Var Paulus besatt av sex?

Paulus skrev en hel del om sex i sina brev till församlingar. T.ex. så är flera av de vanligast förekommande bibelverserna som används som vapen mot homosexuella skrivna av Paulus, exempelvis Rom 1:26-27 och 1 Kor 6:9 (1 Tim 1:10 är inte skriven av Paulus eftersom han var död när både första och andra Timoteusbreven skrevs).

Men vad annat säger Paulus om sex än att ”samkönat sex är förbjudet”? Vad mer han säger och en orsak till att det mesta ignoreras ska jag ta upp här.


8 Till de ogifta och till änkorna säger jag: det är bäst för dem om de förblir som jag. 9 Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.

1 Kor 7:7-9

Paulus fortsätter på samma tema genom hela kapitel 7.

Paulus var en man som levde i dogmatisk celibat, och han tyckte att det är bäst om alla kunde vara ogifta och leva i celibat.
Enda orsaken att gifta sig är om man inte klarar av att leva i celibat.

Vidare säger han att om man gifter sig så ska sex vara bara en förebyggande metod så man inte brinner av begär. Det skulle vara utan passion, heligt och ärbart. (1 Tess 4:3-6)

Paulus tänkte att, pga det grekisk filosofiska ramverket han levde och verkade i, att sexuella begär bara var en problematisk produkt av vår natur som behövde övervinnas. Man tänkte att sexuella begär skulle hållas i strama tyglar, och att i ett äktenskap skulle sex bara användas för att strama till tyglarna än mer. Sex inom äktenskapet skulle vara passionsfritt, förebyggande och ske sällan.

Att skaffa barn var inte viktigt för Paulus heller. Han skriver aldrig om det, och han trodde dessutom Jesus skulle komma tillbaka snart, så det skulle ändå inte hinnas med barn (1 Kor 7:29).


Är det här sättet att leva som Paulus rekommenderar något som följs och som predikas? Nej.

Visserligen är det Paulus skriver i 1 Kor 7:1-8 menade att ses ”som ett råd, inte som en befallning”, men de här styckena berättar mycket om hur Paulus såg på sex och sexuella begär, och det är i den kontexten vi behöver förstå Paulus.

Paulus råd är baserade på sociala, historiska, filosofiska, ideologiska ramverk och omständigheter som inte existerar längre. De flesta kristna har avfärdat de här råden som något som inte tjänar oss längre, och därmed inte gäller.

Eftersom de här råden om sexuellt samliv inte gäller så varför skulle då ett eventuellt förbud mot homosexuella förhållande fortfarande gälla?


Det mesta av vad Paulus säger om sex ignoreras då det alltså inte längre är relevant för oss idag, med tanke på vad vi idag vet och hur vi ser på sex och sexualitet. Men förbudet mot samkönat sex och sex före äktenskap lever av någon anledning vidare, även om Paulus inte gav exakt såna förbud.

Varför lever just de där vidare kan man undra. Jo, jag tänker att de har blivit identitetsmarkörer, de är simpla sätt att använda sig av för att utåt visa att man hör till den ”rätta” gruppen, de ”sant troende”, att man är en kristen ”på riktigt”.

Vi håller fast vid dem för att de kan användas som maktmedel för att sätta gränser och kontrollera, för att skapa tydliga ”vi mot dem”. Istället för att ta tag i mer invecklade saker, som fattigdom, utstötthet, ensamhet, hemlöshet, allt som som Jesus pratar mycket om, så väljer vi att fokusera på något som är ”enkelt”. Enkelt att se, enkelt att göra något åt/vara upprörd över, enkelt att skylla allt elände på.

Alla andra uppmaningar struntar man dock i då man har omförhandlat eller omtolkat vad Paulus säger pga vad man vet och hur man ser på sex idag.

Min mening med det här är inte att vi för att ”lyda Bibelns ord” ska följa allt som står där, utan jag vill visa hur vi omförhandlar, tolkar och väljer vad vi följer. Det är inte heller Bibeln vi tror på och följer från första början, utan Gud och Jesus. Bibeln är inte Gud. Kristus är det Levande ordet, inte Bibeln.

Förhoppningsvis kommer även användningen av bibelverser som vapen mot HBTQI+-personer att försvinna, att vi bättre förstår kontexten som Paulus skrev sina brev i, och att vi skadar vår nästa så oerhört genom vårt behov av enkla svar, gränser och kontroll.

Vårt vilja att dra gränser mellan de som är ”ute” och de som är ”inne”, vårt behov av kontroll och vår önskan att ha rätt och veta säkert är inte viktigare än andras mående, mentala hälsa och självvärde.

Finns det nåt mer än man och kvinna?

Är människan skapad till endast man eller kvinna? Finns det bara XX och XY, och är det endast kromosomerna som påverkar?

Eller kanske människan är skapad till man och kvinna, och allt där emellan och runt omkring?

Vi ska se vad vetenskapen och Bibeln säger. Vi börjar med det vetenskapliga.


Kroppens kön

Om en person har XX så är det en kvinna och har personen XY så är det en man. Är det inte så? XX snippa, XY snopp?

Nej, så enkelt är det inte. Det finns en hel del variation:

  • Man kan vara man då man är född kvinna men man har brist på 5α-reduktas, vilket leder till att man får en penis
  • Man kan vara kvinna då man har XY men man reagerar inte på androgener, vilket gör att man får en kvinnlig kropp
  • Man kan vara kvinna då man har XY men Y-kromosomen saknar SRY-genen, vilket gör att man får en kvinnlig kropp
  • Man kan vara man då man har XX, men ena X-kromosomer har SRY-genen, vilket gör att man har en manlig kropp
  • Man kan vara man då man har XX men också en Y-kromosom
  • Man kan vara kvinna då man har bara en X-kromosom
  • Man kan vara man då man har XX men hjärtat och hjärnan är manliga. Och tvärtom
  • Vi har också generna FOXL2 och DMRT1 som påverkar vilket biologiskt kön man har, i stort sett oberoende av vilka könshormoner man har

Så rent kroppsligt och biologiskt är det inte så solklart och ”antingen eller”.

Hjärnan

Utöver den genetiska biten så har vi också hjärnan och hur den är uppbyggd. Det finns inte egentligen någon ”manlig” eller ”kvinnlig” hjärna, även om det generellt kan finnas skillnader. En del av hjärnan, sdnPOA, brukar generellt vara aningen större hos män än hos kvinnor, men hos homosexuella män brukar den delen vara mer lik heterosexuella kvinnors än heterosexuella mäns. Så storleken på sdnPOA verkar inte bero på vad man har mellan benen utan på nåt annat.

Fortsätter vi titta på hjärnan så har man i studier sett att transpersoners hjärnor i vissa anseende är mer lik hjärnan hos det kön man tilldelades när man föddes, medan i andra anseenden mer lik hjärnan hos det kön man har. Andra studier visar att hjärnor hos transpersoner har specifika skillnader jämfört med hjärnor hos cis-personer

Hormoner

Män har testosteron och kvinnor östrogen.

Nej, kvinnor och män har både testosteron och östrogen. Vi har också progesteron gemensamt. Hur mycket av dessa hormoner vi har, kanske främst testosteron, kan variera mycket beroende på omständigheter som t.ex. om vi uppfostrar barn, vilka kulturella könsnormer vi lever i, hurudana sexuella fantasier vi har osv.

Alltså, miljö och beteende påverkar våra ”sexhormoner”, kroppens och hjärnans biologi.

