontrollbegär c) avgudadyrkan. Det handlar om oöverkomlig lust, om våldtäkter, om sexuella utnyttjanden, tempelprostitution och den tidens kultur. Det handlar inte om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa, trogna relationer, varken homosexuella eller heterosexuella.
Tar man verser ur sitt sammanhang, vilket görs många gånger i texten jag kommenterar, kan man få dem att säga vad man vill. Är det rätt sätt? Nej, kontext är otroligt viktigt.

Vad säger Bibeln om homosexualitet?

Det finns mer än 31 000 verser i Bibeln och inte i en enda av dem nämns homosexuella handlingar i positiva ordalag. Däremot finns elva bibelord som beskriver homosexuella handlingar på ett negativt sätt.
Orden ”homosexuell” eller “homosexualitet” finns inte i Bibeln, som inte heller vad jag kan se beskriver en homosexuell ”identitet” eller ”läggning”. Däremot finns nedan elva bibelord som omnämner homosexuella ”handlingar” av olika karaktär, allt från våldtäkt till tempelprostitution till samkönade relationer med samtycke. 

Det mesta är korrekt. Han har rätt i att homosexualitet som sexuell läggning inte tas upp i de sammanhang som berättar om samkönade sexuella handlingar, utan att det handlar om övergrepp och tempelprostitution. Men det sista blir fel. De ”samkönade relationer med samtycke” som beskrivs handlar om sexuella relationer drivna av osläckbar lust, det handlar inte om kärlek, respekt eller vanlig attraktion, utan egoistisk lust.

Viktigt att veta är också att man inte kände till att människan kan ha olika sexuella läggningar på den tiden, det började man förstå först på 1800-talet. Så de samkönade handlingar Bibeln nämner handlar inte om homosexualitet, utan om samkönade övergrepp.

Dessutom så är det ju så att Bibeln inte funkar så att den nämner alla saker som är okej, då skulle den i princip aldrig ta slut. Utan Bibeln listar sånt som inte är okej, främst för att det skadar andra eller en själv på nåt sätt.

Gamla testamentet

“5 De ropade på Lot och sade till honom: ”Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med dem.”” (1 Mos 19:5)

Handlar om gruppvåldtäkt av änglar, inte ömsesidiga homosexuella förhållanden.

“22 Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.” (3 Mos 18:22)

Handlar om sexuella övergrepp av pojkar eller unga män, användningen av ordet ”zakar” (hane, pojke) istället för ”ish” (man) visar på detta. Zakar (eller zāḵār egentligen) har tidigare översatt till ”dräng”, alltså pojke/ung man som är underställd en husbonde.

“13 Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.” (3 Mos 20:13)

Samma sak här, dock ännu tydligare eftersom det står att ”ish” (man) inte ska ligga med ”zakar” (pojke, hane).

“22 Medan de gjorde sig glada, se, då omringades plötsligt huset av stadens män, onda män. De bultade på dörren och sade till den gamle mannen som ägde huset: ”Skicka ut mannen som kom till ditt hus så vi får ligga med honom!”” (Dom 19:22)

Handlar om gruppvåldtäkt och maktutövande över andra, inte ömsesidiga homosexuella förhållanden

“24 Också manlig tempelprostitution förekom i landet. Man tog efter alla avskyvärda seder hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn.” (1 Kung 14:24)

Handlar om, som texten säger, tempelprostitution,inte ömsesidiga homosexuella förhållanden

“12 Han fördrev ur landet alla dem som ägnade sig åt manlig tempelprostitution. Han skaffade bort alla de eländiga avgudabilder som hans fäder hade låtit göra.” (1 Kung 15:12)

Samma som ovan

“7 Han rev dessutom ner husen för dem som utövade manlig tempelprostitution i Herrens hus och där kvinnor vävde tyg till tält åt Asheran.” (2 Kung 23:7)

Samma som ovan

Nya testamentet

“26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.” (Rom 1:26–27)

Verser tagna ur sitt sammanhang. Läser man från vers 18-31 så ser man att det handlar om avgudadyrkan, om omättbar lust, och om att överge sin makar för att ha sex. Handlar inte om kärleksfulla, ömsesidiga homosexuella förhållanden

“9 Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. 11 Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.” (1 Kor 6:9–11)

Inget av de grekiska orden betyder homosexualitet i allmänhet, utan handlar om sexuellt utnyttjande och prostitution. Alltså inte ömsesidiga homosexuella förhållanden.

“8 Men vi vet att lagen är god, om man använder den rätt 9 och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och rebeller, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga. Lagen är till för dem som misshandlar sin far och mor, för mördare, 10 för dem som lever i otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och allt annat som går emot den sunda läran–” (1 Tim 1:8–10)

Samma som ovan, samma grekiska ord som används

“7 Så är det också med Sodom och Gomorra och städerna däromkring, som på samma sätt kastade sig ut i sexuell omoral och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.” (Jud 7)

Sodoms synd var ogästfrihet, övermod, utnyttjande av deras nästa, inte homosexualitet. Dessutom försökte de våldta änglar.

Återkommer till de flesta av dessa texter.

Ordstudie

Här är de hebreiska och/eller grekiska orden i grundtexten som ofta översätts till ”homosexuell” i svenska bibelöversättningar eller på andra sätt är relaterade till någon form av homosexuella handlingar: 

VersHebreiskaGrekiskaSvenska
1 Mos 19:5Iysh yadaAndres syggenomethaMan känner

Sammanhanget är gruppvåldtäkt av änglar

3 Mos 18:22Zakar shakabArsen koitesMan ligger

Nej, inte ”man” och inte ”man ligger”. Ordagrant står det ”hane/pojke sängar”. Vanligtvis när man skriver koites för att syfta på sex, så är säng i singular, men här är det konstigt nog i plural. Samma i 20:13. Det tyder på att det inte är vanligt sex det handlar om.

”Ligger med pojke” är bättre översättning. Har översatts så tidigare, se till exempel Karl XIIs bibel från 1703

3 Mos 20:13Zakar shakabArsen koitesMan ligger

Samma som ovan

Dom 19:22Iysh yadaAndres gnomenMan känner

Gruppvåldtäkt

1 Kung 14:24QadeshSyndesmosManlig tempelprostituerad

Prostituerad är nyckelordet

1 Kung 15:12QadeshTeletasManlig tempelprostituerad
2 Kung 23:7QadeshKadesimManlig tempelprostituerad
Rom 1:26 Para fysisOnaturligt

Syftar på att de övergav sina makar och att de trots de var heterosexuella hade sex med samma kön, detta pga omättbar lust. Det handlar också om att man då trodde det ”naturliga” var att mannen skulle vara den dominanta och aktiva, medan kvinnan skulle ligga passivt och ”ta emot”. Det vet vi nu att så är inte fallet.

Rom 1:27 Orexis autos eis allelonLust till varandra

Som sagt, lust, egoistisk lust. De var ju ”upptända av lust”, handlar inte om ömsesidig, kärleksfulla förhållanden

Rom 1:27 Arsen katergazomai ho aschemosyne en arsenMän begick skamlösa handlingar med män

Män dominerade andra fria män, vilket man av nån anledning tyckte var ”onaturligt”. Det tror vi inte längre.

1 Kor 6:9–11 MalakoiMjuk

Bokstavligen betyder det mjuk, används om tyger m.m. Men används också för manliga prostituerade

1 Kor 6:9–11 ArsenokoitesMan som ligger med en man

Används i sammanhanget: mäktig man utför sexuella övergrepp på en person av manligt kön med lägre status.

Handlar inte om ömsesidig, kärleksfulla förhållanden.

1 Tim 1:8–10 ArsenokoitesMan som ligger med en man

Samma som ovan

Judas 7 Heteros sarxOnaturlig lust

Heteros Sarx = främmande kött. Syftar på änglarna. I vers 6 syftas det på 1 Mos 6:2-13 där fallna änglar hade sex med mänskokvinnor.

I tabellen ovan ser vi att Gamla testamentet oftast beskriver homosexuella handlingar med orden “man” och “ligger”, dvs. en “man-liggare” eller “en man som ligger med en man”.

För det första, det står inte ”ligger” utan ”säng”. För det andra, det är märkligt att det uttryck som används inte är det vanliga för att berätta att någon har sex. Istället för ”säng” i singular, står det ”sängar”, alltså i plural. Bara det borde säga oss att det handlar om annat än vanligt sex mellan två jämbördiga personer.

Arsenokoites

Paulus, som var en judisk skriftlärd, är naturligtvis väldigt väl insatt i Gamla testamentet, Lagen och judisk teologi. När han skriver sin undervisning om homosexuella handlingar är det uppenbart att han utgår från den grekiska översättningen av 3 Mos 18:22 och 3 Mos 20:13, slår ihop de två orden som användes där (“arsen” och “koites”) och bildar det nya ordet “arsenokoites”.
Andra liknande ord förekom i grekiskan på antikens tid, exempelvis ”metrokoites” = ”en man som ligger med sin mamma”, ”doulokoites” = ”en man som ligger med sina kvinnliga slavar”, ”polykoites” = ”en man som ligger med många” och ”onokoites” = ”en man som ligger med en åsna”. Ordet “arsenokoites” betyder helt enkelt ”en man som ligger med en man”. I 1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10 översätts detta ord oftast till “de som utövar homosexualitet”, “de som lever i homosexualitet” eller “män som ligger med män”.

Stämmer alltså inte. Ett ords etymologi bestämmer inte vad ett ord betyder, det gör användningen av ordet. Finns ingen annan litteratur där det ordet används i det sammanhanget. Används endast i sammanhang där det utförs övergrepp. T.ex. en nyckelpiga har inget med nycklar eller pigor att göra.

Malakos

Ett ord som bara förekommer vid ett tillfälle är “malakos”, som i en icke-sexuell kontext är ett relativt neutralt ord som betyder “mjuk”. Ordet används exempelvis för att beskriva mjuka, “fina kläder” i Matt 11:8. I en sexuell kontext användes dock ordet i antiken för att beskriva ”feminina män”, pojkar, unga, vuxna eller prostituerade, som var den ”passiva” parten i manliga homosexuella relationer. 

Precis, handlar om manliga prostituerade/tempelprostituerade.

I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”. I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp i uttrycket ”malakos oute arsenokoites” som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på, alltså både den aktiva och dominanta ”arsenokoites” och den mottagande och passiva ”malakos”. 

Nej, stämmer inte. Det är två skilda ord, med olika betydelser som inte har med kärleksfulla, ömsesidiga gayförhållanden att göra. Däremot är dominant/undergiven något väsentligt i samband med sex på den tiden, vilket jag redan nämnt. Men återkommer till det.

I den grekisk-romerska världen på antikens och Bibelns tid hade man en annan syn på homosexualitet än vad vi har idag. Man ansågs inte nödvändigtvis vara ”homosexuell” i nedsättande mening, bara för att man hade sex med någon av samma kön, utan snarare om man var den mottagande, feminina och undergivna parten i en homosexuell akt. Exempelvis florerade ett rykte om den romerske kejsaren Julius Caesar, att han i ung ålder hade varit älskare till kung Nikomedes av Bitynien. Ryktet gick så långt att Julius Caesar kallades ”Bityniens drottning” och den romerska armén sjöng nidvisor om honom. Men det som ansågs vara negativt för Julius Caesar var inte att han hade haft en homosexuell relation, utan att han antogs ha haft den mottagande och undergivna rollen, med tanke på att Nikomedes var en kung och inte kunde tänkas ha haft den rollen. En homosexuell relation sågs inte som något negativt så länge som den mottagande och passiva parten var av lägre social status, som t.ex. en slav eller en ung pojke. Men att den romerske kejsaren Julius Caesar skulle ha varit en feminin ”malakos” var oerhört nedsättande.

Delvis korrekt. En man skulle vara den aktiva, en kvinna den undergivna, det trodde man var ”naturligt”. Även en pojke, ung man eller tjänare gick för sig, så länge det inte var en fri man som sänkte sig till en kvinnas eller ofri mans nivå, det handlar alltså inte om att de var kejsare eller kung. Och vi ser ju inte längre sex på det sättet, så det är inte längre aktuellt. Bibeln skrevs i en annan tid, i en annan kultur. Vi kan inte direkt applicera det som står i Bibeln på vår tid. Det handlar alltså inte om ömsesidiga, kärleksfulla homosexuella förhållanden

Ett annat sätt att beskriva homosexuella handlingar i Bibeln är att använda orden “onaturligt” och “lust”, antingen var för sig eller i kombination. En sexuell relation mellan två samkönade beskrivs som något onaturligt i kontrast till den naturliga sexuella relationen mellan en man och en kvinna. Detta eftersom Gud skapade människan som man och kvinna med det uttalade uppdraget att föröka sig. Den manliga och den kvinnliga kroppen är ju skapad för att komplettera varandra och passar perfekt ihop vid fortplantning. Det ”naturliga” sättet för människor att föröka sig är ju onekligen genom att en man och en kvinna har sex. Utifrån ett fortplantningsperspektiv blir en homosexuell handling följaktligen ”onaturlig” eftersom det inte går att föröka sig så. 

Stämmer inte helt. Gud skapade den första människan ensam, sen skapade Hen den andra människan som en likvärdig partner att dela livet med, se 1 Mos 2:18, 20. Kön var inte relevant. ”Medhjälpare” är en för simpel översättning, ”ezer kenegdo” betyder mer en likvärdig, jämställd partner, kompanjon. ”Ezer” används många gånger om Gud, och ”kenegdo” betyder likvärdig/samma.

Inte heller skapade Gud människan och gjorde henne till hona och hane endast för att de skulle fortplanta sig. Det uppdraget fick de första människorna, ”att fylla jorden”. Samma uppdrag fick vattendjur och fåglar, inget unikt uppdrag. Vi har ju också det faktum att vi har fyllt jorden med människor, samt att Jesus aldrig säger ”skaffa barn, det var därför ni blev skapade”.

Ett nyckelord är ”lust”. Det handlar inte om kärlek, trohet, attraktion, eller annat som har med ett långvarigt ömsesidigt förhållande att göra. Egoistisk lust som är okontrollerbar.

Det finns alltså en kontinuitet mellan Gamla och Nya testamentets sätt att beskriva “homosexuella handlingar” som “män som ligger med män”. Det finns också en kontinuitet i beskrivningen av homosexuella handlingar som något negativt; i Gamla testamentet beskrivs homosexuella handlingar som något “avskyvärt” (3 Mos 18:22, 3 Mos 20:13, 1 Kung 14:24), och i Nya testamentet beskrivs det som något “förnedrande”, “onaturligt” (Rom 1:26, Jud 7) och “skamligt” (Rom 1:27).

Nej, det är inte ”homosexuella handlingar” som beskrivs som ”avskyvärda”, utan sexuella övergrepp som orena. Nåt annat som är lika ”avskyvärt” är att ligga med en kvinna när hon menstruerar (3 Mos 18:19), predikas det lika hårt mot det? Nej, man väljer och vrakar lite som man vill.

Hebreiska ordet som översatts till ”avskyvärt”, tôʿēḇâ, eller towebah, används flera gånger i kontexten avgudadyrkan. Det används också för att betyda rituell eller kulturellt oren.

Inte heller är alla homosexuella handlingar onaturliga, förnedrande eller skamliga, utan det som beskrivs är övergrepp och sexuellt frosseri, inte handlingar mellan två älskande personer.

Men även om synen på homosexuella handlingar verkar vara konsekvent negativ i både Gamla och Nya testamentet, så finns det samtidigt en diskontinuitet i dess konsekvens; i Gamla testamentet straffas homosexuella handlingar med “dödsstraff” (3 Mos 20:13), medan homosexuella handlingar i Nya testamentet leder till att man inte “ärver Guds rike” (1 Kor 6:10). Både Gamla och Nya testamentet är alltså till synes överens om att de som utövar homosexuella handlingar begår en synd, men medan man på Gamla testamentets tid straffades redan här och nu i jordelivet, uppmanas vi som lever på Nya testamentets tid att inte döma någon i förtid, utan överlåta domen åt Herren på domedagen efter Jesu återkomst (1 Kor 4:5). 

I både GT och NT beskrivs sexuella övergrepp, samt prostitution och tempelprostitution. Visst, samkönade övergrepp, men det handlar inte om homosexualitet, utan om maktutövande.

De elva ovan bibelorden har en väldigt stor spännvidd och varierar från att beskriva manlig våldtäkt (1 Mos 19:1–11 och Dom 19:16-24) i ena änden, till att beskriva manliga och kvinnliga homosexuella relationer med samtycke (Rom 1:27) i andra änden. Det som dock inte beskrivs i Bibeln är samkönade äktenskap, detta förmodligen eftersom den bibliska definitionen av ett äktenskap är att det är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1 Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Nej, Rom 1:18-31 beskriver inte ”relationer med samtycke”, det handlar om lust, ”de upptändes av begär”, ”brann av lust” i en del engelska översättningar. Märklig syn på relationer om man tror en kärleksfull relation handlar om lust…

Bara för att något inte nämns betyder det inte att det är synd. Annat som inte nämns är hur den juridiska relationen ska ingås. Ring på finger nämns inte, är det då synd? Att marschera in till musik nämns inte, är det då synd? Inte heller nämns att ett äktenskap måste fullbordas med sex.

Bibeln funkar inte som en lista på godkända aktiviteter, utan mer som en berättelse om vad som skadar oss. Homosexualitet överlag samt att leva i ett kärleksfullt, ömsesidigt gayförhållande skadar inte någon, utan kan tvärtom upplyftande (precis som ett vilket förhållande som helst.)

Gamla testamentet

Skapelsen

I Skapelseberättelsen kan vi läsa om hur Gud skapade människan till man och kvinna med syfte att komplettera varandra och tillsammans vara Guds avbild. När en man och en kvinna vill ingå äktenskap lär Gud oss hur det ska gå till på ett fundamentalt och principiellt sätt:

Nej, att mannen och kvinnan tillsamman skulle vara Guds avbild är inte en biblisk idé. Den idén är inspirerad av Platon, inte Jesus. Var och en är skapade till och är Guds avbild. Varför skulle annars Jesus prata om eunucker i Matt 19:11-12 om säga att det ok, och Paulus säga att det är bättre att göra som honom och inte gifta sig (1 Kor 7:7)?

“24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.” (1 Mos 2:24)

Skapelseberättelsen berättar vad som hände, det är inte bud eller lag. Den versen utgår från Adam och Eva, det fanns ju inga andra människor i paradiset, samt den berättar att två personer ska lämna den gamla familjen och bilda en ny.
Att utgå från vad som inte står och låta det bestämma vad som är synd eller inte, är en riskabel väg att gå. Bara för det inte står uttryckligen att två män kan gifta sig med varann betyder det inte att det är förbjudet eller synd.
Internet nämns inte, telefoner nämns inte, flygplan nämns inte, är de då också synd?
Sen har den aspekten att äktenskap var nåt helt annat då än det är nu. Då hade en kvinna väldigt låg status, och hon tillhörde pappan fram till att hon giftes bort och började tillhöra sin make. Oftast ingicks äktenskap pga affärsuppgörelser. Just kvinnans låga status är också varför Jesus säger att mannen inte får skilja sig från sin fru hur som helst i Matt 19.

För det första ”lämnar” man sin familj och bildar en ny med sin man eller hustru. Dvs. det sker en offentlig och tydlig förändring som syns i samhället. För det andra ”håller” man sig till varandra, är lojala och trogna. För det tredje så blir man ”ett kött”, dvs. man har en sexuell relation. Ett äktenskap är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Ett vanligt missförstånd och en vanlig förenkling, att ”ett kött” handlar om nåt sexuellt. Det handlar om en ny familj, ett nytt slags släktskap. Dock står det inte om nåt juridiskt eller att det är livslångt, eller att äktenskap är samma då som nu. Kom ihåg att Jesus sa i Matt 19:11-12 att det är helt okej att inte gifta sig. 

Att äktenskapet syftar till fortplantning och leder till att man får barn är ett återkommande bibliskt tema (1 Mos 1:28).

Gud säger samma till fåglar och fiskar i 1 Mos 1:22, så det är inget speciellt eller specifikt för människor. Dessutom är det 1 Mos 2:18 som bättre berättar varför två personer ska dela liv, inte 1:28 som inte säger nåt om orsaken att vara tillsammans.

Barn ses i Bibeln som en gåva från Gud (Ps 127:3–5) och en välsignelse utifrån att man har ingått förbund med varandra. Exempelvis har Gud ingått ett förbund med Israel och välsignar dem med barn, både på nationell (3Mos 26:9) och individuell (1Sam 1) nivå.
Äktenskapet ska enligt Bibeln hållas ”i ära” (Heb 13:4) och det är inte tillåtet med ”sexuell omoral”, dvs sex före, efter eller utanför äktenskapet (Matt 15:19), skilsmässa (Mal 2:13-16, Matt 5:32, Luk 16:18), otrohet (3Mos 20:10) eller polygami (1Tim 3:2). 

Oj, många verser tagna ur sina sammanhang, ord felöversatta samt feltolkningar av innebörd.
– ”Sexuell omoral”, eller ”otukt” i vissa översättningar. Grekiska ordet som översatts är porneia, som har betydelsen prostitution eller lustdrivet sex. Det syftar inte på sex innan äktenskap i ett kärleksfullt seriöst förhållande.
– Skilsmässa är tillåtet. Det som det pratas om i bibelverserna som nämns är män som överger sin fruar, lämnar dem vind för våg, vilket den grekiska texten också säger. Kvinnor på den tiden var beroende av sina män, och blev de övergivna av sina män var hamnande de ofta i problem.
– Äktenskapsbrott är inte bra, men att välja en vers från GT som säger de ska dödas är lite magstarkt.
– Polygami förbjuds inte i 1 Tim 3:2. Läs 3:1 också så ser du att det är råd till församlingsledare, inte till alla. Dessutom är ”en kvinnas man” ett uttryck för att vara trogen och dedikerad sin maka/make.

Mose lag

“22 Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.” (3Mos 18:22)

I Gamla testamentet fördöms homosexuella handlingar med väldigt starka ordalag. Gud befaller Israel att inte göra som folken i Egypten eller Kanaans land, eftersom Gud anser det ”avskyvärt”.

Som tidigare nämnts, det handlar om sexuella övergrepp, inte kärleksakter. Annat som är ”avskyvärt” är att ligga med en menstruerande kvinna (3 Mos 18:19).

De hebreiska ord som används översätts till ”man” + ”ligger”. På grekiska blir dessa ord nästan exakt samma (arsen koites) som Paulus skriver i Nya testamentet (arsenokoites).

Inkorrekt. De hebreiska orden i 3 Mos 18:22 översätts till ”hane/pojke sängar”

Men även om Gamla testamentet väldigt tydligt fördömer homosexuella handlingar skulle man kunna invända att Gamla testamentet också förbjuder ganska mycket annat som vi idag inte längre följer, till exempel att inte äta räkor (3 Mos 11:9–12) eller fläsk (3 Mos 11:7). Men för det första så ger Gud olika instruktioner till olika grupper i Gamla testamentet. En del regler ges bara specifikt till Israel som nation, exempelvis att inte äta fläsk. Det står uttryckligen i dessa förbud att de är primärt till Israel”De skall vara orena för er”. Andra regler är universella och gäller alla människor i alla tider, till exempel att inte mörda (2 Mos 20:13). 

Det ignoreras verser och sammanhang lite på måfå här. Då man läser två första verserna i 3 Mos 11, 12, 15, 17, 18, 19, 20, 23, 24, 25 och 27, så ser man att alla de kapitlen är till Israels folk. De bud Gud ger i 3 Moseboken är specifikt till ett folk i en specifik tid på en specifik plats, de är inte till alla. Sen finns det såklart bud som bekräftas på andra ställen.

Huvudpoängen med alla bud är, som Jesus säger, att älska Gud och att älska andra som sig själv (vilket innefattar att älska sig själv. Följer man de få buden så följer man hela lagen och alla bud. Som Jesus säger: ”Alla de andra buden och alla profeternas föreskrifter kan sammanfattas i dessa två bud.” (Matt 22:40 SVL)

För det andra brukar man generellt säga att vi kristna ska följa de regler i Gamla testamentet som bekräftas i Nya testamentet. Med andra ord får vi kristna äta fläsk, trots att det står i Gamla testamentet att man inte får äta fläsk. Men vi får inte mörda, eftersom det bekräftas som en synd även i Nya testamentet (Matt 5:21). Som vi har sett av ovan elva bibelord så beskriver både Gamla och Nya testamentet homosexuella handlingar som synd på ett väldigt likartat sätt.

Handlar inte kärleksfulla sexuella handlingar, vare sig av heterosexuella, bisexuella eller homosexuella, utan om övergrepp, tempelprostitution och sexuellt frosseri.

En annan anledning att se 3 Mos 18:22 som en universell uppmaning är att Gud dömer andra länder än bara Israel eftersom de har ägnat sig åt sådant (3 Mos 18:24-28).

Nej, Gud ger uppmaningar till Israels folk i 3 Mos 18, ingen dom ges till andra länder, endast ett konstaterande av faktum. Står väldigt tydligt i v.1-5: Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Jag är Herren er Gud. 3 Ni ska inte göra som de gör i Egyptens land, där ni har bott. Inte heller ska ni göra som de gör i Kanaans land, dit jag vill föra er. Ni ska inte vandra efter deras stadgar. 4 Mina domslut ska ni följa och mina stadgar ska ni handla noggrant efter. Jag är Herren er Gud. 5  Ni ska hålla fast vid mina stadgar och lagar, för den människa som följer dem ska leva genom dem. Jag är Herren. 

Jesus

Även om inte Jesus uttryckligen nämner homosexuella handlingar, så har han naturligtvis ändå en hel del att tillföra.

För det första så bekräftar Jesus äktenskapet såsom ett av Gud instiftat förbund mellan en man och en kvinna:

4 Han svarade: ”Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna 5 och och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? 6 Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt.”” (Matt 19:4–6)

Nej. Igen verser tagna ur sitt sammanhang. Jesus får en fråga om skilsmässa (egentligen en fråga om män får överge sin hustrur), om män får lämna sina fruar av vilken orsak som helst. Det är den frågan Jesus svarar på. Han säger inget om vem som får eller inte får gifta sig, utan hänvisar till skapelseberättelsen som berättar vad som hände, inte vad som alltid måste ske.

Precis som Paulus i Romarbrevet kapitel 1, så hänvisar Jesus till skapelseordningen när han undervisar att Gud ”i början”, dvs. i skapelsens begynnelse, skapade människan till ”man och kvinna”

Nja, hona och hane, människor av två olika fysiska kön skapade Gud dem till. Hade det stått ”ish” och ”ishish” hade det varit ”man och kvinna”, men så är inte fallet. Som tidigare nämnts så säger Jesus inget om att enbart man och kvinna får gifta sig, inte heller säger han vem som inte får gifta sig. Plus att äktenskapet då var något helt annat än vad det är idag.

När lärjungarna hör Jesus undervisa om att äktenskapet är ett livslångt förbund mellan en man och en kvinna och att man inte får skilja sig av något annat skäl än sexuell synd, utbrister de: ”Då är det bättre att inte gifta sig!” Som svar på detta berättar Jesus att det finns de som av någon anledning inte kan gifta sig:

12 Det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig.”” (Matt 19:12)

De tre olika grupper av personer som Jesus pratar om är för det första människor som är födda utan förmåga till sexuell reproduktion, för det andra män som har blivit kastrerade, dvs. ”eunucker”, och för det tredje personer som självmant väljer att leva i celibat för att kunna tjäna Gud. Kan man av någon anledning inte gifta sig är det inget nerköp att leva i celibat, Jesus gjorde ju själv det ”för himmelrikets skull”.

Eunucker är det Jesus pratar om och det ord som används på grekiska. Eunucker är människor som av olika anledningar inte kan eller inte vill fortplanta sig med kvinnor. De som föddes så innefattar de som inte vill ha sex med kvinnor, alltså även homosexuella män.

Dessutom säger han emot sig själv lite här. Tidigare skrev han att man och kvinna tillsammans är Guds avbild, inte var för sig, då är det väl ett ”nerköp”?

Så oavsett vilken anledning man har att inte ingå ett äktenskap enligt Bibelns definition så har Jesus gått före och visat att det är möjligt att uppoffra allt för himmelrikets skull. Jesus sa vid ett flertal tillfällen: “Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” (Luk 9:23)

Jesus säger också att det är bara de som fått den gåvan som ska ”uppoffra” sig på så sätt. Är det en uppoffring om det är en gåva?

För det andra så menar Jesus att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna är synd:

19 För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.” (Matt 15:19)

Sexuell omoral, ”porneia” på grekiska, innebar för judar på Jesu tid alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna. Dvs. otrohet, samboskap, sex före äktenskapet, sex utanför äktenskapet, och sex mellan två personer av samma kön. På Jesu tid var det en allmänt vedertagen judisk uppfattning att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna, inklusive homosexuella handlingar, var en synd. Faktum är att det inte finns en enda antik judisk skrift som är positiv till homosexuella handlingar.

Nej. Porneia kommer från ordet porneuō som betyder prostitution. Båda orden används också för tempelprostitution eller sex i syfte att dyrka avgudar. Otrohet finns redan på listan Jesus ger, men det andra står det inget om. Det är att läsa in vad man redan tror/vill det säger.

För det tredje bekräftar Jesus att han instämmer i Mose lag och inte ”har kommit för att upphäva lagen”, utan ”för att uppfylla den”:

17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19 Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20 För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.” (Matt 5:17–20)

Jesus säger på korset att det är fullbordat, alltså lagen är uppfylld i och med Jesu död och uppståndelse.

Säger han inte emot sig själv igen? Om Jesus, enligt Christians tolkning, instämmer i Mose lag, borde inte då förbudet att äta fläsk fortfarande vara i kraft? Samma med att blanda olika material i kläder, ha sex med menstruerande kvinna, och så olika grödor på samma fält.

Så sammanfattningsvis kan man säga att Jesus för det första bekräftar att äktenskapet är mellan en man och en kvinna, för det andra menar att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet är en synd, och för det tredje instämmer i Mose lag där det står att homosexuella handlingar är synd.

1. Nej, Jesus säger aldrig att äktenskap är mellan en man och en kvinna. Gud har inga problem med månggifte, Gud t.o.m. välsignar och bekräftar månggifte, 1 Mos 4:19, 16:3-4, 29:20-28, 30:4-9, 5 Mos 21:15-17, 2 Samuel 12:7-8 och 2 Krönikeboken 24:2-3. Sen säger jag inte att månggifte är bra, jag visar bara att det inte står en man och en kvinna i Bibeln.
2. Nej, det sägs inte heller, porneia har en specifik betydelse och den är inte så bred.
3. Nej, 3 Mos 18:22 och 20:13 är specifikt till Israels folk, och handlar dessutom om sexuella övergrepp.

Paulus

Rom 1:24-28

“24 Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. 29 De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31 vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.” (Rom 1:24–32)

Saknas några verser som berättar sammanhanget. Vanligt grepp för att få bibelställen att verka betyda det man vill de ska säga. V. 18-32 är hela första passagen, sen fortsätter det i kapitel 2.

Läser man v.23 och 25 ser man kontexten: avgudadyrkan. Samma gäller 26b-27, kontexten är avgudadyrkan. Paulus använder sig av parallellism här: han belyser samma sak tre gånger på lite olika sätt för att verkligen hamra in sitt budskap. ”De bytte ut” (v.23, 25, 26b-27) ledde till att ”Gud utlämnade” (v.24, 26a, 28-31). Jag har skrivit mer om det här: https://stefanbloggarigen.com/2021/08/17/rom-118-31-fortydling/

I begynnelsen skapade Gud människan till man och kvinna med uppdraget att vara fruktsamma, förökas och uppfylla jorden. Gud skapade mannen och kvinnan som ett komplement till varandra och instiftade äktenskapet som den naturliga platsen för denna sexuella reproduktion.