Slutsats

Det vetenskapen och verkligheten säger oss är att kön inte är binärt, vi är inte antingen man eller kvinna, utan det är mer av en skala, samt att transpersoner existerar och det är inget ”fel”.

Källa: https://blogs.scientificamerican.com/voices/stop-using-phony-science-to-justify-transphobia/


Kön i skapelsen

Bibeln är klar och tydlig, Gud skapade människan till man och kvinna

Nja, är det så tydligt? Visst, det står i 1 Mos 1:27 att Gud gjorde människan till man och kvinna (egentligen säger hebreiskan hane och hona), men man ska inte ta verser ur sitt sammanhang, och tittar man på hela stycket och den litterära stilen som används så blir det mer nyanserat.

Vi går genom vad 1 Mos 1 säger:

  1. Gud skapade dag och natt, men Gud skapade även allt där emellan. Vi har gryning och skymning, morgon och kväll. Det är inte antingen dag eller natt utan även allt där emellan.
  2. Gud skapade land och hav, eller skiljde på land och hav, men även allt där emellan. Vi har kärr, mossar och andra våtmarker. Det är inte antingen torrt land eller vått hav utan även allt där emellan.
  3. Gud skapade solen och månen (flera dagar efter Gud skapade dag och natt, hur nu det funkar…), solen till dagen och månen till natten. Men vi ser ju månen på dagen, så inte heller det är antingen eller.
  4. Gud skapade djur i vattnet och fåglar i luften, men vi har fåglar som är markbundna, ja som till och med är smidigare i vattnet än i luften. Vi har även vattendjur som kommer upp ur vattnet och lever på land, och även såna som flyger.

Skriften berättar alltså om ytterligheterna; det är dag och natt, inte bara dag eller natt. Vad händer då när vi ser på vers 28 och applicerar samma stilgrepp på det som sker där?

Jo, vi får att Gud skapade ytterligheterna man och kvinna. Det står inte att Gud skapade människan till antingen man eller kvinna, utan man och kvinna och allt däremellan.

Kön inom judendomen

Rabbinsk litteratur, bla Talmud, pratar om att det finns hela sex olika kön. Man kände och känner alltså väl till att alla inte skapade till man eller kvinna, utan att det även fanns andra könstillhörigheter. I Talmud nämns androgyna personer, alltså både man och kvinna förenklat sagt, men även intersex-personer. T.ex. Abraham och Rebecka beskrivs av rabbi Ammi som att man inte visste deras kön, att de var tumtum. Allt det här skrevs ner de första århundradena efter Jesu död, så det är inget nytt påhitt.

Eunucker

Eunucker nämns ett antal gånger i Bibeln. Och här behöver man göra skillnad på kastrerade personer, alltså den klassiska betydelsen av eunucker, saris adam på hebreiska, och saris eller saris ḥama som är de som inte utvecklats sexuellt när de fyller 20, och därmed inte kan få barn. I Jesaja 56:3-5 benämns dessa saris som extra utvalda:

3 Främlingen som sluter sig till Herren ska inte säga: ”Herren kommer att skilja mig från sitt folk.” Inte heller ska eunucken säga: ”Jag är ett förtorkat träd.”
4 För så säger Herren:
De eunucker som tar vara på mina sabbater, som väljer det jag finner glädje i och håller fast vid mitt förbund,
5 åt dem ska jag i mitt hus och inom mina murar ge ett minnesmärke och ett namn, en välsignelse som är bättre än söner och döttrar. Jag ska ge dem ett evigt namn som inte ska utplånas.

Även i Nya testamentet lyfts eunucker fram, i Matt 19:10-12 samt Apg 8:26-39 har de framträdande roller.

Orsaken till att jag tar upp eunucker, eller saris, är att även de är avvikande när det gäller kön och de är välsignade av Gud.

Inget av detta ansågs vara något onaturligt eller fel, utan man insåg att det finns en mångfald och att Gud har skapat det så.

Slutsats

Bibeln och traditionen och kulturen den är skriven i vilken säger alltså inte att det bara finns man och kvinna, utan att det finns en större mångfald än så.

Dessutom är Bibeln inte tänkt att eller skriven för att vara en biologi-, vetenskaps- eller historiebok. Använder man Bibeln för att berätta hur världen ser ut så borde man också tro att världen är platt (Dan 4:10-11, Matt 4:8, Uppg 1:7), bärs upp av pelare (1 Sam 2:8, Psalm 75:3, Job 9:6), och att det finns ett valv som skiljer oss från vattnet ovanför oss (1 Mos 1:6, Hes 1:22-26).


Till sist

Varken vetenskapen eller Bibeln ger alltså nåt som helst stöd för att de enda kön som finns är man och kvinna. Och här har jag inte gått in på den medmänskliga sidan eller Guds bud att älska sin nästa, utan bara hållit mig till fakta. Så man kan lugnt säga att påståendet att det inte finns transpersoner visar på okunskap och trångsynthet. Det är även nedvärderande, elakt, oförskämt och kränkande.

Vad är otukt i Bibeln?

Det finns ett ord i Bibeln som en del menar innefattar och därmed fördömer homosexualitet, och det ordet är otukt. I Svenska Folkbibeln används också det luddigare uttrycket ”sexuell omoral”.

Det här kommer handla om Nya Testamentet. Gamla testamentet innehåller också rätt många otukt, jag har kollat några och de handlade om prostitution, avgudadyrkan och kombinationen av de båda, tempelprostitution. Kommer det visa sig att otukt i NT handlar om samma? Vi får se.


Det grekiska ordet som är översatt till otukt eller sexuell omoral är porneia. Det ordet kommer från ord som alla syftar på prostitution och/eller avgudadyrkan; verbet porneuō, feminina pornē, och maskulina pornos. Att det handlar om prostitution, och inte generell ”sexuell omoral”, blir än tydligare när vi förstår att ursprungsordet för dessa ord är pernemi, som betyder sälja.

I Efesierbrevet 5:5 sätter Paulus pornos tydligt i sitt rätta sammanhang:

Ni ska veta att ingen som är sexuellt omoralisk, oren eller girig, alltså en avgudadyrkare, har någon arvedel i Kristi och Guds rike.

Ef 5:5

I Kolosserbrevet 3:5 är porneia tydligt i sitt rätta sammanhang:

Döda därför era jordiska begär: sexuell omoral, orenhet, lusta, ont begär, och girigheten som är avgudadyrkan.

Kol 3:5

När man tar reda på vad ursprungstexten säger så blir det rätt tydligt att ”otukt” i Bibeln inte handlar om allt sex utanför äktenskapet inklusive homosexualitet, utan om prostitution i olika former, kanske främst tempelprostitution.

Även ordet för äktenskapsbrott, moicheia, kommer från ett ord vars betydelse är bl.a. avgudadyrkare. Det verkar som en hel del sexuella synder är kopplade till avgudadyrkan i grunden, medan andra handlar om rena övergrepp och våldtäkter.


Det finns åtminstone ett undantag, Rom 13:13.

Låt oss leva värdigt, som på dagen, inte med vilda fester och fylleri, inte med otukt och orgier, inte med strid och avund.

Där är det ordet koitē som översatts till otukt. Det ordet betyder bland annat otrohet, ligga runt och säng eller soffa. Som man ser av sammanhanget så handlar det inte om kärleksfulla kärleksakter utan om orgier, vilda fester och fylleri.