Nej. Gud skapade människan till sin avbild. Man och kvinna är inte per automatik komplement till varandra, det är en idé sprungen ur Platons idévärld, inte Bibeln. Huvuduppgiften var aldrig enbart att förökas. Gud skapade människan för att Gud älskar oss.

I Romarbrevet inleder Paulus kapitel 1 med att anknyta till skapelseberättelsen och syndafallet. Paulus menar att mänskligheten som helhet i syndafallet vände sig bort från Gud, slutade lyssna på Guds ord, ”förnedrade sina kroppar med varandra” och ”bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt”. Som ett resultat av att mänskligheten har syndat genom att inte vilja lyssna på Guds ord utan i stället gå sin egen väg, så tillåter Gud oss leva i vår synd, och den synd vi lever i blir i sig självt ett straff eller en konsekvens av vår synd. Om vi som mänsklighet inte vill lyssna på Gud, som ju vet bäst, så måste vi heller inte det, och då blir konsekvensen av vår synd att Gud helt enkelt låter oss leva i vår synd.

Paulus börjar med att prata om icke-judar i kapitel 1, för att sen i kapitel 2 vända sig till judarna i Rom och visa att de gjort sig skyldiga till precis samma som icke-judarna. Paulus säger att genom ”Guds osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur” har Gud alltid kunnat ses, ända sedan skapelseögonblicket, så därför har inte ”hedningarna” någon ursäkt.

Det handlar inte om homosexualitet generellt eller kärleksfulla, ömsesidiga förhållanden.

En av de syndens konsekvenser som Paulus beskriver är samkönade sexuella relationer byggd på frivillighet och samtycke. Paulus menar att homosexuella handlingar är ”onaturligt””skamligt” och ”sådant som inte får göras”. Paulus argument för att homosexuella handlingar är onaturligt går som sagt ända tillbaka till skapelsen. I 1 Moseboken ser vi hur Gud skapade människan till sin avbild såsom man och kvinna med syftet att föröka sig och uppfylla jorden:

Nej. Det är inte homosexuella handlingar som är ”onaturligt”, ”skamligt”, osv. Det är att de övergav sina makar för att ha omdömeslöst sex triggat av lust och avgudadyrkan (v23, 25 berättar kontexten). Förstår man parallellism så ser man att en av ”syndens konsekvenser” inte är ”samkönade sexuella relationer”, utan det står att människan övergav det naturliga umgänget (alltså istället för att ha kärleksfullt sex, hade sex pga omättbar lust) vilket i sin tur ledde till att Gud utlämnade dem åt ”ett ovärdigt sinnelag”.

“27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28 Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”” (1 Mos 1:27–28)

“24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.” (1Mos 2:24)

Man och kvinna skapades som komplement till varandra och är tillsammans Guds avbild. Att en man och en kvinna ingår äktenskap, bildar familj och får barn är det ”naturliga” sättet för människan att uppfylla Guds uppdrag till mänskligheten att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor. Den manliga och den kvinnliga kroppen är perfekt skapade för fortplantning. I den bemärkelsen är homosexuella handlingar därmed ”onaturligt”, eftersom sex mellan en man och en kvinna är det ”naturliga” sättet enligt Guds skapelseordning för människan att få barn, ett av människans primära uppdrag här på jorden. Guds plan är alltså att sex hör hemma inom äktenskapet mellan en man och en kvinna i syfte att skapa fler människor på jorden.

Igen, varken Jesus och Paulus hade problem med att människor var ogifta. Inte heller står det i 1 Mos 1 eller 2 att ”ett av människans primära uppdrag” är att göra barn. Det är inte heller nåt Jesus nämner, inte ens i Matt 19:1-12 när han ändå pratar om äktenskap. Borde han inte nämna barn då?

Gud skapade oss med sexuell njutning, varför skulle Gud göra det om sex enbart är för fortplantning? Dessutom är män skapade med sin g-punkt inne i anus, rätt svåråtkomlig vid vaginal penetration kan man säga… Nej, sex är mer än ”att skapa fler människor”.

Men för att göra en lång historia kort så syndade Adam och Eva mot Gud och blev utkastade ur paradiset. Men det var inte bara de första människorna som syndade, utan hela mänskligheten, dvs. även du och jag. Paulus skriver i sitt brev till Rom att ”alla har syndat” (Rom 2:23) och att ingen människa är utan ursäkt, eftersom Gud har uppenbarat sig för oss människor i sin skapelse ända sen världens början (Rom 1:20). Men vi människor vände oss medvetet bort från Gud och började tillbe det skapade i stället för Skaparen (Rom 1:21-25).

Precis, sammanhanget är avgudadyrkan. Rom 1:19-32 handlar om icke-judarnas synd, avgudadyrkan, medan Rom 2 berättar att även judarna gjort sig skyldiga till samma synd.

Vad är då synd? De grekiska och hebreiska ord som används betyder ordagrant att missa målet. Vad är målet då? Jo, som Jesus säger i Matt 22:37-40, att älska Gud och att älska varandra som oss själva.

Som en konsekvens av detta så tillät Gud oss människor att göra det som våra syndiga hjärtan ville göra. Ett återkommande tema i Bibeln är att avgudadyrkan leder till religiös synd vilket i sin tur leder till omoral i alla dess olika former. När vi gör oss själva till gud eller skapar en egen avgud, då kan vi också skapa vår egen moral, som ofta inte stämmer överens med Bibeln. 

Precis, avgudadyrkan av olika slag är en röd tråd.

Att Paulus beskriver homosexuella handlingar som ”onaturligt” var en vanlig uppfattning både i den judiska och i den grekisk-romerska världen på Bibelns tid. Om en sexuell relation mellan en man och en kvinna är det naturliga sättet för människor att få barn, så blir ju en homosexuell relation därmed onaturlig, eftersom det inte går att få barn på det sättet. Och eftersom ett av människans primära uppdrag här på jorden är att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor, så går därmed homosexuella handlingar emot skapelseordningen.

Nja. Sexuella relationer mellan män var naturliga i den grekisk-romerska världen. Att en fri man förgrep sig på pojkar och både kvinnliga och manliga slavar sågs som naturligt då.

Ibland invänds det att det Paulus beskriver som synd inte kan jämföras med homosexuella relationer idag, eftersom Paulus inte kände till sådana. Men det stämmer inte riktigt. Även om romersk lag inte erkände samkönade äktenskap så beskriver flera antika texter bröllop mellan romerska män, bland annat kejsar Nero, som gifte sig åtminstone två gånger med en man.

Nja, Nero gifte sig med slavar, så det handlade inte om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa förhållanden. 

Det finns också en del som menar att de homosexuella handlingar som Paulus beskriver som synd inte är dagens moderna samkönade relationer med samtycke, utan det som i det grekisk-romerska samhället på antikens tid var känt som ”pederasti”, dvs. att rika mäktiga män utnyttjade unga pojkar, slavar eller kvinnor sexuellt för att visa sin dominans. Men det faktum att Paulus även inkluderar kvinnor i ovan bibelord, samt skriver att de ”upptändes av begär till varandra”, utesluter pederasti. Det Paulus beskriver är utan tvekan homosexuella handlingar mellan både män och kvinnor av samma kön med samtycke. 

Paulus beskriver och talar om tempelprostitution och hur de hade sex för att blidka gudarna i templen. Det fanns både präster och prästinnor i templen som erbjöd sina kroppar.
”Samtycke” kan diskuteras. Det handlade om lust och sexuellt frosseri, att bli ”upptänd av begär” betyder att det något maniskt över det. De ”brann av lust” kunde vara en annan översättning. Det är inte ”av kärlek” eller ”av attraktion”, utan sjuklig lust.

Ett annat grekiskt ord som kan vara bra att känna till är ”porneia”, vilket oftast översätts till ”otukt” eller ”sexuell omoral” på svenska. I det grekisk-romerska samhället innebar porneia att man gick till en prostituerad och betalade för sexuella tjänster. Men när det grekiska ordet porneia togs upp av den hellenistiska judendomen och på så sätt gjorde intåg i Bibeln och den judisk-kristna kontexten, så kom ordet att innefatta alla utomäktenskapliga sexuella synder och avvikelser, inklusive homosexuella aktiviteter. Jesus hänvisar tillbaka till skapelseordningen när han i Markus 10:6-8 definierar äktenskap som mellan en man och en kvinna.

Mark 10:1-12 handlar om skilsmässa, inte om vem som får eller inte får gifta sig. Och porneia handlar om prostitution och lustbaserat sex. Att det skulle innefatta alla ”utomäktenskapliga sexuella synder och avvikelser” är en efterkonstruktion.

Synden porneia nämns ofta först i listor över synder, inte för att kristna anser otukt vara den värsta synden av alla, utan för att porneia var så vanligt och allmänt accepterat i den grekisk-romerska världen att många som blev kristna hade svårt att bryta med den sexuellt omoraliska livsstilen de hade haft innan de blev kristna.

Den omoraliska livsstilen handlade om sex ja, men i sammanhanget avgudadyrkan, lustbaserat sex samt sexuellt frosseri.

Även om ovan text från Romarbrevet handlar om specifikt homosexuella handlingar, så bör påpekas att även samboskap, sex före äktenskapet och otrohet är otukt.

Samkönade handlingar är bättre ord, eftersom det inte handlar om homosexualitet. Det handlar inte om sexuell läggning utan om lust. Samboskap och sex före äktenskap är inte ”otukt”, nåt sånt står det ingenstans. Eller då det skrevs innefattades inte nåt sånt i ordet porneia, det är en tolkning som har tillkommit senare.

Så homosexuella handlingar är en av alla de synder som människor gör som ett led i att mänskligheten vände sig bort ifrån Gud. Lägg dock märke till att Paulus inte fördömer homosexuella ”personer” eller ”känslor”, utan enbart ”handlingar”.

Nej, homosexuella handlingar är inte synd i sig själv och speciellt inte i kärleksfulla, ömsesidiga gayförhållanden.

Att identifiera sig som homosexuell eller känna attraktion till någon av samma kön beskrivs inte som en synd i Bibeln.

Det stämmer.

Bibeln beskriver många synder som vi människor gör, och homosexuella handlingar beskrivs inte som en värre synd än någon annan. Alla människor är syndare och brottas med olika synder. Och det var just därför som Jesus kom till jorden, för att på korset frälsa oss från våra synder:

“24 Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade.” (1Pet 2:24)

Som det antyds i denna vers, vi syndar, men det betyder inte att vi är syndare. Vi är inte alltid det vi gör, vi är mer än det. Vi är skapade i Guds avbild, Guds älskade barn.

Jesus kom till Jorden för att visa Guds kärlek till oss, för att visa oss vem Gud verkligen är, och för att visa oss vägen dvs hur vi ska leva som Gud skapade oss.

Alla människor är syndare. Alla människor begår synder. Alla människor måste lämna allt för att följa Jesus. I sitt brev till Korinth skriver Paulus till kristna som förut har ägnat sig åt homosexuella handlingar… 

(inte synd i sig själv, utan sammanhanget avgör)

…och menar att: ”Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” (1 Kor 6:11). Man måste inte sluta synda innan man möter Jesus och blir frälst, men i mötet med Jesus sker en omvändelse som leder till att man vill lämna sitt gamla liv och födas till ett nytt liv tillsammans med Herren i Andens kraft.

Handlar om manliga prostituerade, om lust, och om övergrepp

2) ”äktenskapsbrytare” (moichos), dvs. gifta som är otrogna och har sex utanför sitt äktenskap,

Betyder också en som är otrogen mot Gud, alltså avgudadyrkan. 

3) ”de som utövar homosexualitet” (arsenokoites), dvs. den aktiva och dominanta parten i en homosexuell akt, och 4) de ”som låter sig utnyttjas för sådant” (malakos), dvs. den passiva och mottagande parten i en homosexuell akt.

Nej. Arsenokoites är män som utnyttjar svagare män/pojkar, eller de med lägre status 

Detta med den ”dubbla utgången” är en tanke som ofta återkommer i Bibeln och är ingenting nytt. Faktum är att alla människor egentligen är syndare som inte har möjlighet att ärva Guds rike, men tack vare Jesu död på korset så får alla som tror på Jesus förlåtelse för sina synder och föds på nytt in i Guds rike.

Här kunde det bli en annan diskussion. Bibeln pratar väldigt lite om hur man kommer till ”himlen” och hur det är där, men väldigt mycket om hur få Guds rike att bli synligt här och nu. Men tar det en annan gång.

Och igen, vi människor syndar, ja. Betyder det att vi är syndare? Nej, vi är inte det vi gör. Vi är Guds avbilder, skapade som vi är.

Men, en viktig aspekt av att få komma in i Guds rike är att ”omvända” sig. Faktum är att ”omvänd” är det första ordet Jesus predikade (Matt 4:17). Att omvända sig innebär att sluta leva i synd och i stället börja följa Jesus. Man kommer naturligtvis inte bli helt syndfri på ögonblicket, men man kan sluta leva en livsstil av synd. Exempel på omvändelse är många i Bibeln, men en av mina favoriter är tullindrivaren Sackeus (Luk 19). Han hade skott sig ekonomiskt på sina medmänniskor och ansågs av folket vara en syndare, men när han får ett möte med Jesus brister han ut: ”Hälften av det jag har, Herre, ger jag till de fattiga. Och har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen.”

Vad är synd? Grekiska ordet för synd betyder ”att missa målet”. Vad är målet? Jo, att älska Gud och älska varandra och sig själv. Grekiska ordet för ”omvändelse” är metanoia, och handlar inte enbart om att ”omvända sig”. Det handlar om att låta sig förändras av Guds kärlek, öppna sitt sinne för Gud och hela den mystik Guds väsen och görande innebär.

En viktig aspekt av Jesus verksamhet var att söka upp syndare, ge dem kärlek, uppmana dem att omvända sig och erbjuda dem frälsning och ett liv i lärjungaskap. Precis de grupper som Paulus beskriver i ovan text var Jesus känd för att umgås med (Mark 2:13-17). Jesus älskade syndaren, men han bekräftade inte synden i deras liv utan förändrade dem till lärjungar. 

”Älska syndaren, hata synden” kanske låter bra, men funkar inte i praktiken, speciellt inte om det som påstås är ”synd” är nåt man är född med. (Det är skillnad på att vara och göra nåt som inte skadar någon annan eller en själv, och nåt som skadar andra. Det är milsvid skillnad på homosexualiet och pedofili)

Jesus pekade inte på ”synden” och sa ”Det där är synd, omvänd dig”. Nej, han såg människan, visade sin kärlek till människan och på så sätt visade han dem Vägen.

Man skulle kunna invända mot det faktum att Jesus aldrig nämner homosexualitet och hävda att det därför inte var en viktig fråga för honom. Men faktum är att det var en allmänt erkänd uppfattning bland judar på både Gamla och Nya testamentets tid att homosexuella handlingar enligt den judiska Lagen var en synd som gick emot naturen (3 Mos 18:22).

Nej, 3 Mos 18:22 säger inte det, och att vrida nåt som inte sägs till att det är synd är inte bra. Dessutom säger ju Jesus inget om det fast han har världens chans i Matt 19:1-12. Han t.o.m. nämner sexuellt avvikande personer i de verserna utan ett enda dömande ord. Dessutom säger han inget åt officeren i Matt 8 och Luk 7, trots det handlar om officerens ”speciella” tjänare . Språket som används antyder att officeren och hans tjänare hade mer än ett jobbförhållande. Som Jesus säger i Matt 19:12: ”Den som kan förstå detta bör ta det till sig.”

Därför behövde Jesus inte ytterligare upprepa det utan istället bekräfta att han inte kommit för att upphäva någonting i Lagen och sen, precis som Paulus i 1 Kor 6:9-10, mena att orättfärdiga inte kommer in i Guds rike:

“17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19 Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20 För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.” (Matt 5:17–20)

Som redan nämnts så uppfyllde Jesus lagen när han besegrade döden. Lägg till det som Jesus säger sammanfattar hela lagen, det vill säga om man enbart följer de buden så följer man hela lagen: ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” (Luk 10:27)

På flera sätt kompletterar därför Jesus och Paulus varandra. Jesus bekräftar äktenskapet mellan man och kvinna samtidigt som Paulus går emot homosexuella handlingar. Jesus söker upp syndare och bjuder in till omvändelse och frälsning, samtidigt som Paulus avslöjar och beskriver de synder omvända frälsta inte bör ägna sig åt. 

  1. Äktenskap såg annorlunda ut då.
  2. Jesus säger inte att äktenskap är enbart för en kvinna och en man, och att det ska se ut så för evigt
  3. Paulus går emot vissa samkönade sexuella handlingar, som t.ex. övergrepp och tempelprostitution

De som lever ett orättfärdigt liv kommer inte att ärva Guds rike utan behöver omvända sig, ta emot Jesus, födas på nytt , bli helgade av Jesus och börja leva ett nytt liv i helgelse utan synd. För att syndare ska kunna omvända sig behöver kristna göra som Jesus och visa dem kärlek, uppmana dem att omvända sig, berätta hur man blir frälst och be om Andens uppfyllelse så att man kan leva ett nytt liv i lärjungaskap.

En av de synder som Paulus nämner som orättfärdiga är de grekiska orden “arsenokoites” och “malakos”. Som vi såg ovan så betyder arsenokoites ordagrant ”man-liggare” …

Nej. Arsenokoites betyder ordagrant man-säng. Men visst, säng används många gånger för att antyda sex. Att ett sammansatt ords betydelse är exakt vad de olika delarna innebär är ovanligt. ”Smörkniv” är inte en kniv av smör, örngott är inte godis för örnar, osv.

Sen så används inte arsenokoites i betydelsen ”homosexuella män som lever i kärleksfulla, ömsesidiga förhållanden” utan i kontexten mäktig man utnyttjar annan person av manligt kön sexuellt.

…och malakos betyder ”mjuk” i en icke-sexuell kontext. I samtida grekisk litteratur användes ordet för att beskriva en ”feminin man”.

Nja. Betyder mjuk ja. Men syftar på manliga prostituerade och de manliga tempelprostituerade som kunde kastrera sig själv för att blidka gudarna.

I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”.

Nej, dominant-undergiven handlade om makt. Män visade sin makt över kvinnor, pojkar, unga män, slavar, tjänare, osv. Man kände inte till homosexualitet som sexuell läggning ännu. Man trodde ju också hår drog till sig sperma, därför skulle män ha kort hår och kvinnor långt, så sperman sökte sig till kvinnan.
Idag vet vi mera, vi har mer kunskap, och därför har vi inte längre samma märkliga idéer och ideal som de hade då.

I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på. I det romerska samhället ansågs det vara fullt socialt acceptabelt med homosexuella handlingar, så länge som man antog den maskulina aktiva rollen. I en del nutida kulturer förekommer en syn att det inte ens är en homosexuell handling att vara den aktiva parten, utan bara den passiva.

Nja, delvis korrekt. För fria män var det naturligt att ta den aktiva, dominanta rollen, för alla andra var det naturligt att ta den passiva, undergivna. Om en fri man lät sig domineras var det inte bra. Men det har inte med homosexualitet att göra, utan det är nåt som är kulturellt betingat. Och vi lever inte i den kulturen längre så det är inte aktuellt idag. Precis som mycket annat i Bibeln. Men just homosexualitet fokuseras det väldigt mycket på, medan annat ”glöms” bort.

Inte heller är det en dikotomi, det är inte alltid så att en alltid är den ”maskulina” aktiva parten eller den ”feminina” passiva, man kan vara både och eller nåt däremellan.

På Paulus tid var det inte helt ovanligt i den grekisk-romerska kulturen att män gick till både manliga och kvinnliga prostituerade. Detta ansågs inte nödvändigtvis vara vare sig syndigt eller orättfärdigt av grekerna, men absolut av judarna. Eftersom Korinth var en grekisk stad hade en del greker blivit kristna och behövde nu omvända sig från sin grekiska sexuellt omoraliska livsstil. Paulus skriver att ”sådana har några av er varit”, men att de nu har ”blivit helgade”. Paulus budskap är tydligt: innan grekerna i Korinth blev kristna ägnade de sig åt sexuellt omoraliska aktiviteter, men nu när de blivit kristna behöver de sluta med sådant. Enligt Paulus så blir de syndare som blir frälsta ”tvättade rena” och ”helgade”. Det går alltså att i tron på Jesus och i den helige Andes kraft både bli förlåten för de synder man har gjort och få kraft till att leva ett nytt och helgat liv utan synd. Dock ska tilläggas, att Paulus inte beskriver varken en homosexuell identitet eller attraktion som synd, utan enbart de homosexuella handlingarna.

Det som försiggick i Korinth var tempelprostitution. Gudinnan Cybele hade tempel där, och hennes dyrkare sysslade med sex. Vilket är det som Paulus syftar på. Och inte heller homosexuella handlingar beskrivs som synd, utan vissa samkönade handlingar som är i kontexten avgudadyrkan, prostitution, övergrepp, makt och kontroll. Handlar alltså inte överhuvudtaget om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa homosexuella förhållanden.
Det antyds i texten att de ”sexuellt omoraliska aktiviteterna” är att korinterna gick till prostituerade, och det är precis det ”sexuell omoral”, aka porneia, handlar om.
Varför skulle Gud fördöma homosexuella förhållanden? De skadar ingen, utan de kan precis som heterosexuella förhållanden handla om andliga, känslomässiga, fysiska partnerskap som berikar livet. För syftet med att leva tillsammans är inte endast barn, utan att ha någon att dela livet med. (Men det är inte för alla som Jesus säger.) Om syftet med att leva tillsammans är att skaffa barn, ska då de som inte kan få barn skilja sig och hitta nån som de kan skaffa barn med? I mina öron låter det som en väldigt simplistisk teologi. Det finns så mycket mer, så mycket mer djup att upptäcka. Det kan vara tungt att gräva i det, jobbigt att studera Bibeln på djupet, men jag tycker det är värt det.

Tog bort en del av hans text här i slutet eftersom det var samma text som förekommit tidigare.

Om det där inte är synd, vad är då synd?

Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

5 Mos 5:7

Det första budordet går rakt på sak och berättar vad synd är: att ha andra gudar vid sidan av Gud. Låter rätt simpelt kan tyckas.

Det är också enkelt, men det är absolut inte lätt. Det innebär, för att inte synda ska vi inte låta något vara större än Gud i våra liv.

Men är det allt? Nej, Jesus utvecklar, och försvårar, i Luk 10:27:

Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.

Och i Matt 22:40 sammanfattar han:

På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.

Man kan säga att synd är alltså det som bryter mot dessa två omfattande bud: att älska Gud av hela sitt hjärta, samt sin nästa som sig själv. (Resten av de 10 budorden summeras också i dessa två bud.)

Omöjligt kan tyckas, och för oss människor är det också det. Det var därför Jesus kom och ”fixade det”. Men nu tillbaka till synden.


Några exempel som rör det jag skrivit inlägg om tidigare:

Är homosexualitet synd?

Ett troget, seriöst, kärleksfullt förhållande är inte synd, vare sig det är homo- eller heterosexuellt. Ingendera bryter i sig själv och automatiskt mot nåt av de två buden. Det finns så klart förhållanden där Gud inte sätts främst och/eller den näste inte älskas som en själv, men där igen, ingen skillnad på homo- eller heteroförhållanden. (Sen är det ju svårt sätta Gud först i ett förhållande hur som helst, 1 Kor 7:25-40)

Står heller inget i Bibeln om att trogna, seriösa och kärleksfulla gayförhållanden är mot Guds vilja, så nej, det är inte synd. (Finns en hel del mer att läsa om Homosexualitet i Bibeln här…)

Är sex före äktenskap synd?

Först av allt, sex är en gåva från Gud. Sexuell njutning är något Gud skapat för oss. Men det är inte tänkt att vi ska få den njutning hur som helst, eller att det ska vara huvudsyftet med våra liv.

För det andra. Det är en knepig fråga. Dels är inte äktenskap i Bibeln samma som de är idag, äktenskap skedde väldigt sällan pga kärlek, kvinnor ägdes av sina män, plus att de gifte sig väldigt unga, (skriver mer om äktenskap här), dels står det inget specifikt om sex före äktenskap i Bibeln. Det som nämns är äktenskapsbrott, som ju inte är aktuellt för ogifta, prostitution och otukt, alltså sex inom avgudadyrkan eller sex drivet av endast lust. (porneia, grekiska som översatts till otukt, används i kontexten avgudadyrkan i t.e.x. Apg 15:20 o 21:25)

Det finns inget som säger att vi måste gifta på det sätt som vi gifter oss idag för att få ha sex. (Att gifta sig är däremot bra på många sätt.) Att ha sex i ett seriöst, troget och kärleksfullt förhållande förbjuds inte i Bibeln. (Man kan ju dessutom säga att man är socialt gifta när man är sambos, om än inte juridiskt eller kyrkligt)

Men det sexuella kan ta över och bli det som då skiljer en från Gud, alltså lusten blir större än Gud. Lust kan också leda till att vi skadar både vår nästa och oss själva. Och det är, som tidigare konstaterats, synd.

För att kunna älska vår nästa som oss själv, måste vi också älska oss själv

Att ha sex, eller snarare lust, kan alltså bli något som tar över och därmed blir synd. Men också att inte ha sex kan leda till att lust blir det som tar allt fokus. Hmm… Hursomhelst, att låta lusten ta över är inte bra för oss.

Om det där inte är synd, vad är då synd?

Det finns en del ”syndalistor” i Bibeln: t.ex. Gal 5:19-21: ”äktenskapsbrott, otukt, orenhet, orgier, avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror, illvilja, fylleri, vilda fester (till Bacchus’ ära el.dyl) och annat sådant.” Allt i dessa listor bryter på sätt eller annat mot nåt, eller båda, av de två sammanfattande buden:

Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv

Luk 10:27

En del kristna gör upp egna ”syndalistor” och radar upp sånt de tycker är synd: homosexualitet, yoga, sex före äktenskap, alkohol, droger, osv. men i och med att synd är sånt som bryter mot nåt av, eller båda, buden, så är, till viss del, vad som är synd personligt. För min egen del är alkohol eller yoga ingen synd, då varkendera gör att jag bryter mot nåt av buden. Men för nån annan kan det vara synd.

(För att förstå dessa ”syndalistor” i Bibeln behöver man förstå sammanhanget, och man behöver rätt ofta kolla upp vilka ord som användes på originalspråket. T.ex. i Gal 5:19-21 har äktenskapsbrott och otukt slagits ihop till ”sexuell omoral” i flera översättningar, vilket ju är en mycket flummigare fras som man kan tolka lite hur man själv tycker.)


Vi bryter allihop mot de här buden dagligen. Men trots det behöver vi inte känna oss konstant dåliga och värdelösa pga att det; Gud känner ju oss, han har skapat oss, han vet vi felar, han vet vi kommer gå mot hans vilja. Han älskar oss och han gav oss trots allt fri vilja. Det betyder dock inte att vi ska hela tiden med vett och vilja gå mot Gud, men att leva ”syndfritt” är helt enkelt omöjligt för oss. Vi kan försöka var dag vara så goda människor vi kan, vara så nära det Gud skapade oss att vara. Även om vi faller om och om igen, så blir vi förlåtna och vi kan försöka på nytt och på nytt. Med tron följer nämligen gärningar, inte så att vi måste göra, måste prestera för att få nåd, utan för att gärningar är en naturlig följd av tro, en mognad i tron.

Rom 1:18-31, förtydligande

Uppdaterade och förtydligade samtidigt Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?

Här nedan följer en sammanfattning av det jag lagt till.

Nedanstående uppställningen visar tydligt att Paulus använt sig av parallellism och hur han byggt upp det. Här använder sig Paulus av parallellism för att driva hem budskapet om att avgudadyrkan och dess riter är något som väcker Guds vrede.

Alla tre paralleller handlar om samma sak. Att låta en av parallellerna handla om nåt helt annat (all sorts homosexualitet påstår en del) än de två första låter inte som Paulus stil; Paulus var ju ändå en lärd man, en skicklig brevskrivare och en mästare på ord.

Ser man på strukturen, hur Paulus byggt upp styckena, så blir det klart att v 26-28 handlar om en konkret form av avgudadyrkan, inte någon abstrakt beskrivning av all sorters homosexuell aktivitet. Det som passar in i parallellen med både avgudadyrkan och sex mellan samma kön är kultisk homosexuell tempelprostitution, och absolut inte kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. 21 Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar

23 och bytte ut (yllaxan) den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra (eller ”med dem” syftande på v.23).

25 De bytte ut (metyllaxan) Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt förnedrande lidelser.

Deras kvinnor bytte ut (metyllaxan) det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade (paradwken) Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras.

29 De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31 vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.

Människa eller man och kvinna?

”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.”

Första Moseboken‬ ‭1:27‬

Är 2=1 lika med Guds avbild?

Det kan vara rätt lätt att börja tro att det är man och kvinna tillsammans som blir Guds avbild, speciellt om man läser v. 27 lösryckt ur sitt sammanhang; den slutar ju med ”till man och kvinna skapade han dem.”.
En del tar det ett steg längre och menar att det är i det sexuella mötet vi blir ett och därmed Guds avbild, ”de ska bli ett kött” (1 Mos 2:24)

Det här är idéer som stammar från Platon och bl.a. hans verk Symposion. Där skriver han om de tre originalmänniskorna som straffades för sitt högmod och klövs itu, till två människor av gudarna. För att bli hela behöver vi människor därför, enligt Platon, hitta vår ”andra hälft” och förenas igen till ett.
Det här är inte bibliskt. Finns alltså inget stöd i Bibeln för att det är man och kvinna tillsammans, och/eller genom sex, som vi blir Guds avbild.


Skaffa barn?

Gud skapade människan till, ordagrant, hane (zāḵār) och hona (nᵊqēḇâ) och sade till dem att vara fruktsamma, föröka sig och uppfylla jorden. (1 Mos‬ ‭1:28‬). Det här innebär dock inte att det huvudsakliga syftet för människan eller med tvåsamheten är att få barn. (Skriver mer om äktenskap här.) Fiskarna och fåglarna får ju samma uppmaning i v. 22. Att föröka sig är något grundläggande i alla jordens varelser Gud skapat, och alltså ingen unik uppmaning som de första människorna får.

Nåt annat som stöder det faktum att barn inte är det huvudsakliga syftet är 1 Mos 2:24:

Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.

Här vi ser här är definitionen av en relation, ett förhållande där två personer förenas, utan att det har nåt med fortplantning att göra. I 1 Mos 2:18 säger ju också Gud: ”Det är inte bra att mannen är ensam. Jag ska göra en medhjälpare åt honom, en som är hans like”. Gud säger inte: ”Jag ska göra en person åt honom som det går att göra barn med”. Gud skapade alltså en livspartner till Adam.

Visserligen behövs fortfarande man och kvinna, på ett eller annat sätt, för att få till ett barn. Man kan säga Gud slog två flugor i en smäll när Han skapade Adam och Eva, både partner och någon att göra barn med i ett. Men det är ju inte för att hon skulle föröka sig som Gud skapade människan, utan för att hon, alltså vi, ska ha en relation med Honom. För det behöver man inte leva i ett heterosexuellt förhållande, går lika bra i homosexuella förhållanden eller som singel.