Kommentarer på pastor Mölks text om homosexualitet

Jag fick ett mail av en person för en tid sen. Hen skickade text om homosexualitet från Christian Mölks webbsida till mig. Jag hade hoppats personen ifråga själv skrivit nåt, men jag får vara nöjd med det jag får…

Det fanns mycket att kommentera, vilket jag också gjorde, kunde liksom inte hålla mig. Det blev så pass mycket så jag har därför valt att publicera mitt svar här.
Jag har tagit bort en del upprepningar han hade i sin text.


Det blev långt, så här är en kort sammanfattning:

tl;dr: Det som beskrivs är samkönade sexuella handlingar som drivs av a) lust b) makt- och kontrollbegär c) avgudadyrkan. Det handlar om oöverkomlig lust, om våldtäkter, om sexuella utnyttjanden, tempelprostitution och den tidens kultur. Det handlar inte om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa, trogna relationer, varken homosexuella eller heterosexuella.
Tar man verser ur sitt sammanhang, vilket görs många gånger i texten jag kommenterar, kan man få dem att säga vad man vill. Är det rätt sätt? Nej, kontext är otroligt viktigt.

Vad säger Bibeln om homosexualitet?

Det finns mer än 31 000 verser i Bibeln och inte i en enda av dem nämns homosexuella handlingar i positiva ordalag. Däremot finns elva bibelord som beskriver homosexuella handlingar på ett negativt sätt.
Orden ”homosexuell” eller “homosexualitet” finns inte i Bibeln, som inte heller vad jag kan se beskriver en homosexuell ”identitet” eller ”läggning”. Däremot finns nedan elva bibelord som omnämner homosexuella ”handlingar” av olika karaktär, allt från våldtäkt till tempelprostitution till samkönade relationer med samtycke. 

Det mesta är korrekt. Han har rätt i att homosexualitet som sexuell läggning inte tas upp i de sammanhang som berättar om samkönade sexuella handlingar, utan att det handlar om övergrepp och tempelprostitution. Men det sista blir fel. De ”samkönade relationer med samtycke” som beskrivs handlar om sexuella relationer drivna av osläckbar lust, det handlar inte om kärlek, respekt eller vanlig attraktion, utan egoistisk lust.

Viktigt att veta är också att man inte kände till att människan kan ha olika sexuella läggningar på den tiden, det började man förstå först på 1800-talet. Så de samkönade handlingar Bibeln nämner handlar inte om homosexualitet, utan om samkönade övergrepp.

Dessutom så är det ju så att Bibeln inte funkar så att den nämner alla saker som är okej, då skulle den i princip aldrig ta slut. Utan Bibeln listar sånt som inte är okej, främst för att det skadar andra eller en själv på nåt sätt.

Gamla testamentet

“5 De ropade på Lot och sade till honom: ”Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med dem.”” (1 Mos 19:5)

Handlar om gruppvåldtäkt av änglar, inte ömsesidiga homosexuella förhållanden.

“22 Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.” (3 Mos 18:22)

Handlar om sexuella övergrepp av pojkar eller unga män, användningen av ordet ”zakar” (hane, pojke) istället för ”ish” (man) visar på detta. Zakar (eller zāḵār egentligen) har tidigare översatt till ”dräng”, alltså pojke/ung man som är underställd en husbonde.

“13 Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.” (3 Mos 20:13)

Samma sak här, dock ännu tydligare eftersom det står att ”ish” (man) inte ska ligga med ”zakar” (pojke, hane).

“22 Medan de gjorde sig glada, se, då omringades plötsligt huset av stadens män, onda män. De bultade på dörren och sade till den gamle mannen som ägde huset: ”Skicka ut mannen som kom till ditt hus så vi får ligga med honom!”” (Dom 19:22)

Handlar om gruppvåldtäkt och maktutövande över andra, inte ömsesidiga homosexuella förhållanden

“24 Också manlig tempelprostitution förekom i landet. Man tog efter alla avskyvärda seder hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn.” (1 Kung 14:24)

Handlar om, som texten säger, tempelprostitution,inte ömsesidiga homosexuella förhållanden

“12 Han fördrev ur landet alla dem som ägnade sig åt manlig tempelprostitution. Han skaffade bort alla de eländiga avgudabilder som hans fäder hade låtit göra.” (1 Kung 15:12)

Samma som ovan

“7 Han rev dessutom ner husen för dem som utövade manlig tempelprostitution i Herrens hus och där kvinnor vävde tyg till tält åt Asheran.” (2 Kung 23:7)

Samma som ovan

Nya testamentet

“26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.” (Rom 1:26–27)

Verser tagna ur sitt sammanhang. Läser man från vers 18-31 så ser man att det handlar om avgudadyrkan, om omättbar lust, och om att överge sin makar för att ha sex. Handlar inte om kärleksfulla, ömsesidiga homosexuella förhållanden

“9 Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. 11 Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.” (1 Kor 6:9–11)

Inget av de grekiska orden betyder homosexualitet i allmänhet, utan handlar om sexuellt utnyttjande och prostitution. Alltså inte ömsesidiga homosexuella förhållanden.

“8 Men vi vet att lagen är god, om man använder den rätt 9 och inser att den inte är till för rättfärdiga utan för laglösa och rebeller, gudlösa och syndare, oheliga och oandliga. Lagen är till för dem som misshandlar sin far och mor, för mördare, 10 för dem som lever i otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och allt annat som går emot den sunda läran–” (1 Tim 1:8–10)

Samma som ovan, samma grekiska ord som används

“7 Så är det också med Sodom och Gomorra och städerna däromkring, som på samma sätt kastade sig ut i sexuell omoral och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.” (Jud 7)

Sodoms synd var ogästfrihet, övermod, utnyttjande av deras nästa, inte homosexualitet. Dessutom försökte de våldta änglar.

Återkommer till de flesta av dessa texter.

Ordstudie

Här är de hebreiska och/eller grekiska orden i grundtexten som ofta översätts till ”homosexuell” i svenska bibelöversättningar eller på andra sätt är relaterade till någon form av homosexuella handlingar: 

VersHebreiskaGrekiskaSvenska
1 Mos 19:5Iysh yadaAndres syggenomethaMan känner

Sammanhanget är gruppvåldtäkt av änglar

3 Mos 18:22Zakar shakabArsen koitesMan ligger

Nej, inte ”man” och inte ”man ligger”. Ordagrant står det ”hane/pojke sängar”. Vanligtvis när man skriver koites för att syfta på sex, så är säng i singular, men här är det konstigt nog i plural. Samma i 20:13. Det tyder på att det inte är vanligt sex det handlar om.

”Ligger med pojke” är bättre översättning. Har översatts så tidigare, se till exempel Karl XIIs bibel från 1703

3 Mos 20:13Zakar shakabArsen koitesMan ligger

Samma som ovan

Dom 19:22Iysh yadaAndres gnomenMan känner

Gruppvåldtäkt

1 Kung 14:24QadeshSyndesmosManlig tempelprostituerad

Prostituerad är nyckelordet

1 Kung 15:12QadeshTeletasManlig tempelprostituerad
2 Kung 23:7QadeshKadesimManlig tempelprostituerad
Rom 1:26 Para fysisOnaturligt

Syftar på att de övergav sina makar och att de trots de var heterosexuella hade sex med samma kön, detta pga omättbar lust. Det handlar också om att man då trodde det ”naturliga” var att mannen skulle vara den dominanta och aktiva, medan kvinnan skulle ligga passivt och ”ta emot”. Det vet vi nu att så är inte fallet.