Är var och en en avbild?

Det viktiga att komma ihåg är att Gud inte skapade man och kvinna tillsammans till sin avbild, utan det är människan som är Guds avbild. Alltså varje enskild människa, både man, kvinna och allt där emellan är skapade till Guds avbild. Det är inget tvång på att vara gift eller skaffa barn, för att vara Guds avbild, vilket är något Jesus understryker i Matt 19:10-12:

Hans lärjungar sade till honom: ”Om det är så i relationen mellan mannen och hustrun, då är det bättre att inte gifta sig.” Han svarade dem: ”Alla kan inte ta emot det här ordet, utan bara de som har fått den gåvan: Det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig.

och Paulus i 1 Kor 7:1-2, 7:

När det gäller det ni skrev: Det är visserligen bra för en man att inte röra en kvinna. Men för att undvika sexuella synder ska varje man ha sin hustru och varje hustru sin man. […] Helst skulle jag vilja att alla människor var som jag. Men var och en har sin gåva från Gud, den ene på ett sätt, den andre på ett annat.

Poängen med att ha en partner är alltså inte att det behövs för att vara en avbild av Gud, ej heller är det för fortplantning.


Min slutsats är alltså att Gud skapade två människor för att leva i ett förhållande, i en relation. Syftet är inte att ”skaffa barn”, utan att vara kompanjoner i livet. Och för det ändamålet går det lika bra med samkönade partners som med olikkönade.
Därtill så vet vi att Gud tillät och välsignade också månggiften, t.ex. i 1 Mos 4:19, 16:3-4, 29:20-28, 30:4-9, 5 Mos 21:15-17, 2 Sam 12:7-8 och 2 Krön 24:2-3. Det att skapelseberättelsen skulle berätta hur ett äktenskap ska se ut stämmer helt enkelt inte. Läs mer om det här.

Tog lusten över?

Som med mycket i Bibeln så finns det flera nivåer även i Romarbrevet 1-3. Därför blir det nu lite mer om just dessa kapitel.

Här finns mitt tidigare inlägg: Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?

I Rom 1-3 skriver Paulus om att alla folk, både judar och hedningar, behöver frälsning, behöver bli räddade. Han försöker exponera fördomar genom att i kapitel 1 vända sig till hedningarna och hur de inte valde att prisa Gud utan istället tillbad de avgudar, trots att de borde ha sett härligheten i Hans skapelse. Rom 1:18ff handlar alltså om att hedningarna övergett Gud och sysslar med avgudadyrkan, med tillhörande tempelprostitution och sexuella riter.

Man kan tänka sig att judarna i församlingen i Rom efter att ha läst kapitel 1, kände sig lite ”bättre” än hedningar i församlingen. Men då vänder Paulus på det och skriver till judarna ”Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak?” Romarbrevet‬ ‭2:3‬

Judarna kände sig säkert rätt paffa. Paulus hade exponerat deras fördomar, och fortsätter sedan i kapitel 2 att förklara att även judarna har syndat och behöver frälsning, inte bara hedningarna.

I kapitel 3 skriver Paulus att det finns frälsning för var och en som tror på Jesus:

”en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för alla som tror. Här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus.”
‭‭Romarbrevet‬ ‭3:22-24‬


Lidelse och lust

Paulus skriver om ”förnedrande lidelser” (Rom 1:26) och ”upptändes av begär” (Rom 1:27) (på engelska ”inflamed with lust”). Dessa fraser visar att det handlar om en överdriven lust som inte kan hållas inom rimliga gränser.

Det är tydligt att Paulus inte fördömer kärleksfulla, trogna homosexuella förhållanden. Att han använder ”lust” flera gånger, samt att han säger de ”bytte ut” och ”lämnade/övergav” heterosexuellt sex, berättar just det. Det handlar om överdriven lust, inte om seriösa gayförhållanden.

Viktigt att notera är också just det att de ”bytte ut” eller ”övergav” det ”naturliga”, alltså gick från nånting som var naturligt för dem till nåt annat. De var så lustfyllda att det vanliga heterosexet inte räckte till utan de var omättliga och blandade då in samkönat sex. Det handlar inte om kärlek utan om lust, en överdriven, sjuk lust som inte kan mättas utan kräver mer och mer exotiska upplevelser. Kan lite liknas vid hur man blir törstigare ju mer saltvatten man dricker.


Som jag skrivit tidigare, tar man Rom 1:26-28 ur sitt sammanhang så kan de verserna tolkas att handla om all sorts homosexualitet, speciellt om man redan är inställd på att homosexualitet är synd och tror homosexualitet går ut på sex och lust. Men är det verkligen så man ska läsa Bibeln, varje vers fristående, utan kontext, och dessutom med förutfattade meningar? Nej. Fördjupar man sig inte heller i texten så går man miste om nyanserna och kommer längre ifrån ursprungsbetydelsen.

David och Jonatan – mer än brödrakärlek?

Det står klart och tydligt i 1 Samuel 18 att Jonatan älskade David. Frågan är om det var endast en broderlig kärlek eller om det var något mer?

Det hela utspelar sig efter att David besegrat Goliat. Saul var kung över Israel och Jonatan var hans son.

När David hade talat med Saul fäste sig Jonatans själ vid Davids själ, och Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.

1 Sam 18:1

Från första gången Jonatan såg David, älskade han honom. Till och med så mycket att hans själ fäste sig vid Davids själ.


Ordet för kärlek (hade… kär) här är ahab. Här följer några definitioner på detta ord:

  • Människans kärlek till en annan människa, både sexuellt och för familj
  • en djup längtan efter något
  • intim vänskap, annat än som sällskap
  • akten att man är en vän (antingen som älskare eller vän)

I 1 Mos 29:20 används ahab för att beskriva Jakobs kärlek för hans fru Rakel, och i Höga visan 3:1-4 för att beskriva hur bruden älskade Salomo. Och i Ordspråksboken 5:19 används böjningen ahabah för att beskriva sexuell kärlek inom ett heterosexuellt äktenskap. I 1 Sam 18:20 säger Mikal, Sauls dotter, att hon älskar David, och här syftar ahab också på en romantisk, sexuell kärlek.

Ahab används också för att beskriva Sauls kärlek för David, 1 Sam 16:12, och inget i det sammanhanget tyder på nåt romantiskt mellan dem. I 1 Sam 18:16 används ahab i ”Men hela Israel och Juda älskade David…”. Inte heller där finns det nån romantisk eller sexuell attraktion dem emellan.
Det är samma ord, det har inte ändrat. Men det som ändrat är kontexten, sammanhanget.


Hur kan vi veta om ahab kan i det här fallet tolkas som romantisk kärlek och som sexuell längtan mellan två män, mellan Jonatan och David? Vi behöver ta reda på vad kontexten är.

Vi går tillbaka till första mötet mellan David och Jonatan.

När David hade talat med Saul fäste sig Jonatans själ vid Davids själ, och Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv. 2 Saul tog till sig David den dagen och lät honom inte återvända till sin fars hus. 3 Och Jonatan slöt ett förbund med David, som han älskade lika djupt som sitt eget liv. 4 Jonatan tog av sig manteln som han bar och gav den till David, och även sina andra kläder, till och med sitt svärd, sin båge och sitt bälte.

1 Sam 18:1-4

Redan vers 1 är en vacker beskrivning av kärlek: ”Jonatans själ fäste sig vid Davids själ och Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv.” Skulle det här varit en man och en kvinna hade ingen ifrågasatt vilken sorts relation det handlar om, det skulle helt enkelt varit en underbar kärlekshistoria.

Jonatans kärlek, ahab, för David kom från hans själ, nephesh, precis på samma sätt som brudens kärlek, ahab, för Salomo kom från hennes själ, nephesh, i Höga visan 3:1-4. En vacker kärleksförklaring.

Läser vi fortsättningen, det som händer efter att Jonatan sluter ett förbund av kärlek med David (som han älskade lika djupt som sitt eget liv), får vi veta att Jonatan ger sin mantel, sina kläder (annan översättning rustning), sitt svärd, sin båge och sitt bälte till David. (En prins vapen och rustning var viktiga symboler för hans makt och status)

Vi har alltså en man som ger några av sina högst värderade ägodelar till en annan man, en man som han älskar lika djupt som sitt eget liv, och detta efter första mötet. Hur ofta sker sånt vid broderlig kärlek? Har man förutfattade meningar om homosexualitet, att Gud skulle tycka det är fel, så kan jag förstå att det är svårt att godkänna att David och Jonatan var ett par, men ser man till hur deras relation beskrivs så pekar mer och mer på att de hade en kärleksrelation, och att Gud godkänner den relationen.


Fler bevis i texten kommer efter att David blivit en framgångsrik krigare och väldigt populär bland Israels folk. Kung Saul kände sig hotad och ville döda David. Jonatan varnar David och skyddar honom då Saul fortsätter hysa agg mot David. Vid en middag sker detta:

30 Då blev Saul rasande mot Jonatan, och han sade till honom: ”Du son till en fallen och upprorisk kvinna! Visste jag då inte, att du har tagit parti för Isais son till skam för dig själv och till skam för din mors sköte. 31 För så länge Isais son lever på jorden är varken du eller din kungamakt säker. Så sänd nu och låt hämta honom hit till mig, för han måste dö!” 

1 Sam 20:30-31 (SFB)

Ordet som här översatts till sköte, ʿervâ, är samma ord som i 3 Mos 18 används i ett sexuellt sammanhang. Där översätts det nakenhet, och att blotta någons nakenhet är en omskrivning för incest, t.ex. ”Hon är din mor, och du ska inte blotta hennes nakenhet.” (3 Mos 18:7). Att kung Saul använder just de hårda orden indikerar att han tycker Jonatan drar sexuell skam över familjen. Sådan skam kommer inte från en broderlig relation.
Dessutom kan man se likheter i de verserna med hur en del pappor reagerar idag när deras söner pratar om sina pojkvänner; först skyller han på mamman, det är hennes fel, hon har uppfostrat sonen fel, och sen säger pappan att sonen drar skam över familjen, ”du kommer aldrig bli nåt om du inte slutar med de här fånerierna!”


Dagen efter den middagen sker detta:

41 Men sedan pojken hade gått, kom David fram från södra sidan. Han föll ner till jorden på sitt ansikte och bugade sig tre gånger. De kysste varandra och grät tillsammans, och David grät högt. 42 Jonatan sade till David: ”Gå i frid. Vi har båda gett vår ed vid Herrens namn när vi sade: Herren ska vara vittne mellan mig och dig, mellan mina efterkommande och dina för all framtid.”

1 Sam 20:41-42

”De kysste varandra”. Visst, kyssar var en del av kulturen, män emellan, men ser man på allt annat som skrivs om deras relation så är det nog något mer i det kyssandet.


I Bibeln finns det ingen platonisk kärlek mellan man och kvinna, därför blir följande vers intressant. Den är från när David (spoilervarning!) får veta att Jonatan dödats.

23 Saul och Jonatan,

    älskade och ljuvliga i livet

        och inte åtskilda i döden.

[…]

26 Jag sörjer dig,

        Jonatan, min broder.

    Du var mycket ljuvlig för mig,

        din kärlek till mig var underbar,

            mer än kvinnors kärlek.

2 Sam 1:23, 26

Din kärlek till mig var underbar, mer än kvinnors kärlek.” David säger alltså att han älskade Jonatan mer än sina fruar. Att tolka det till att David menade att den icke-sexuella, intima vänskapen med Jonatan var mer än den sexuella, intima vänskapen med fruarna, låter mycket märkligt, varför göra en sån konstig omskrivning? Nej, om det verkligen handlade om icke-sexuell vänskap hade det varit vettigare att skriva ”mer än mina bröders kärlek” eller nåt liknande. David säger alltså med denna vers att den kärleksrelation han hade med Jonatan var mer än de kärleksrelationer han hade med sina fruar (två fruar var med honom vid detta tillfälle).

Att David sörjer Jonatan och berättar om sina känslor öppet inför sina soldar, visar också att det här inte var en hemlighet, utan att alla visste om att de hade en kärleksrelation.


Både David och Jonatan gifte sig med kvinnor, David hade åtminstone sex olika fruar (1 Sam 18:27, 2 Sam 3:2-4, 11:27), men det är inget konstigt med det. Det är många homosexuella, även i dag, som pga det sociala trycket gift sig heterosexuellt. Jonatan, som prins, var tvungen att gifta sig med en kvinna för få tronarvingar, men det finns inget i Skriften som tyder på att han älskade någon annan än David på ett romantiskt och sexuellt sätt. David däremot, verkar ha också älskat kvinnor (2 Samuel 11:2-26), vilket tyder på att David var bisexuell, eftersom han också älskade Jonatan på ett romantiskt och sexuellt sätt.


Även om det inte går att få några definitiva, hundraprocentiga bevis för att David och Jonatan var ett kärlekspar av sexuell karaktär, så pekar allt på att det var mer än broderlig kärlek det handlar om. Finns inte heller några definitiva, hundraprocentiga bevis för att de inte var ett kärlekspar. Finns inget i Biblen som förbjuder trogna, kärleksfulla homosexuella förhållanden (Läs mer om det här: Gäller 3 Moseboken fortfarande?, och här: En glad skapelse?)

Man ska inte läsa Bibeln genom ett filter av sina egna fördomar, då ser man inte vad som står där på riktigt.

Helade Jesus en homosexuell?

I Matteus 8:5-13 och Lukas 7:1-10 berättas det om ett möte mellan Jesus och en romersk officer, en centurion. Av Matteus får vi veta att denna officer kommer och ber Jesus hela hans tjänare som ligger förlamad hemma i svåra plågor. Jesus säger att han kommer med hem till officern för att hela tjänaren, men officern säger att det inte behövs utan att han tror det räcker att Jesus säger ett ord för att tjänaren ska bli frisk. Förundrad över mannens tro, helar Jesus tjänaren. Lukas berättar en liknade historia.

En av de många historier där Jesus utför mirakel och helar sjuka. Men finns det nåt mer där? Ja, det gör det verkligen!


Det ord som centurion i grundtexten använder för sin tjänare är pais , och det gör det hela mycket intressant.
I bibliska grekiska lexikon står det oftast att pais betyder tjänare, barn, pojke, son, ungdom eller slav. Men där fattas det åtminstone en betydelse.

Sir Kenneth Dover, bl.a. professor i grekiska vid University of St Andrews, skrev i sin bok Greek Homosexuality (Harvard University Press, 1978) att den yngre partner i ett homosexuellt förhållande kallas pais eller paidika.

  • “The pais in a homosexual relationship was often a youth who had attained full height.” p. 16.
  • “The Greeks often used the word paidika in the sense of ‘eromenos.’ ”[Meaning “the boy you are in love with]. p. 16. Paidika, diminutiv form av pais, visar på tillgivenhet.
  • “The junior partner in homosexual eros is called pais (or of course, paidika) even when he has reached adult height and hair has begun to grow on his face.” p. 85.

Även dr Robert Gagnon, en uttalat anti-gay författare och professor vid Pittsburg Theological Seminary håller med.

“boy” (pais) could be used of any junior partner in a homosexual relationship, even one who was fullgrown.”

The Bible And Homosexual Practice, p. 163, footnote 6.

Antika grekiska författare som Thukydides, Eupolis, Aischines, Platon, Kallimachos and Plutarchos använde också pais och paidika i betydelsen ”homosexuell älskare”


Är det möjligt att pais i Matt 8 och Luk 7 syftar på centurions manlige älskare? Låt oss undersöka den möjligheten.
Vi börjar med lite historia.

Israel var en del av det romerska imperiet, och hade exponerats en hel del för romersk kultur, det grekiska språket och grekiska sexuella seder.
Vid den här tiden hade sexuella relationer män emellan varit en accepterad del av den grekiska civilisationen redan i sex århundraden. Dessa relationer hyllades i konst, i litteratur och i lagen.
Det var i den världen Matteus och Lukas använde ordet pais för beskriva centurions partner.