Rom 1:27 Orexis autos eis allelonLust till varandra

Som sagt, lust, egoistisk lust. De var ju ”upptända av lust”, handlar inte om ömsesidig, kärleksfulla förhållanden

Rom 1:27 Arsen katergazomai ho aschemosyne en arsenMän begick skamlösa handlingar med män

Män dominerade andra fria män, vilket man av nån anledning tyckte var ”onaturligt”. Det tror vi inte längre.

1 Kor 6:9–11 MalakoiMjuk

Bokstavligen betyder det mjuk, används om tyger m.m. Men används också för manliga prostituerade

1 Kor 6:9–11 ArsenokoitesMan som ligger med en man

Används i sammanhanget: mäktig man utför sexuella övergrepp på en person av manligt kön med lägre status.

Handlar inte om ömsesidig, kärleksfulla förhållanden.

1 Tim 1:8–10 ArsenokoitesMan som ligger med en man

Samma som ovan

Judas 7 Heteros sarxOnaturlig lust

Heteros Sarx = främmande kött. Syftar på änglarna. I vers 6 syftas det på 1 Mos 6:2-13 där fallna änglar hade sex med mänskokvinnor.

I tabellen ovan ser vi att Gamla testamentet oftast beskriver homosexuella handlingar med orden “man” och “ligger”, dvs. en “man-liggare” eller “en man som ligger med en man”.

För det första, det står inte ”ligger” utan ”säng”. För det andra, det är märkligt att det uttryck som används inte är det vanliga för att berätta att någon har sex. Istället för ”säng” i singular, står det ”sängar”, alltså i plural. Bara det borde säga oss att det handlar om annat än vanligt sex mellan två jämbördiga personer.

Arsenokoites

Paulus, som var en judisk skriftlärd, är naturligtvis väldigt väl insatt i Gamla testamentet, Lagen och judisk teologi. När han skriver sin undervisning om homosexuella handlingar är det uppenbart att han utgår från den grekiska översättningen av 3 Mos 18:22 och 3 Mos 20:13, slår ihop de två orden som användes där (“arsen” och “koites”) och bildar det nya ordet “arsenokoites”.
Andra liknande ord förekom i grekiskan på antikens tid, exempelvis ”metrokoites” = ”en man som ligger med sin mamma”, ”doulokoites” = ”en man som ligger med sina kvinnliga slavar”, ”polykoites” = ”en man som ligger med många” och ”onokoites” = ”en man som ligger med en åsna”. Ordet “arsenokoites” betyder helt enkelt ”en man som ligger med en man”. I 1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10 översätts detta ord oftast till “de som utövar homosexualitet”, “de som lever i homosexualitet” eller “män som ligger med män”.

Stämmer alltså inte. Ett ords etymologi bestämmer inte vad ett ord betyder, det gör användningen av ordet. Finns ingen annan litteratur där det ordet används i det sammanhanget. Används endast i sammanhang där det utförs övergrepp. T.ex. en nyckelpiga har inget med nycklar eller pigor att göra.

Malakos

Ett ord som bara förekommer vid ett tillfälle är “malakos”, som i en icke-sexuell kontext är ett relativt neutralt ord som betyder “mjuk”. Ordet används exempelvis för att beskriva mjuka, “fina kläder” i Matt 11:8. I en sexuell kontext användes dock ordet i antiken för att beskriva ”feminina män”, pojkar, unga, vuxna eller prostituerade, som var den ”passiva” parten i manliga homosexuella relationer. 

Precis, handlar om manliga prostituerade/tempelprostituerade.

I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”. I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp i uttrycket ”malakos oute arsenokoites” som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på, alltså både den aktiva och dominanta ”arsenokoites” och den mottagande och passiva ”malakos”. 

Nej, stämmer inte. Det är två skilda ord, med olika betydelser som inte har med kärleksfulla, ömsesidiga gayförhållanden att göra. Däremot är dominant/undergiven något väsentligt i samband med sex på den tiden, vilket jag redan nämnt. Men återkommer till det.

I den grekisk-romerska världen på antikens och Bibelns tid hade man en annan syn på homosexualitet än vad vi har idag. Man ansågs inte nödvändigtvis vara ”homosexuell” i nedsättande mening, bara för att man hade sex med någon av samma kön, utan snarare om man var den mottagande, feminina och undergivna parten i en homosexuell akt. Exempelvis florerade ett rykte om den romerske kejsaren Julius Caesar, att han i ung ålder hade varit älskare till kung Nikomedes av Bitynien. Ryktet gick så långt att Julius Caesar kallades ”Bityniens drottning” och den romerska armén sjöng nidvisor om honom. Men det som ansågs vara negativt för Julius Caesar var inte att han hade haft en homosexuell relation, utan att han antogs ha haft den mottagande och undergivna rollen, med tanke på att Nikomedes var en kung och inte kunde tänkas ha haft den rollen. En homosexuell relation sågs inte som något negativt så länge som den mottagande och passiva parten var av lägre social status, som t.ex. en slav eller en ung pojke. Men att den romerske kejsaren Julius Caesar skulle ha varit en feminin ”malakos” var oerhört nedsättande.

Delvis korrekt. En man skulle vara den aktiva, en kvinna den undergivna, det trodde man var ”naturligt”. Även en pojke, ung man eller tjänare gick för sig, så länge det inte var en fri man som sänkte sig till en kvinnas eller ofri mans nivå, det handlar alltså inte om att de var kejsare eller kung. Och vi ser ju inte längre sex på det sättet, så det är inte längre aktuellt. Bibeln skrevs i en annan tid, i en annan kultur. Vi kan inte direkt applicera det som står i Bibeln på vår tid. Det handlar alltså inte om ömsesidiga, kärleksfulla homosexuella förhållanden

Ett annat sätt att beskriva homosexuella handlingar i Bibeln är att använda orden “onaturligt” och “lust”, antingen var för sig eller i kombination. En sexuell relation mellan två samkönade beskrivs som något onaturligt i kontrast till den naturliga sexuella relationen mellan en man och en kvinna. Detta eftersom Gud skapade människan som man och kvinna med det uttalade uppdraget att föröka sig. Den manliga och den kvinnliga kroppen är ju skapad för att komplettera varandra och passar perfekt ihop vid fortplantning. Det ”naturliga” sättet för människor att föröka sig är ju onekligen genom att en man och en kvinna har sex. Utifrån ett fortplantningsperspektiv blir en homosexuell handling följaktligen ”onaturlig” eftersom det inte går att föröka sig så. 

Stämmer inte helt. Gud skapade den första människan ensam, sen skapade Hen den andra människan som en likvärdig partner att dela livet med, se 1 Mos 2:18, 20. Kön var inte relevant. ”Medhjälpare” är en för simpel översättning, ”ezer kenegdo” betyder mer en likvärdig, jämställd partner, kompanjon. ”Ezer” används många gånger om Gud, och ”kenegdo” betyder likvärdig/samma.

Inte heller skapade Gud människan och gjorde henne till hona och hane endast för att de skulle fortplanta sig. Det uppdraget fick de första människorna, ”att fylla jorden”. Samma uppdrag fick vattendjur och fåglar, inget unikt uppdrag. Vi har ju också det faktum att vi har fyllt jorden med människor, samt att Jesus aldrig säger ”skaffa barn, det var därför ni blev skapade”.

Ett nyckelord är ”lust”. Det handlar inte om kärlek, trohet, attraktion, eller annat som har med ett långvarigt ömsesidigt förhållande att göra. Egoistisk lust som är okontrollerbar.

Det finns alltså en kontinuitet mellan Gamla och Nya testamentets sätt att beskriva “homosexuella handlingar” som “män som ligger med män”. Det finns också en kontinuitet i beskrivningen av homosexuella handlingar som något negativt; i Gamla testamentet beskrivs homosexuella handlingar som något “avskyvärt” (3 Mos 18:22, 3 Mos 20:13, 1 Kung 14:24), och i Nya testamentet beskrivs det som något “förnedrande”, “onaturligt” (Rom 1:26, Jud 7) och “skamligt” (Rom 1:27).

Nej, det är inte ”homosexuella handlingar” som beskrivs som ”avskyvärda”, utan sexuella övergrepp som orena. Nåt annat som är lika ”avskyvärt” är att ligga med en kvinna när hon menstruerar (3 Mos 18:19), predikas det lika hårt mot det? Nej, man väljer och vrakar lite som man vill.

Hebreiska ordet som översatts till ”avskyvärt”, tôʿēḇâ, eller towebah, används flera gånger i kontexten avgudadyrkan. Det används också för att betyda rituell eller kulturellt oren.

Inte heller är alla homosexuella handlingar onaturliga, förnedrande eller skamliga, utan det som beskrivs är övergrepp och sexuellt frosseri, inte handlingar mellan två älskande personer.

Men även om synen på homosexuella handlingar verkar vara konsekvent negativ i både Gamla och Nya testamentet, så finns det samtidigt en diskontinuitet i dess konsekvens; i Gamla testamentet straffas homosexuella handlingar med “dödsstraff” (3 Mos 20:13), medan homosexuella handlingar i Nya testamentet leder till att man inte “ärver Guds rike” (1 Kor 6:10). Både Gamla och Nya testamentet är alltså till synes överens om att de som utövar homosexuella handlingar begår en synd, men medan man på Gamla testamentets tid straffades redan här och nu i jordelivet, uppmanas vi som lever på Nya testamentets tid att inte döma någon i förtid, utan överlåta domen åt Herren på domedagen efter Jesu återkomst (1 Kor 4:5). 

I både GT och NT beskrivs sexuella övergrepp, samt prostitution och tempelprostitution. Visst, samkönade övergrepp, men det handlar inte om homosexualitet, utan om maktutövande.

De elva ovan bibelorden har en väldigt stor spännvidd och varierar från att beskriva manlig våldtäkt (1 Mos 19:1–11 och Dom 19:16-24) i ena änden, till att beskriva manliga och kvinnliga homosexuella relationer med samtycke (Rom 1:27) i andra änden. Det som dock inte beskrivs i Bibeln är samkönade äktenskap, detta förmodligen eftersom den bibliska definitionen av ett äktenskap är att det är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1 Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Nej, Rom 1:18-31 beskriver inte ”relationer med samtycke”, det handlar om lust, ”de upptändes av begär”, ”brann av lust” i en del engelska översättningar. Märklig syn på relationer om man tror en kärleksfull relation handlar om lust…

Bara för att något inte nämns betyder det inte att det är synd. Annat som inte nämns är hur den juridiska relationen ska ingås. Ring på finger nämns inte, är det då synd? Att marschera in till musik nämns inte, är det då synd? Inte heller nämns att ett äktenskap måste fullbordas med sex.

Bibeln funkar inte som en lista på godkända aktiviteter, utan mer som en berättelse om vad som skadar oss. Homosexualitet överlag samt att leva i ett kärleksfullt, ömsesidigt gayförhållande skadar inte någon, utan kan tvärtom upplyftande (precis som ett vilket förhållande som helst.)

Gamla testamentet

Skapelsen

I Skapelseberättelsen kan vi läsa om hur Gud skapade människan till man och kvinna med syfte att komplettera varandra och tillsammans vara Guds avbild. När en man och en kvinna vill ingå äktenskap lär Gud oss hur det ska gå till på ett fundamentalt och principiellt sätt:

Nej, att mannen och kvinnan tillsamman skulle vara Guds avbild är inte en biblisk idé. Den idén är inspirerad av Platon, inte Jesus. Var och en är skapade till och är Guds avbild. Varför skulle annars Jesus prata om eunucker i Matt 19:11-12 om säga att det ok, och Paulus säga att det är bättre att göra som honom och inte gifta sig (1 Kor 7:7)?

“24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.” (1 Mos 2:24)

Skapelseberättelsen berättar vad som hände, det är inte bud eller lag. Den versen utgår från Adam och Eva, det fanns ju inga andra människor i paradiset, samt den berättar att två personer ska lämna den gamla familjen och bilda en ny.
Att utgå från vad som inte står och låta det bestämma vad som är synd eller inte, är en riskabel väg att gå. Bara för det inte står uttryckligen att två män kan gifta sig med varann betyder det inte att det är förbjudet eller synd.
Internet nämns inte, telefoner nämns inte, flygplan nämns inte, är de då också synd?
Sen har den aspekten att äktenskap var nåt helt annat då än det är nu. Då hade en kvinna väldigt låg status, och hon tillhörde pappan fram till att hon giftes bort och började tillhöra sin make. Oftast ingicks äktenskap pga affärsuppgörelser. Just kvinnans låga status är också varför Jesus säger att mannen inte får skilja sig från sin fru hur som helst i Matt 19.

För det första ”lämnar” man sin familj och bildar en ny med sin man eller hustru. Dvs. det sker en offentlig och tydlig förändring som syns i samhället. För det andra ”håller” man sig till varandra, är lojala och trogna. För det tredje så blir man ”ett kött”, dvs. man har en sexuell relation. Ett äktenskap är ett livslångt förbund byggd på en inför Gud och samhället ingången juridisk relation mellan en man och en kvinna fullbordat genom sexuell förening (1Mos 2:24, Matt 19:5, Mark 10:7, Ef 5:31).

Ett vanligt missförstånd och en vanlig förenkling, att ”ett kött” handlar om nåt sexuellt. Det handlar om en ny familj, ett nytt slags släktskap. Dock står det inte om nåt juridiskt eller att det är livslångt, eller att äktenskap är samma då som nu. Kom ihåg att Jesus sa i Matt 19:11-12 att det är helt okej att inte gifta sig. 

Att äktenskapet syftar till fortplantning och leder till att man får barn är ett återkommande bibliskt tema (1 Mos 1:28).

Gud säger samma till fåglar och fiskar i 1 Mos 1:22, så det är inget speciellt eller specifikt för människor. Dessutom är det 1 Mos 2:18 som bättre berättar varför två personer ska dela liv, inte 1:28 som inte säger nåt om orsaken att vara tillsammans.

Barn ses i Bibeln som en gåva från Gud (Ps 127:3–5) och en välsignelse utifrån att man har ingått förbund med varandra. Exempelvis har Gud ingått ett förbund med Israel och välsignar dem med barn, både på nationell (3Mos 26:9) och individuell (1Sam 1) nivå.
Äktenskapet ska enligt Bibeln hållas ”i ära” (Heb 13:4) och det är inte tillåtet med ”sexuell omoral”, dvs sex före, efter eller utanför äktenskapet (Matt 15:19), skilsmässa (Mal 2:13-16, Matt 5:32, Luk 16:18), otrohet (3Mos 20:10) eller polygami (1Tim 3:2). 