Viktigt att veta är också att det inte var ovanligt för romerska centurioner och soldater att ha manliga tjänare som de hade en sexuell relation med. Heterosexuella äktenskap var dessutom förbjudna för romerska soldater, kejsar August förbjöd det redan innan Jesu födelse och det räckte fram till år 197.
(The Marriage Of Roman Soldiers, (13 BC-AD 235): Law And Family In The Imperial Army, Sara Elise Phang, Brill Academic Publishers, 2001)

Nu till det specifika fallet.
För det första, i Lukas 7 sägs det att mannen som är sjuk är centurions entimos doulos. Doulus är en mer allmän term för slav och tjänare, och används aldrig för son/pojke. Så då kan den betydelsen uteslutas. Vidare beskrivs denna pais som entimos vilket betyder bl.a. dyrbar och värdefull. Det här tyder på att det inte var en vanlig tjänare/slav det handlade om. Uteslutet är alltså son/pojke och en vanlig tjänare/slav. Kvar är då husherrens manlige älskare. Det finns mer som pekar på det.

För det andra, när officern pratar med Jesus i Matt 8 säger han:

”Jag är själv en man som står under befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det.””

Matt‬ ‭8:9‬

Ordet för tjänare som används i den här versen är doulus, och han pratar här allmänt om sina tjänare. Men när han pratar om den som är sjuk använder han enbart pais. Det gör han både i Matteus och i Lukas. Centurion skiljer alltså på sin pais och de andra tjänarna, doulus. (I Lukas är det andra som säger entimos doulus om den sjuka, alltså inte centurion.) Ännu en indikation på att den sjuke mannen inte var en vanlig tjänare. Enda alternativet är då husbondens, centurions, manlige älskare.

För det tredje. Det finns många exempel i evangelierna på människor som söker sig till Jesus för att de själva eller familjemedlemmar ska helas, men det här är enda exemplet på en som söker hjälp för sin slav/tjänare. Det som gör det ännu mer speciellt är att det är en av ockupanterna, en av förtryckarna, en stolt romersk centurion som ber att en judisk rabbi ska hela hans tjänare. Det blir mer vettigt och logiskt, rent psykologiskt, om denne tjänare var hans älskade partner.


Något som kan tänkas tala emot det här är att det inte utryckligen står att de centurion och hans pais hade en kärleksrelation, men klart är att de inte hade en vanlig husbonde-tjänare-relation, och språket som används tyder också på att det är en kärleksrelation.


När centurion ber Jesus hela hans pais svarar Jesus ”Jag kommer och botar honom” utan en uns av tvekan. Inget fördömande, inget om de skulle leva i synd, inget ”jag ska hela honom från homosexualitet”, utan istället ett enkelt och befriande svar för alla som oroar sig över vad Gud tänker om gayförhållanden: ”Jag kommer och botar honom”.

Därtill så bara helar Jesus inte officerns älskare, utan han upphöjer officern som ett exempel för hurudan tro andra ska sträva mot.

”Jag säger er sanningen: Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro.”

Matt ‭8:10

Den här historien är allså om mer än helandet, hur fantastiskt det än är. Den berättar också om hur Jesus räddar ett gayförhållande genom att hela den sjuke, och dessutom håller en homosexuell man som ett exempel för tro.

Den berättar att Gud kan välsigna och välsignar kärleksfulla gayförhållanden, som är trogna, seriösa och icke-kultiska.

Ish och zakar – man och man?

UPPDATERAT 11.3.2021 Markerat med grå bakgrund där det är något nytt

Vilka ord och hur man använder dessa ord tycker jag är intressant. Man kan genom att använda byta ett ord till ett annat ord, som i stort sett betyder samma sak, ändra betydelsen eller andemeningen på det man säger. Det här är extra relevant och viktigt då man översätter en text från ett språk till ett annat.
Eftersom jag de senaste månaderna intresserat mig för Bibeln igen, så tycker jag det är mycket fascinerande att försöka ta reda på vad det ursprunligen har skrivits, se hur olika bibelställen hänger ihop och om andemeningen finns kvar i översättningarna. Dock kan jag varken hebreiska eller antik grekiska, men som tur är finns det många som är mycket mer insatta och pålästa än jag, och dessutom finns mycket av deras forskning och material lätt tillgängliga online .

Jag kommer att skriva om nåt jag tidigare redan skrivit om, nämligen 3 Mos 18:22 och 3 Mos 20:13, men då jag lärt mig nytt om dessa verser är det svårt att låta bli.

Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.

3 Mos 18:22

Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.

3 Mos 20:13

Först behöver vi veta hur verserna lyder på hebreiska:

wə·’îš, ’ă·šer yiš·kaḇ ’eṯ- zā·ḵār miš·kə·ḇê ’iš·šāh, tō·w·‘ê·ḇāh

Del av 3 Mos 20:13 på hebreiska med latinska bokstäver

På engelska ungefär: And a man who lies with a male (in) beds of woman, abomination

w’eth-zäkhār lö’ tiškav miškevē ‘iššâ

3 Mos 18:22 på hebreiska med latinska bokstäver

På engelska ungefär: With (a) male you shall not lie (the) lyings of a woman. (An) abomination is that.


Det är här det språkliga kommer in. Ish, som finns i 20:13 (îš), betyder man, alltså en fri, vuxen manlig medborgare med de tillhörande rättigheter och privilegier en fri vuxen man har i ett patriarkalt samhälle. Zakar/zakhar, som finns i både 20:13 och 18:22, betyder inte direkt man, utan är närmare hane, av manligt kön i betydelsen. I t.ex. 1 Mos 17:12 och 14 används zakar för ”…en av manligt kön”. De svenska översättarna bortser från detta i 3 Mos 18:22 och 20:13 och använder man för både ish och zakar.

Om det verkligen var man och man som dessa två verser syftar på, varför då inte skriva ish med ish? ”En ish ska inte ligga med en ish som han ligger med en ischa (kvinna)” skulle vara mer logiskt än ”En ish ska inte ligga med en zakar som han ligger med en ischa”, om det var homosexualitet, man som ligger med man, som fördömdes.

Just användningen av zakar pekar på att det inte är en fri och/eller vuxen man det är frågan om. Ordet issa/ischa betyder kvinna och det är rätt tydligt att ish och ischa är språkligt sammankopplade. Vilket också gör det lite märkligt att zakar används istället för ish, om det nu verkligen menas ”man med man”. (Fortsättningsvis är man en fri och vuxen man.) . Det låter mer och mer troligt att det menas något annat med zakar än en fri, vuxen man, t.ex. slav, pojke/gossebarn eller annan, enligt den tidens tänkande, ”lägre” stående människa av manligt kön.

Det som då passar in, dels med tanke på v. 6-18 som fördömer olika former av incest, och v. 21, ”Du ska inte offra något av dina barn åt Molok”, dels med tanke på i vilken kontext zakar används i bl.a. tidigare nämnda 1 Mos 17:12 och 14, är pedofili, och då specifikt i kontexten avgudadyrkan. Det står också klart och tydligt i en del översättningar:

Du sollst nicht beim Knaben liegen wie beim Weibe; denn es ist ein Greuel.

Du ska inte ligga med en pojke som du gör med en kvinna; ty det är en styggelse.

3 Mos 18:22 i tyska Lutherbibeln 1912

Det skulle vara mycket märkligt att inte fördöma pedofili i ett kapitel som tar upp förbjudna sexuella förbindelser. Och pedofili är ju verkligen något avskyvärt!


Jag har tidigare skrivit att 3 Mos 18:22 och 20:13 handlar om avgudadyrkan här (också uppdaterat 11.3.2021) Betyder det här att det jag skrev där inte överhuvudtaget stämmer? Kort sagt, nej.

Argumenten för att verserna inte handlar om homosexualitet i allmänhet, och i synnerhet inte kärleksfulla, trogna och jämställda homosexuella förhållanden håller fortfarande. Slutsatsen att det är avgudadyrkan som åsyftas är lite osäkrare. Kan vara så då det finns indikationer på det. Men språkligt känns det mer logiskt och troligt att det är pedofili, eller alternativt sexuellt utnyttjande av slavar, som menas.

Kontexten är fortfarande avgudadyrkan. I Kanaans rike förekom det religiösa sexriter där hela famlijer medverkade: makar, mödrar, fäder, söner, döttrar, kusiner, fastrar, morbröder, osv. Alla deltog tillsammans. Det är de stadgar Israels barn inte skulle följa när de kom till Kanaans land, och det är de akter som förbjuds genom hela kapitel 18 och 20. Först förbjuds de allmänt för att sen gå in mer på detalj vilka som menas.


Det finns också andra missar i den svenska översättningen, ”som…med” finns inte i hebreiska texten utan har lagts till av översättarna. Även i de flesta engelska översättningarna finns extra ord med, ”as with” finns inte hebreiska texten.

Men det får bli en annan gång 😄

En glad skapelse?

1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. … 26 Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. … 27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28 Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden!…”

1 Moseboken 1

Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.

1 Moseboken 2:24

En del har dessa verser som grund för att visa att homosexualitet inte är ”naturligt”; Gud skapade människan till man och kvinna, till Adam och Eva, inte Eva och Efva eller Adam och Anders. Detta menas vara det ”enda riktiga äktenskapet”.

Men är det så enkelt? Är detta verkligen en modell för hur ett äktenskap ska se ut eller är det en skapelseberättelse? Och eftersom gayförhållanden inte nämns här, måste de vara fel?

Nej.

En del menar alltså att eftersom något inte nämns, i detta fall samkönade par, så är det något Gud fördömer eller något onaturligt. Skulle vi följa samma logik med annat så skulle vi inte ha t.ex. söndagsskolor, ljudsystem, kors, psalmer eller betald personal i kyrkorna och församlingarna. Vi skulle inte heller fira bröllop med ringutbyte, kyss eller gåvor, eftersom inget av det nämns i Bibeln. Det skulle också vara onaturligt med rött hår, blont hår, olika hudfärger, blå ögon, gröna ögon, korta ben, liten näsa, osv.

Om skapelseberättelsen verkligen bestämde hur ett äktenskap ska se ut, att det ska vara mellan en man och en kvinna, varför är det då okej med månggifte? ”David och Goliat”-David hade åtminstone två fruar samtidigt (och eventuellt en make, Jonatan), Jakob var gift med Rakel och Leah samtidigt och ingendera fördöms av Gud. Hur kan detta vara okej när det enligt en del är så tydligt i skapelseberättelsen att det endast är en man och en kvinna som ingår i Guds tanke om äktenskap?

Skapelseberättelsen handlar om hur Gud skapade hela världen och Adam och Eva, inte om att Gud skulle förbjuda alla former av äktenskap som inte är som Adam och Evas. På samma sätt som den inte förbjuder månggifte så förbjuder den inte heller homoäktenskap. Skapelseberättelsen är just det, en skapelseberättelse.


I Bibeln beskrivs ingen tydlig norm för äktenskap. Det finns såna som Gud arrangerat, såna som regenten i landet arrangerat, äktenskap pga ekonomiska orsaker, och giftermål med slavar. Det finns kvinnor som gifts för att föda barn och kvinnor som gifter sig av kärlek, och änkor som var tvungna att gifta om sig med den döde makens närmsta släkting. Moses pappa fick Moses tillsammans med sin faster. Som tidigare nämnts så förekom även månggifte. Inget av det här fördöms i Bibeln, vilket tyder på att vem som gifter sig och vad och hur giftermålet går till är mer en kulturell fråga än en trosfråga.

Däremot finns det många bibliska regler för de som redan är i ett äktenskap. Kärlek, trohet, hängivenhet och respekt är mycket viktiga beståndsdelar i ett äktenskap. Allt det kan lika bra finnas i ett homoäktenskap som i ett heteroäktenskap.


Jag har i tidigare inlägg nämnt det dubbla kärleksbudet, (skriver om det här)

Han svarade: ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. 38 Det är det största och första budet. 39 Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv. 40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”

Matt 22:37-40

Inget av de här buden bryts av homoäktenskap. En person som gifter sig med nån av samma kön kan ha samma ambition, att älska Gud av hela sitt hjärta och sin nästa som sig själv, som nån som gifter sig med nån av annat kön.

En del säger då att det inte behöver stå att homoäktenskap är fel eftersom de felaktigt tror det står att själva homosexualiteten är fel. Det är därför jag skriver dessa inlägg, för att visa på den ursprungliga bibeltexten, utan de kulturella tolkningarna som lagts på. Den ursprungliga Texten som inte fördömer homosexualitet.

Gäller 3 Moseboken fortfarande?

UPPDATERAT 11.3.2021 Skrivit mer om detta ur ett språkligt perspektiv här: Ish och zakar – man och man?

3 Mos 18:22 och 20:13 är två verser som det brukar hänvisas till för att visa att Gud inte tycker om kärlekfulla, jämställda och trogna gayförhållanden. Tar man dessa verser ur sitt sammanhang så kan man tolka det så.

Men kan och ska man verkligen ta bibelverser ur sitt sammanhang?


Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.

3 Moseboken 18:22 (Svenska Folkbibeln 2015)

Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.

3 Moseboken 20:13 (Svenska Folkbibeln 2015)

Precis som med Romarbrevet 1 (Läs här om Rom 1) så finns det två sätt att tolka dessa verser, 1. de handlar om alla sorters homosexuellt beteende eller 2. en specifik typ av homosexuellt beteende vilket begränsar hur verserna kan appliceras idag. Att det inte är det första alternativet är rätt tydligt om man är villig att läsa med öppet sinne och hjärta. För att visa att det är alternativ två, kommer här fyra punkter.


Den första är att det finns historiska dokument som visar att samkönat sex förekom inom kultisk avgudadyrkan. Det finns flera referenser i Bibeln till tempelprostitution, med både kvinnliga och manliga prostituerade, 5 Mos 23:17, 1 Kungaboken 14:24 och 15:12 samt Hos 4:14 för att nämna några. Det förekom alltså sexuella riter under avgudadyrkan bland de folk som Israels barn kom i kontakt med. Att det är i kontexten rituell sex som samkönat sex förbjuds i 3 Mos 18:22 och 20:13 låter inte helt omöjligt. Här är ett citat från en anti-gay professor och teolog som medger att så är fallet.

I do not doubt that the circles out of which Lev 18:22 was produced had in view homosexual cult prostitution, at least partly. Homosexual cult prostitution appears to have been the primary form in which homosexual intercourse was practiced in Israel.

The Bible And Homosexual Practice, Dr Robert A.J. Gagnon, s. 130

En liten avstickare om avgudarna i Moses tid.

Du skall inte offra någon av dina avkomlingar åt Molok. Du skall inte ohelga din Guds namn. Jag är Herren. Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.

3 Mos 18:21-22

Molok, Milcom, Kronos, Molech, han hade många namn. Det var en eldgud som dyrkades på många platser. I dyrkan av Molok ingick bl.a. barnoffer och tempelprostitution. I Moloks ”hov” ingick också Astarte eller Ashtoreth, en fruktbarhetgudinna. Båda dyrkades med sexuella riter.

Israels folk dyrkade också Molok, men även andra avgudar, under den 40-åriga ökenvandringen (Amos 5:25-26, Apg 7:42-43), och det är under den vandringen lagarna i 3 Mos. kommer till.

…Molech, the worship of whom included child sacrifice, astrology and temple prostitution (cf. Lev. 18:21; 2 Kin 17:16; Ezek 23:37; Amos 5:25, 26; Acts 7:40-43).

The MacArthur Bible Commentary, John MacArthur, 2005, s. 1038

Man ska också komma ihåg kontexten i 3 Mos 18 och 20. Läser man de första verserna i båda kapitlen förtydigas sammanhanget, att det är skrivet för ett specifikt folk, i en specifik situation, i en specifik tid, på en specifik plats.

Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Jag är Herren, er Gud. 3 Ni skall inte göra som man gör i Egyptens land, där ni har bott. Inte heller skall ni göra som man gör i Kanaans land, dit jag vill föra er. Ni skall inte vandra efter deras stadgar. 4 Mina domslut ska ni följa och mina stadgar ska ni handla noggrant efter. Jag är Herren er Gud.

3 Mosebok 18:1-3, Svenska folkbibeln 2015

Herren talade till Mose. Han sade: 2 Du ska säga till Israels barn: Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor i Israel ger något av sina barn åt Molok, ska han straffas med döden. Folket i landet ska stena honom.
7 Ni ska helga er och vara heliga, för jag är Herren er Gud. 8 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren som helgar er.

3 Mos 20:1-2, 7-8, Svenska folkbibeln 2015

UPPDATERAT: Det var ju så att det i Kanaans rike, när 3 Mos utspelar sig, förekom fertilitetsriter som innefattade sexuella akter. Dessa riter genomfördes för att få välsignelse över skörden. I dessa ritualer medverkade hela familjerna: makar, mödrar, fäder, söner, döttrar, kusiner, fastrar, morbröder, osv. Det förekom sexuella handlingar inom familjen, men även med tempelprostituerade. Även om det förekom att nära familj gifte sig, t.ex. Moses mamma var Moses pappas faster (2 Mos 6:20), så var det här frågan om nåt annat. De sexuella handlingar i Kanaans land gjordes nämligen i kontexten avgudadyrkan. Förstår man det, att hela kapitel 18 och 20 är i den kontexten, passar alla verser in mycket bättre. För annars sticker 18:19 ut: ”Du ska inte röra en kvinna och blotta hennes nakenhet när hon är oren under sin månadsrening.” och det är ju också lika avskyvärt som resten enligt 3 Mos 18. Men då det är frågan om nåt större, att alla verserna i 18 är delar i nåt mer omfattande, så kan man på nåt sätt förstå den versen också.

Det är lätt att se historiska kopplingar mellan 3 Mos 18, 20 och i Romarbrevet med tanke på avgudadyrkan och dess ritualer; i båda dyrkades en fruktbarhetsgudinna genom sexuella riter. Nåt annat de har gemensamt är att ingendera styckena handlar om kärleksfulla, trogna gayförhållanden, utan om som sagt sex i avgudaritualer.


Den andra är användningen av ordet tow’ebah, ”Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt (tow’ebah)”. Livet i Gamla testamentet gick i mångt och mycket ut på att försöka vara ren (från synd). 3 Mos. är fylld med regler skrivna för att Guds folk skulle hållas rena. Det gällde att inte ha kontakt med blod, med sjukdomar, med viss typs mat, osv, allt för att man skulle vara ren inför Gud.
Man kan dela in lagarna i GT i tre kategorier: morala, sociala samt rituella. Bestämmelser gällande moral och det sociala verkar följa en norm som överensstämmer med de flesta kulturer, och är sånt som kan innefattas av det dubbla kärleksbudet Jesus gav i Lukas 10:27 (se nedan). Hit räknas du skall inte stjäla, inte begå äktenskapsbrott, inte ha andra gudar, osv. Gemensamt är att de handlar om relationer och interaktion med andra, samt kriminell aktivitet. De här lagarna gäller fortfarande.

Den säger att du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, och med all din kraft och av hela ditt förstånd. Och din medmänniska ska du älska lika mycket som dig själv.

Luk 10:27 (Nya Levande Bibeln)

Sen så har vi de rituella bestämmelserna som handlar om renhet inför Gud/i Guds tält. De gäller inte längre i och med att Jesus tog all orenhet, all synd på sig själv och på så sätt uppfyllde lagen. Den enda ”orenhet” vi har kvar är den som kommer från hjärtat och alltså inte av yttre ting. Ett tydligt exempel på detta är att judarna i 3 Mos 11:7 förbjöds äta gris då den är oren, men i Apostlagärningarna 10 förklarar Gud i en dröm åt Petrus att all oren mat är numera ren. Ett annat exempel är de spetälska som skulle leva åtskilda från alla andra, men Jesus ändrade det då han tog emot dem och rörde vid dem.
I 3 Mos. kapitel 18 och 20 finns det också fler belägg för att de här sexuella akterna handlar om rituell orenhet, inte social eller moralisk orenhet. T.ex. har vi i 18:19 och 20:18 förbud som säger att en man inte får ha sex med en kvinna medan hon menstruerar, vilket förtydligas i 15:33 med att den akten gör både mannen och kvinnan rituellt orena, alltså de kan inte närma sig Gud utan att genomgått en rening. Därtill står det att en kvinna som fött en son är oren i 7 dagar, medan en kvinna som fött en dotter är oren i 66 dagar. Under den tiden får hon inte delta i några gudstjänster eller ens bli rörd av någon annan.
Det här är sånt som inte följs, och de flesta av dessa bestämmelser hamnar under lagen om orenhet (som ju genom Jesus redan uppfyllts). Med tanke på allt detta så blir det allt tydligare att tow’ebah i 3 Mos 18:22 och 20:13 kan syfta på det avskyvärda med rituell ”orenhet” (sexuella ceremonier), inte kärleksfulla och trogna gayförhållanden.

Analsex sågs som ett offer till avgudarna, man med man och man med kvinna. Tow’ebah används för att beskriva hur dyrkandet av Molok är avskyvärt i 3 Mos 18:27-29. I 2 Kungaboken 23:13 beskrivs tempelprostitution som tow’ebah. Det kan vara det som 18:22 och 20:13 refererar till, sexuella riter som användes i dyrkan av avgudar.

Ett motargument mot att användningen av tow’ebah syftar på rituell orenhet och att dessa aktiviteter nu är ”rena”, är att det då skulle betyda att incest och tidelag (sex med djur), som också fördöms i kapitel 18 och 20, är okej. Men så är det inte. Även om just de här kapitlen handlar om rituell orenhet och är uppfyllda, så betyder det ju inte att andra lagar också slutat gälla. De här handlingarna förbjuds fortfarande i andra bibelverser. Tidelag fördöms i även i 2 Mos 22:19 och 5 Mos 27:21, incest förbjuds i t.ex. 5 Mos 22.
Det här är inget nytt påfund, utan i den tidiga kyrkan ansåg man också det. Både Eusebios av Caesarea och Apostolic Constitutions förklarar att orenheten man drar på sig då man gör det som står i 3 Mos 18 och 20 är rituell, inte moralisk. (Christianity, Social Tolerance, and Homosexuality, John Boswell, 1980, s. 102)

Homosexualitet nämns och fördöms inte i GT utöver dessa verser. Ja, förutom de bibelord då som felaktigt tolkas att handla om homosexualitet, men som inte alls handlar om kärleksfulla, jämlika, trogna homoförhållanden.


Den tredje är att om de här verserna verkligen skulle handla om homosexualitet i allmänhet, varför nämns då endast samkönat sex mellan män? Det pekar på att lesbiska förhållanden är helt okej genom hela GT och under Jesu tid. Enda stycket som sägs tala mot kvinnlig homosexualitet är Romarbrevet 1, och i och med det så kan inga andra verser användas för att fördöma lesbianism. Detta verkar väldigt konstigt och inkonsekvent att 3 Mos 18:22 och 20:13 skulle fördöma manlig homosexualitet men inte kvinnlig, om syftet verkligen var att fördöma allt sorts homosexualitet. Det tyder på att det är nåt annat som ligger bakom, än just allmän fördömelse av all homosexualitet.


Det fjärde handlar hur vi ser på Bibeln. De stränga lagarna i Gamla testamentet gentemot kärleksbudet i Nya testamentet. Det är lätt hänt man plockar lite här och lite där, vilket är oklokt och inte korrekt. Det är lätt hänt att vi sätter på oss skygglapparna och undviker att se annat än det vi ”alltid” trott. Homosexualitet är ett av dessa ämnen. Vi pekar på dessa två bibelverser som bevis för att homosexualitet är en synd, och sen citerar vi Matt 5:18:

Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.

Detta gör oss till hycklare. Det finns många tydliga lagar i GT som inte följs av nån. Kan vi verkligen förkasta dem, men ändå fortsätta hålla fast vid 3 Mos 18:22 och 20:13? Gör vi det så förstör vi vår trovärdighet. Istället kan och ska vi predika det vi vet uppfyller det dubbla kärleksbudet. För när vi lägger så mycket tid på att hata homosexualitet, misslyckas vi totalt att följa kärleksbuden.

Här under följer en lista med lite märkliga lagar från Moseböckerna 2-5. En del av dessa är det säkert nån som följer, men det ogilitigförklarar inte argumentet. För att ogiltigförklara denna fjärde punkt måste varje lag följas, inte bara några eller de flesta. Syftet är att vi behöver vara försiktiga när vi hänvisar till GT för att hitta stöd för att något är synd. En mycket bättre metod är att se om gärningen håller måttet mot/med det dubbla kärleksbudet, att älska Gud och att älska sin nästa, tillsammans med de andra riktlinjerna vi får i Nya testamentet.

2 Moseboken3 Moseboken4 Moseboken5 Moseboken
21:17, 21
23:12, 14-18
34:12, 18-23
5:2-3
12-15
19:23-25, 27
20:10-18
23-24
5:2, 12-30
15:32-38
19:11-16
30:10-15
6:6, 8-9
7:2
13:6-10, 12-16
14:3-19
15:1, 16-17, 19-20
17:2-12
21:1-11, 18-21
22:9-24, 27-29
23:3, 10
25:5-12

Viktigt är att det gamla förbundet, dvs. lagen i GT uppfylldes när Jesus dog på korset för all världens synder. Då började det nya förbundet gälla. Det nya förbundet innebär att vi kan gå direkt till Gud genom Kristus, utan att behöva följa alla lagar i det gamla förbundet.

Arsenokoites = homosexuell?

Länge trodde man att enda homosexualiteten som Paulus kunde stött på var pederasti, dvs. ”gossekärlek”, ett förhållande mellan en lärjunge och en mentor, ett förhållande av sexuell karaktär mellan en pojke och en vuxen man. Detta var accepterat och uppmuntrades i den grekiska kulturen. Dels trodde man att det överfördes viktiga andliga, maskulina drag såsom styrka och kraft, från mannen till pojken med sperman, dels skulle sociala roller demonstreras. Pojken skulle lära sig hur man dominerar, kvinnor skulle ju domineras på alla möjliga sätt i den grekiska kulturen.

Men som John Boswell skriver i Same-Sex Unions in Premodern Europe, Mark Smith skriver i Ancient Bisexuality and the interpretation of Romans 1:26-27 och som Kenneth Dover skriver i Greek Homosexuality fanns det fler former av homosexualitet i grekisk och romersk kultur under det första århundradet. Både Smith och Boswell ger flera exempel på relationer som är ömsesidiga och som inte är mellan en man och en ung pojke. Homosexualitet accepterades i de båda kulturerna, och under vissa perioder vigdes även gaypar. T.ex Polybius skrev att ”många unga män hade manliga älskare. Flera romerska kejsare hade ett gott öga till andra män, och om Julius Caesar sade man att han var ”varje kvinnas man och varje mans fru”.

Vad menade då Paulus?

Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet (arsenokoites) eller de som låter sig utnyttjas för sådant (malakos), varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike.

1 Kor 6:9-10

Läs mer om 1 Kor 6:9 här. Kortfattat är det felöversatt.

Vad Paulus menade med arsenokoites är inte helt klart. Han hade hur som helst många olika ord som refererar till homosexualitet överlag, t.ex.:

  • arrenomanes – galen efter män eller tokig i pojkar
  • dihetaristriai – en synonym till lesbisk
  • frictrix – en promiskuös kvinna, ibland lesbisk
  • hetairistriai – kvinnor som är attraherade av kvinnor
  • kinaidos – ett ord för feminim, en man som tycker om att peneteras sexuellt av andra män
  • paiderasste – sexuellt beteende mellan män
  • paiderastes – pojkälskare
  • paidomanes – galen efter män eller tokig i pojkar
  • pathikos – den passive i ett manligt par

Eftersom Paulus inte verkar ha menat homosexualitet i allmänhet, så vad menade han? För att få svar på det behöver man titta på hur ordet används i andra kontexter. Oftast finns arsenokoites i listor som följer samma mönster som i 1 Kor 6:9-10. Dale Martin skriver i Heterosexism and the interpretation of Romans 1:18-32 att såna här ”syndlistor” brukar gruppera ihop ord av samma typ, t.ex. först kommer de sexuella, sen våldssynder, sen ekonomiska eller orättvisesynder. Ofta ser det ut så här: pornoi, moixoi, malakoi, arsenokoitai, kleptai, pleonektai, methusoi, loidoroi, ibland kommer andrapodistais kai epiorkrois efter arsenokoites. Översatt blir det prostitution, otrohet, moralisk vekhet, arsenokoites, tjuv, snål, fyllhundar, fult språk; eller arsenokoites, slavhandlare, begå mened. Listorna ser ut att gå från sexuella synder till ekonomiska eller moraliska synder. Arsenokoites är mitt mellan.

Arsenokoites används också i Sibylline Oracle 2

Do not steal seeds. Whoever takes for himself is accursed (to generations of generations, to the scattering of life. Do not arsenokoites, do not betray information, do not murder.) Give one who has labored his wage. Do not oppress a poor man.

Och i Acts of John 36

And let the murderer know that the punishment he has earned awaits him in double measure after he leaves this (world). So also the poisoner, sorcerer, robber, swindler, and arsenokoites, the thief, and all of this band…

I varkendera texter används ordet i sammanhang som tyder på att det skulle vara en rent sexuell synd. Byter man ut arsenokoites mot homosexuell i dessa texter så blir det konstigt, det passar inte in helt enkelt. Vad som passar bättre in är om man tar i beaktande att arsenokoites brukar vara placerad mittmellan sexuella synder och ekonomiska/orättvisesynder. Det var knappast en slump att ordet placerats just där i dessa ”syndlistor”. Nåt som passar in är någon slags sexuell orättvisa, t.ex. sexslaveri. Det är ju mer logiskt, speciellt i de verser där slavhandlare kommer till näst. Homosexuella slavar var ju ändå vanligt i båda grekiska och romerska samhällen.

Att tolka arsenokoites som ett homosexuellt utnyttjande eller slaveri passar in mycket bättre i sammanhanget än all sorts homosexualitet.

Det passar också in om man läser två andra texter, Apology of Aristides och Refutatio av Hippolytus. I den första berättas myten om hur Zeus våldtar Ganymede, en oerhört vacker trojansk prins, i den andra hur den fallne änglen Naas våldför sig på Adam i Eden. I båda används arsenokoites i sammanhanget att en mäktig angripare utnyttjar den svage genom våldtäkt eller slavhandel. Så det handlar inte om ett ömsint, jämlikt homosexuellt förhållande precis…


Förstår man hur ordet användes samt sammanhanget blir ännu mer osannolikt att Paulus skulle ha tänkt på homosexuella när han skrev 1 Kor 6:9.

Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?

UPPDATERAT 17.8.2021 med förtydligande om parallellerna

UPPDATERAT 9.5.2021 skrev mer om Romarbrevet här: Tog lusten över?

UPPDATERAT 17.8.2021 skrev mer om Romarbrevet här: Rom 11:18-31 Förtydling

Här kommer nu en fortsättning på min serie “Säger Bibeln verkligen att homosexualitet är fel?”. Denna gång handlar det om Romarbrevet 1:26-28.

26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. 27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.” (Svenska Folkbibeln 2015)

Precis som med 1 Kor 6:9, tar man verserna ur sitt sammanhang så kan de tolkas att handla om homosexualitet. Men är det verkligen så man ska läsa Bibeln, varje vers fristående, utan kontext? Nej. Fördjupar man sig inte heller i texten så går man miste om nyanserna och kommer längre ifrån ursprungsbetydelsen.