Oj, många verser tagna ur sina sammanhang, ord felöversatta samt feltolkningar av innebörd.
– ”Sexuell omoral”, eller ”otukt” i vissa översättningar. Grekiska ordet som översatts är porneia, som har betydelsen prostitution eller lustdrivet sex. Det syftar inte på sex innan äktenskap i ett kärleksfullt seriöst förhållande.
– Skilsmässa är tillåtet. Det som det pratas om i bibelverserna som nämns är män som överger sin fruar, lämnar dem vind för våg, vilket den grekiska texten också säger. Kvinnor på den tiden var beroende av sina män, och blev de övergivna av sina män var hamnande de ofta i problem.
– Äktenskapsbrott är inte bra, men att välja en vers från GT som säger de ska dödas är lite magstarkt.
– Polygami förbjuds inte i 1 Tim 3:2. Läs 3:1 också så ser du att det är råd till församlingsledare, inte till alla. Dessutom är ”en kvinnas man” ett uttryck för att vara trogen och dedikerad sin maka/make.

Mose lag

“22 Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.” (3Mos 18:22)

I Gamla testamentet fördöms homosexuella handlingar med väldigt starka ordalag. Gud befaller Israel att inte göra som folken i Egypten eller Kanaans land, eftersom Gud anser det ”avskyvärt”.

Som tidigare nämnts, det handlar om sexuella övergrepp, inte kärleksakter. Annat som är ”avskyvärt” är att ligga med en menstruerande kvinna (3 Mos 18:19).

De hebreiska ord som används översätts till ”man” + ”ligger”. På grekiska blir dessa ord nästan exakt samma (arsen koites) som Paulus skriver i Nya testamentet (arsenokoites).

Inkorrekt. De hebreiska orden i 3 Mos 18:22 översätts till ”hane/pojke sängar”

Men även om Gamla testamentet väldigt tydligt fördömer homosexuella handlingar skulle man kunna invända att Gamla testamentet också förbjuder ganska mycket annat som vi idag inte längre följer, till exempel att inte äta räkor (3 Mos 11:9–12) eller fläsk (3 Mos 11:7). Men för det första så ger Gud olika instruktioner till olika grupper i Gamla testamentet. En del regler ges bara specifikt till Israel som nation, exempelvis att inte äta fläsk. Det står uttryckligen i dessa förbud att de är primärt till Israel”De skall vara orena för er”. Andra regler är universella och gäller alla människor i alla tider, till exempel att inte mörda (2 Mos 20:13). 

Det ignoreras verser och sammanhang lite på måfå här. Då man läser två första verserna i 3 Mos 11, 12, 15, 17, 18, 19, 20, 23, 24, 25 och 27, så ser man att alla de kapitlen är till Israels folk. De bud Gud ger i 3 Moseboken är specifikt till ett folk i en specifik tid på en specifik plats, de är inte till alla. Sen finns det såklart bud som bekräftas på andra ställen.

Huvudpoängen med alla bud är, som Jesus säger, att älska Gud och att älska andra som sig själv (vilket innefattar att älska sig själv. Följer man de få buden så följer man hela lagen och alla bud. Som Jesus säger: ”Alla de andra buden och alla profeternas föreskrifter kan sammanfattas i dessa två bud.” (Matt 22:40 SVL)

För det andra brukar man generellt säga att vi kristna ska följa de regler i Gamla testamentet som bekräftas i Nya testamentet. Med andra ord får vi kristna äta fläsk, trots att det står i Gamla testamentet att man inte får äta fläsk. Men vi får inte mörda, eftersom det bekräftas som en synd även i Nya testamentet (Matt 5:21). Som vi har sett av ovan elva bibelord så beskriver både Gamla och Nya testamentet homosexuella handlingar som synd på ett väldigt likartat sätt.

Handlar inte kärleksfulla sexuella handlingar, vare sig av heterosexuella, bisexuella eller homosexuella, utan om övergrepp, tempelprostitution och sexuellt frosseri.

En annan anledning att se 3 Mos 18:22 som en universell uppmaning är att Gud dömer andra länder än bara Israel eftersom de har ägnat sig åt sådant (3 Mos 18:24-28).

Nej, Gud ger uppmaningar till Israels folk i 3 Mos 18, ingen dom ges till andra länder, endast ett konstaterande av faktum. Står väldigt tydligt i v.1-5: Herren talade till Mose. Han sade: 2 Säg till Israels barn: Jag är Herren er Gud. 3 Ni ska inte göra som de gör i Egyptens land, där ni har bott. Inte heller ska ni göra som de gör i Kanaans land, dit jag vill föra er. Ni ska inte vandra efter deras stadgar. 4 Mina domslut ska ni följa och mina stadgar ska ni handla noggrant efter. Jag är Herren er Gud. 5  Ni ska hålla fast vid mina stadgar och lagar, för den människa som följer dem ska leva genom dem. Jag är Herren. 

Jesus

Även om inte Jesus uttryckligen nämner homosexuella handlingar, så har han naturligtvis ändå en hel del att tillföra.

För det första så bekräftar Jesus äktenskapet såsom ett av Gud instiftat förbund mellan en man och en kvinna:

4 Han svarade: ”Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna 5 och och sade: Därför ska en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett kött? 6 Så är de inte längre två utan ett kött. Vad Gud har fogat samman får alltså människan inte skilja åt.”” (Matt 19:4–6)

Nej. Igen verser tagna ur sitt sammanhang. Jesus får en fråga om skilsmässa (egentligen en fråga om män får överge sin hustrur), om män får lämna sina fruar av vilken orsak som helst. Det är den frågan Jesus svarar på. Han säger inget om vem som får eller inte får gifta sig, utan hänvisar till skapelseberättelsen som berättar vad som hände, inte vad som alltid måste ske.

Precis som Paulus i Romarbrevet kapitel 1, så hänvisar Jesus till skapelseordningen när han undervisar att Gud ”i början”, dvs. i skapelsens begynnelse, skapade människan till ”man och kvinna”

Nja, hona och hane, människor av två olika fysiska kön skapade Gud dem till. Hade det stått ”ish” och ”ishish” hade det varit ”man och kvinna”, men så är inte fallet. Som tidigare nämnts så säger Jesus inget om att enbart man och kvinna får gifta sig, inte heller säger han vem som inte får gifta sig. Plus att äktenskapet då var något helt annat än vad det är idag.

När lärjungarna hör Jesus undervisa om att äktenskapet är ett livslångt förbund mellan en man och en kvinna och att man inte får skilja sig av något annat skäl än sexuell synd, utbrister de: ”Då är det bättre att inte gifta sig!” Som svar på detta berättar Jesus att det finns de som av någon anledning inte kan gifta sig:

12 Det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor har gjort dem sådana. Och det finns andra som väljer att inte gifta sig för himmelrikets skull. Den som kan förstå detta bör ta det till sig.”” (Matt 19:12)

De tre olika grupper av personer som Jesus pratar om är för det första människor som är födda utan förmåga till sexuell reproduktion, för det andra män som har blivit kastrerade, dvs. ”eunucker”, och för det tredje personer som självmant väljer att leva i celibat för att kunna tjäna Gud. Kan man av någon anledning inte gifta sig är det inget nerköp att leva i celibat, Jesus gjorde ju själv det ”för himmelrikets skull”.

Eunucker är det Jesus pratar om och det ord som används på grekiska. Eunucker är människor som av olika anledningar inte kan eller inte vill fortplanta sig med kvinnor. De som föddes så innefattar de som inte vill ha sex med kvinnor, alltså även homosexuella män.

Dessutom säger han emot sig själv lite här. Tidigare skrev han att man och kvinna tillsammans är Guds avbild, inte var för sig, då är det väl ett ”nerköp”?

Så oavsett vilken anledning man har att inte ingå ett äktenskap enligt Bibelns definition så har Jesus gått före och visat att det är möjligt att uppoffra allt för himmelrikets skull. Jesus sa vid ett flertal tillfällen: “Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” (Luk 9:23)

Jesus säger också att det är bara de som fått den gåvan som ska ”uppoffra” sig på så sätt. Är det en uppoffring om det är en gåva?

För det andra så menar Jesus att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna är synd:

19 För från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, sexuell omoral, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser.” (Matt 15:19)

Sexuell omoral, ”porneia” på grekiska, innebar för judar på Jesu tid alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna. Dvs. otrohet, samboskap, sex före äktenskapet, sex utanför äktenskapet, och sex mellan två personer av samma kön. På Jesu tid var det en allmänt vedertagen judisk uppfattning att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet mellan en man och en kvinna, inklusive homosexuella handlingar, var en synd. Faktum är att det inte finns en enda antik judisk skrift som är positiv till homosexuella handlingar.

Nej. Porneia kommer från ordet porneuō som betyder prostitution. Båda orden används också för tempelprostitution eller sex i syfte att dyrka avgudar. Otrohet finns redan på listan Jesus ger, men det andra står det inget om. Det är att läsa in vad man redan tror/vill det säger.

För det tredje bekräftar Jesus att han instämmer i Mose lag och inte ”har kommit för att upphäva lagen”, utan ”för att uppfylla den”:

17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19 Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20 För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.” (Matt 5:17–20)

Jesus säger på korset att det är fullbordat, alltså lagen är uppfylld i och med Jesu död och uppståndelse.

Säger han inte emot sig själv igen? Om Jesus, enligt Christians tolkning, instämmer i Mose lag, borde inte då förbudet att äta fläsk fortfarande vara i kraft? Samma med att blanda olika material i kläder, ha sex med menstruerande kvinna, och så olika grödor på samma fält.

Så sammanfattningsvis kan man säga att Jesus för det första bekräftar att äktenskapet är mellan en man och en kvinna, för det andra menar att alla sexuella handlingar utanför äktenskapet är en synd, och för det tredje instämmer i Mose lag där det står att homosexuella handlingar är synd.

1. Nej, Jesus säger aldrig att äktenskap är mellan en man och en kvinna. Gud har inga problem med månggifte, Gud t.o.m. välsignar och bekräftar månggifte, 1 Mos 4:19, 16:3-4, 29:20-28, 30:4-9, 5 Mos 21:15-17, 2 Samuel 12:7-8 och 2 Krönikeboken 24:2-3. Sen säger jag inte att månggifte är bra, jag visar bara att det inte står en man och en kvinna i Bibeln.
2. Nej, det sägs inte heller, porneia har en specifik betydelse och den är inte så bred.
3. Nej, 3 Mos 18:22 och 20:13 är specifikt till Israels folk, och handlar dessutom om sexuella övergrepp.

Paulus

Rom 1:24-28

“24 Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. 25 De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26 Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. 29 De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31 vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.” (Rom 1:24–32)

Saknas några verser som berättar sammanhanget. Vanligt grepp för att få bibelställen att verka betyda det man vill de ska säga. V. 18-32 är hela första passagen, sen fortsätter det i kapitel 2.

Läser man v.23 och 25 ser man kontexten: avgudadyrkan. Samma gäller 26b-27, kontexten är avgudadyrkan. Paulus använder sig av parallellism här: han belyser samma sak tre gånger på lite olika sätt för att verkligen hamra in sitt budskap. ”De bytte ut” (v.23, 25, 26b-27) ledde till att ”Gud utlämnade” (v.24, 26a, 28-31). Jag har skrivit mer om det här: https://stefanbloggarigen.com/2021/08/17/rom-118-31-fortydling/

I begynnelsen skapade Gud människan till man och kvinna med uppdraget att vara fruktsamma, förökas och uppfylla jorden. Gud skapade mannen och kvinnan som ett komplement till varandra och instiftade äktenskapet som den naturliga platsen för denna sexuella reproduktion.

Nej. Gud skapade människan till sin avbild. Man och kvinna är inte per automatik komplement till varandra, det är en idé sprungen ur Platons idévärld, inte Bibeln. Huvuduppgiften var aldrig enbart att förökas. Gud skapade människan för att Gud älskar oss.

I Romarbrevet inleder Paulus kapitel 1 med att anknyta till skapelseberättelsen och syndafallet. Paulus menar att mänskligheten som helhet i syndafallet vände sig bort från Gud, slutade lyssna på Guds ord, ”förnedrade sina kroppar med varandra” och ”bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt”. Som ett resultat av att mänskligheten har syndat genom att inte vilja lyssna på Guds ord utan i stället gå sin egen väg, så tillåter Gud oss leva i vår synd, och den synd vi lever i blir i sig självt ett straff eller en konsekvens av vår synd. Om vi som mänsklighet inte vill lyssna på Gud, som ju vet bäst, så måste vi heller inte det, och då blir konsekvensen av vår synd att Gud helt enkelt låter oss leva i vår synd.

Paulus börjar med att prata om icke-judar i kapitel 1, för att sen i kapitel 2 vända sig till judarna i Rom och visa att de gjort sig skyldiga till precis samma som icke-judarna. Paulus säger att genom ”Guds osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur” har Gud alltid kunnat ses, ända sedan skapelseögonblicket, så därför har inte ”hedningarna” någon ursäkt.

Det handlar inte om homosexualitet generellt eller kärleksfulla, ömsesidiga förhållanden.

En av de syndens konsekvenser som Paulus beskriver är samkönade sexuella relationer byggd på frivillighet och samtycke. Paulus menar att homosexuella handlingar är ”onaturligt””skamligt” och ”sådant som inte får göras”. Paulus argument för att homosexuella handlingar är onaturligt går som sagt ända tillbaka till skapelsen. I 1 Moseboken ser vi hur Gud skapade människan till sin avbild såsom man och kvinna med syftet att föröka sig och uppfylla jorden:

Nej. Det är inte homosexuella handlingar som är ”onaturligt”, ”skamligt”, osv. Det är att de övergav sina makar för att ha omdömeslöst sex triggat av lust och avgudadyrkan (v23, 25 berättar kontexten). Förstår man parallellism så ser man att en av ”syndens konsekvenser” inte är ”samkönade sexuella relationer”, utan det står att människan övergav det naturliga umgänget (alltså istället för att ha kärleksfullt sex, hade sex pga omättbar lust) vilket i sin tur ledde till att Gud utlämnade dem åt ”ett ovärdigt sinnelag”.

“27 Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. 28 Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”” (1 Mos 1:27–28)

“24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.” (1Mos 2:24)

Man och kvinna skapades som komplement till varandra och är tillsammans Guds avbild. Att en man och en kvinna ingår äktenskap, bildar familj och får barn är det ”naturliga” sättet för människan att uppfylla Guds uppdrag till mänskligheten att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor. Den manliga och den kvinnliga kroppen är perfekt skapade för fortplantning. I den bemärkelsen är homosexuella handlingar därmed ”onaturligt”, eftersom sex mellan en man och en kvinna är det ”naturliga” sättet enligt Guds skapelseordning för människan att få barn, ett av människans primära uppdrag här på jorden. Guds plan är alltså att sex hör hemma inom äktenskapet mellan en man och en kvinna i syfte att skapa fler människor på jorden.

Igen, varken Jesus och Paulus hade problem med att människor var ogifta. Inte heller står det i 1 Mos 1 eller 2 att ”ett av människans primära uppdrag” är att göra barn. Det är inte heller nåt Jesus nämner, inte ens i Matt 19:1-12 när han ändå pratar om äktenskap. Borde han inte nämna barn då?