Vad är då sammanhanget i Romarbrevet 1?
Precis som i 1 Korinthierbrevet är det avgudadyrkan och tempelprostitutionen som hör ihop med den. Läser man vers 18 och framåt är det väldigt tydligt att det är just avgudadyrkan som avses. T.ex.:

“23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.”

I Rom fanns under första århundradet många avgudatempel, bl.a. fem tempel tillägnade Cybele, “Gudars moder”. I Cybeles tempel fanns galluspräster (oftast självkastrerade män) och kvinnliga präster. Hur dyrkades Cybele då? Jo, bl.a. genom sexuella riter med prästerna och prästinnorna, alltså tempelprostitution. Detta var något de kristna i Rom såg varje dag och kände väl till.
Cybele var bl.a. fruktbarhetens gudinna, ursprungligen i Frygien, men dyrkan av henne spred sig i hela den grekiska världen och sen vidare till romerska riket, där kejsar Augustus lät bygga upp hennes tempel bredvid sitt palats på Palatinen.
( https://www.newworldencyclopedia.org/entry/cybele , https://department.monm.edu/classics/Courses/ISSI402/CourseHandouts/cybele.htm )

“Ja, dyrkan av de namnlösa avgudarna är all ondskas början och orsak och höjdpunkt,” (Salomons vishet 14:28)

Bland annat Aristides från Aten kopplar Romarbrevet med tempelprostitution tillägnad avgudarna Molok, Astarte och Cybele. Även Justinus Martyren (ca 100-165) kopplar i “Första apologin för de kristna” ihop tempelprostitution med Paulus Romarbrev.
Dessa båda tala grekiska, levde inom 100 år efter Paulus och hade full koll på den historiska och religiösa kontexten i Romarbrevet. Ingendera skriver att Rom 1:26-28 handlar om homosexuella.

Johannes Chrysostomos (347-407), en tydligt anti-gay kyrkofader, t.ex. var han en av de som omtolkade Sodoms synd, ogästvänlighet, till att synden skulle ha varit homosexualitet.
Han skriver så här:

“For they were lusters after new devices, for such is all that is Grecian… to strengthen the accusation against them he [Paul] holds the whole of their idolatry up to ridicule.”
(Homilies on the Epistle of St. Paul to the Romans, Homily III, 391 e.Kr.)

Texterna i Bibeln kan inte betyda något nu som de inte betydde då.


Vad är det “onaturliga umgänget” som nämns? Idag tolkar många det till att handla om homosexualitet. Men hur läste mottagarna av Paulus brev det?
De förstod det säkert som tempel- eller gatuprostitution, de romerska orgierna, sex som inte är för fortplantning, eller människor som har sex med änglar (1 Mos 6:2).

Kyrkofadern Augustinus skriver så här i On Marriage and Concupiscence, kapitel 35, om det som är “mot naturen”:
“But as regards any part of the body which is not meant for generative purposes, should a man use even his own wife in it, it is against nature and flagitious. Indeed, the same apostle had previously said concerning women: ”Even their women did change the natural use into that which is against nature;” and then concerning men he added, that they worked that which is unseemly by leaving the natural use of the woman.”

Filon från Alexandria, en judisk filosof, ca 25 f.Kr-40 e.Kr, säger att män som har sex med sterila kvinnor förstör sin säd och är antagonister till Gud. Klemens av Alexandria (ca 150-215) skrev att sex endast är naturligt om det leder till fortplantning.

Men skapade Gud verkligen sex endast för att vi skulle “Var(a) fruktsamma och föröka er” (1 Mos 1:28)? Knappast, det finns lättare sätt att föröka sig på.
Båda vagina och penis är skapade på så sätt att de har nerver för njutning. Dessutom finns ju klitoris tillgänglig att stimuleras utan penetration, vilket också pekar på att sex är för mer än fortplantning.
Om människans uppdrag är att föröka sig, varför pratar då både Jesus (Matt 19:10-12) och Paulus (1 Kor 7:1-9) om celibat och att det är att föredra. Paulus tillägger:
“Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.” (1 Kor 7:9)
Både Paulus och Höga visan gör klart att sex skapades också för njutning och som en metod att stärka den äktenskapliga relationen.


De tidiga kristna visste att Paulus skrev om avgudadyrkan och tempelprostitutionen som hörde till. Det är det Paulus fördömde i Romarbrevet 1, inte all slags homosexualitet. Avgudadyrkan fördöms även på många andra ställen i Bibeln, bland annat 1 Kung 14:15-24 och Apg 7:42-43. Dessa två bibelställen binds också ihop med Rom 1 av att det grekiska ordet paradidōmi (utlämna, överge) används i alla tre i samma betydelse, att Gud ska överge/utlämna dem pga avgudadyrkan.
I Rom 1:23-28 upprepas “bytte ut” och “Gud utlämnade” tre gånger. Inom hebreisk och grekisk litteratur var det nämligen vanligt med parallellism, alltså att repetera en tanke formulerat på lite olika sätt för att verkligen betona det man vill ha sagt. Paulus använder den här tekniken ofta i sina brev, och här är det tydligt att han använder parallellism för att driva hem budskapet om att avgudadyrkan och dess riter är något som väcker Guds vrede. Att låta en av parallellerna handla om nåt helt annat än de två första låter inte som Paulus stil; Paulus var ju ändå en lärd man, en skicklig brevskrivare och en mästare på ord.

Här nedan följer Rom 1:18-31 med de grekiska parallell-orden utmärkta, samt parallellerna separerade.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. 21 Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar

23 och bytte ut (yllaxan) den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra (eller ”med dem” syftande på v.23).

25 De bytte ut (metyllaxan) Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt förnedrande lidelser.

Deras kvinnor bytte ut (metyllaxan) det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade (paradwken) Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras.

29 De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31 vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.

De tre parallellerna är alltså:

23-2425-2626-31
De bytte utGuds härlighetGuds sanning mot lögnennaturliga umgänget mot det onaturliga
Vilket ledde till att degjorde bilder av människor och djurdyrkade det skapadeslutade tro på Gud
Vilket gjorde att Gud utlämnade dem tillsyndiga begär, allt slags otukt och förnedring av sina kropparskamliga lidelserovärdigt sinnelag och att göra onda ting

Ser man på strukturen, hur Paulus byggt upp stycket, så blir det klart att v 26-28 handlar om en konkret form av avgudadyrkan, inte någon abstrakt beskrivning av all sorters homosexuell aktivitet. Det som passar in i parallellen med både avgudadyrkan och sex mellan samma kön är kultisk homosexuell tempelprostitution, inte kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden.
Därtill kan man förstå att Rom 1 handlar om att avgudadyrkan leder till att man överger tron på Gud. Den tredje parallellen visar ju att nån sorts sexuell aktivitet leder till att man slutar tro på Gud. Om det då handlade om homosexuella skulle det inte finnas homosexuella som tror på Gud. Eftersom det finns homosexuella som är varmt troende så kan inte Rom 1:26-28 handla om alla slags homosexuella akter, för om det gjorde det skulle ju Bibeln ha fel.

Alla de bibelställen som brukar användas för att visa att homosexualitet skulle vara fel, visar sig antingen inte alls handla om homosexualitet, vara i en kontext som är irrelevant för kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden (som i Rom 1), eller så är det helt enkelt felöversättningar (som i fallet med 1 Kor 6:9).

Paulus påminner i de två första kapitlen av Romarbrevet om avgudadyrkan+annat som både icke-judar och judar gjort sig skyldig till. Sen drar han det vidare i kapitel 3 med att alla, judar och icke-judar är skyldiga inför Gud (Rom 3:10-23), men också att genom en tro på Jesus Kristus så har alla blivit friköpta (Rom 3:24).

Säger 1 Kor 6:9 verkligen att homosexualitet är fel?

Något som förundrat mig under en lång tid är varför Bibeln skulle säga att ett kärleksfullt, jämställt och troget förhållande är fel bara för att det är två män eller två kvinnor som har det.

“Men det finns flera bibelställen som säger att det är så!”

Gör det verkligen det? Visst, tar man en vers helt ur sitt sammanhang kan man tolka det så, men är det så man ska läsa Bibeln? Ska man läsa varje vers enskilt för sig, utan sammanhang, eller spelar kontexten roll? Är varje översättning av Bibeln sann, eller lägger översättaren in sina egna värderingar och sina “sanningar”? Även om Gud är med och guidar kan sånt slinka igenom, för vi har ju fortfarande fri vilja, vi är inte robotar styrda av Gud.

Vi börjar med 1 Kor 6:9, en av de verser som används mest för att fördöma homosexualitet.

I översättningen Svenska Folkbibeln 2015 står det:

“Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant,”

Redan i den svenska översättningen blir jag fundersam “de… som låter sig utnyttjas för sådant”. Vad betyder det egentligen? Märklig formulering, nästan som det skulle peka åt ett annan håll än just homosexualitet… Återkommer till det.

Men vi börjar med vad det står i originaltexten på grekiska. Malakos och arsenokoites är orden som tolkats till “de som utövar homosexualitet” samt “de som låter sig utnyttjas för sådant”. I den grekiska texten kommer malakos först och arsenokoites sen, den svenska texten vänder dem antagligen andra vägen.

Vad betyder malakos? Mjuk, len bland annat, men också (alltid om män) vekling, omanlig, feminin.

Varför skulle det användas för att handla om all sorts homosexualitet? För det första användes inte malakos om kvinnor, så redan där är det fel. Sen behöver man ju också se hur ordet användes i den tid när Paulus brev till Korinth skrevs.

Malakos användes t.ex för de män som på grekiskt manér gjorde sig fina genom att raka sig varje dag, sminka sig, färga håret och klä sig läckert för att locka till sig kvinnor att ha sex med.

”Until Scipio Aemilianus (185-129 BC) made it fashionable, daily shaving was considered an affectation of the effeminate Greeks.”- The Immense Majesty, A History of Rome and the Roman Empire, Thomas W. Africa, 1991, Harlan Davidson, Inc, p. 148.

”But for one who is a man to comb himself and shave himself with a razor, for the sake of fine effect, to arrange his hair at the looking-glass, to shave his cheeks, pluck hairs out of them, and smooth them, how womanly!”
(Clement of Alexandria, Ante-Nicene Fathers, Volume 2, p. 275)

Det finns många bevis på att malakos används just om heterosexuella män som gjorde något “feminint”, och inte om homosexuella män. I modern tid säger man ibland “du kastar som en flicka”, samma sak.

I Matt 4:23, 9:35, och 10:1 översätts malakia (mjukhet, medan malakos är mjuk) till krämpor.

I Matt 11:8 och Luk 7:25 använder Jesus ordet malakos om fina kläder (soft clothing på engelska).

Malakos används också om de hedningar som sysslar med tempelprostitution, alltså de som lät sina kroppar användas sexuellt i tillbedjan till avgudar, främst fertilitetsgudar. De prostituerade kunde vara män eller kvinnor som utnyttjade och lät sig utnyttjas sexuellt. Det handlade så gott som alltid om analsex. Det är det som det syftas på i Svenska Folkbibelns översättning “de… som låter sig utnyttjas för sådant”. Är det en beskrivning av all sorts homosexualitet? Nej, det är tempelprostitution och har inget gemensamt med kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden.

Men det andra då? Det som i Svenska Folkbibeln översatts “de som utövar homosexualitet”.

Arsenokoites, ett ovanligt ord, ett sammansatt ord. Används två gånger i Bibeln, 1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10. Båda gångerna av Paulus som inte definierar ordet alls.

Det förekommer endast 77 gånger i hittills funna grekiska handskrifter. Paulus är den första, som vi vet om, att använda det i skrift.

Arsenos betyder man/hane, och koiten säng, vilket ofta är en omskrivning för att ligga med, ha sex med.

Ett sammansatt ord är inte alltid lika med summan av delarna. Man tar inte betydelsen av varje ord för sig och slå ihop det för att få det sammansatta ordets betydelse. 

Simpla exempel, en sköldpadda är inte en en padda med en sköld, en damcykel är inte en cykel som är en dam, skumtomte är inte en skum tomte, giftorm är inte en orm som är gift.

Man kan inte tolka ett sammansatt ord så, man behöver se hur det används.

“The main point is that the etymology of a word is not a statement about its meaning but about its history … it is quite wrong to suppose that the etymology of a word is necessarily a guide either to its ‘proper’ meaning in a later period or to its actual meaning in that period.”

(James Barr, The Semantics of Biblical Language, Oxford University Press, New York, 1961, s.109.)

Eftersom Paulus inte definierar arsenokoites måste det ha varit klart vad det betyder för de som mottog brevet. Vad är sammanhanget då?

I Korinth var det mycket vanligt med tempelprostitution. Även den konservative anti-gay pastorn John MacArthur håller med om att kontexten i 1 Kor 6:9 är tempelprostitution.

”They also lived in a society that was notoriously immoral, a society that, in the temple prostitution and other ways, actually glorified promiscuous sex. To have sexual relations with a prostitute was so common in Corinth that the practice came to be called ”Corinthianizing.” Many believers had formerly been involved in such immorality, and it was hard for them to break with the old ways and easy to fall back into them… it was also hard for them to give up their sexual immorality.”

(The MacArthur New Testament Commentary, 1 Corinthians, Moody Press, Chicago, 1984, s.146.)

Största delen av judarna i Korinth hade förkastat evangeliet (Apg 18:6), så kyrkan där bestod till största delen av icke-judar/hedningar. Dessa kom från en kultur där sexuella akter sågs som en del i religionsutövning.

Varför skrev inte Paulus något av de ord som användes för just homosexuella på hans tid? Han var en lärd man och hade en drös olika ord att välja mellan. 

Använde han just det ovanliga ordet arsenokoites för att syfta på nåt annat, nämligen tempelprostitution och sexuella riter i syfte att prisa fertilitetsgudarna?

De flesta anti-gay anser att Paulus lånade arsenos koiten från septuagint-översättningen av 3 Moseboken 18, från ett kapitel som tar upp tempelprostitution och sexuellt utnyttjande. Varför skulle Paulus hämta inspiration från nåt som handlar om tempelprostitution om han menade homosexualitet? Igen, varför inte använda ord som redan finns och betyder homosexualitet?

Johannes IV av Konstantinopel, död 595, använder arsenokoites så här: “ In fact, many men even commit the sin of arsenokoitia with their wives.” (från hans Penitential, ca 575). Låter inte så homosexuellt.

Dr Ann Nyland från fakulteten för Ancient Greek language and Ancient History på University of New England, Australia, skriver så här:

”The word arsenokoites in 1 Cor. 6:9 and 1 Tim. 1:10 has been assumed to mean “homosexual”. However, the word does not mean “homosexual”, and its range of meaning includes one who anally penetrates another (female or male), a rapist, a murderer, or an extortionist. When used in the meaning “anal penetrator”, it does not apply exclusively to males as the receptors, as it was also used for women receptors. The word does not appear in any Greek literary source until the poets of the Imperial period. This late occurrence is most significant as the Greeks wrote at length on male-male sexual relationships..” (Study New Testament for Lesbians, Gays, Bi, and Transgender : With Extensive Notes on Greek Word Meaning and Context, Smith & Stirling Publishers, 2007)

Det finns inga historiska bevis för att nån i det första århundradet tolkade arsenokoites till att betyda homosexualitet eller använde det så.

Det användes helt enkelt inte om homoäktenskap eller kärleksfulla jämlika partnerskap mellan två män eller två kvinnor. För den delen inte överhuvudtaget om kvinnor.

Samma sak med malakos. Det finns inte historiska eller språkliga bevis för att malakos skulle betyda homosexuell, och det har inte heller tolkats så av de som översatt Bibeln förrän på 1950-talet.

Sättet orden användes av de som levde då dikterar också hur vi ska förstå dem idag,
När man förstår att arsenokoites syftar på religiösa sexuella riter och tempelprostituerade så blir det klarare vad det egentligen ska stå i 1 Kor 6:9: “… eller de som sysslar med tempelprostitution eller som låter sig utnyttjas för sådant”