Gud skapade oss med sexuell njutning, varför skulle Gud göra det om sex enbart är för fortplantning? Dessutom är män skapade med sin g-punkt inne i anus, rätt svåråtkomlig vid vaginal penetration kan man säga… Nej, sex är mer än ”att skapa fler människor”.

Men för att göra en lång historia kort så syndade Adam och Eva mot Gud och blev utkastade ur paradiset. Men det var inte bara de första människorna som syndade, utan hela mänskligheten, dvs. även du och jag. Paulus skriver i sitt brev till Rom att ”alla har syndat” (Rom 2:23) och att ingen människa är utan ursäkt, eftersom Gud har uppenbarat sig för oss människor i sin skapelse ända sen världens början (Rom 1:20). Men vi människor vände oss medvetet bort från Gud och började tillbe det skapade i stället för Skaparen (Rom 1:21-25).

Precis, sammanhanget är avgudadyrkan. Rom 1:19-32 handlar om icke-judarnas synd, avgudadyrkan, medan Rom 2 berättar att även judarna gjort sig skyldiga till samma synd.

Vad är då synd? De grekiska och hebreiska ord som används betyder ordagrant att missa målet. Vad är målet då? Jo, som Jesus säger i Matt 22:37-40, att älska Gud och att älska varandra som oss själva.

Som en konsekvens av detta så tillät Gud oss människor att göra det som våra syndiga hjärtan ville göra. Ett återkommande tema i Bibeln är att avgudadyrkan leder till religiös synd vilket i sin tur leder till omoral i alla dess olika former. När vi gör oss själva till gud eller skapar en egen avgud, då kan vi också skapa vår egen moral, som ofta inte stämmer överens med Bibeln. 

Precis, avgudadyrkan av olika slag är en röd tråd.

Att Paulus beskriver homosexuella handlingar som ”onaturligt” var en vanlig uppfattning både i den judiska och i den grekisk-romerska världen på Bibelns tid. Om en sexuell relation mellan en man och en kvinna är det naturliga sättet för människor att få barn, så blir ju en homosexuell relation därmed onaturlig, eftersom det inte går att få barn på det sättet. Och eftersom ett av människans primära uppdrag här på jorden är att föröka sig och uppfylla jorden med nya människor, så går därmed homosexuella handlingar emot skapelseordningen.

Nja. Sexuella relationer mellan män var naturliga i den grekisk-romerska världen. Att en fri man förgrep sig på pojkar och både kvinnliga och manliga slavar sågs som naturligt då.

Ibland invänds det att det Paulus beskriver som synd inte kan jämföras med homosexuella relationer idag, eftersom Paulus inte kände till sådana. Men det stämmer inte riktigt. Även om romersk lag inte erkände samkönade äktenskap så beskriver flera antika texter bröllop mellan romerska män, bland annat kejsar Nero, som gifte sig åtminstone två gånger med en man.

Nja, Nero gifte sig med slavar, så det handlade inte om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa förhållanden. 

Det finns också en del som menar att de homosexuella handlingar som Paulus beskriver som synd inte är dagens moderna samkönade relationer med samtycke, utan det som i det grekisk-romerska samhället på antikens tid var känt som ”pederasti”, dvs. att rika mäktiga män utnyttjade unga pojkar, slavar eller kvinnor sexuellt för att visa sin dominans. Men det faktum att Paulus även inkluderar kvinnor i ovan bibelord, samt skriver att de ”upptändes av begär till varandra”, utesluter pederasti. Det Paulus beskriver är utan tvekan homosexuella handlingar mellan både män och kvinnor av samma kön med samtycke. 

Paulus beskriver och talar om tempelprostitution och hur de hade sex för att blidka gudarna i templen. Det fanns både präster och prästinnor i templen som erbjöd sina kroppar.
”Samtycke” kan diskuteras. Det handlade om lust och sexuellt frosseri, att bli ”upptänd av begär” betyder att det något maniskt över det. De ”brann av lust” kunde vara en annan översättning. Det är inte ”av kärlek” eller ”av attraktion”, utan sjuklig lust.

Ett annat grekiskt ord som kan vara bra att känna till är ”porneia”, vilket oftast översätts till ”otukt” eller ”sexuell omoral” på svenska. I det grekisk-romerska samhället innebar porneia att man gick till en prostituerad och betalade för sexuella tjänster. Men när det grekiska ordet porneia togs upp av den hellenistiska judendomen och på så sätt gjorde intåg i Bibeln och den judisk-kristna kontexten, så kom ordet att innefatta alla utomäktenskapliga sexuella synder och avvikelser, inklusive homosexuella aktiviteter. Jesus hänvisar tillbaka till skapelseordningen när han i Markus 10:6-8 definierar äktenskap som mellan en man och en kvinna.

Mark 10:1-12 handlar om skilsmässa, inte om vem som får eller inte får gifta sig. Och porneia handlar om prostitution och lustbaserat sex. Att det skulle innefatta alla ”utomäktenskapliga sexuella synder och avvikelser” är en efterkonstruktion.

Synden porneia nämns ofta först i listor över synder, inte för att kristna anser otukt vara den värsta synden av alla, utan för att porneia var så vanligt och allmänt accepterat i den grekisk-romerska världen att många som blev kristna hade svårt att bryta med den sexuellt omoraliska livsstilen de hade haft innan de blev kristna.

Den omoraliska livsstilen handlade om sex ja, men i sammanhanget avgudadyrkan, lustbaserat sex samt sexuellt frosseri.

Även om ovan text från Romarbrevet handlar om specifikt homosexuella handlingar, så bör påpekas att även samboskap, sex före äktenskapet och otrohet är otukt.

Samkönade handlingar är bättre ord, eftersom det inte handlar om homosexualitet. Det handlar inte om sexuell läggning utan om lust. Samboskap och sex före äktenskap är inte ”otukt”, nåt sånt står det ingenstans. Eller då det skrevs innefattades inte nåt sånt i ordet porneia, det är en tolkning som har tillkommit senare.

Så homosexuella handlingar är en av alla de synder som människor gör som ett led i att mänskligheten vände sig bort ifrån Gud. Lägg dock märke till att Paulus inte fördömer homosexuella ”personer” eller ”känslor”, utan enbart ”handlingar”.

Nej, homosexuella handlingar är inte synd i sig själv och speciellt inte i kärleksfulla, ömsesidiga gayförhållanden.

Att identifiera sig som homosexuell eller känna attraktion till någon av samma kön beskrivs inte som en synd i Bibeln.

Det stämmer.

Bibeln beskriver många synder som vi människor gör, och homosexuella handlingar beskrivs inte som en värre synd än någon annan. Alla människor är syndare och brottas med olika synder. Och det var just därför som Jesus kom till jorden, för att på korset frälsa oss från våra synder:

“24 Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade.” (1Pet 2:24)

Som det antyds i denna vers, vi syndar, men det betyder inte att vi är syndare. Vi är inte alltid det vi gör, vi är mer än det. Vi är skapade i Guds avbild, Guds älskade barn.

Jesus kom till Jorden för att visa Guds kärlek till oss, för att visa oss vem Gud verkligen är, och för att visa oss vägen dvs hur vi ska leva som Gud skapade oss.

Alla människor är syndare. Alla människor begår synder. Alla människor måste lämna allt för att följa Jesus. I sitt brev till Korinth skriver Paulus till kristna som förut har ägnat sig åt homosexuella handlingar… 

(inte synd i sig själv, utan sammanhanget avgör)

…och menar att: ”Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” (1 Kor 6:11). Man måste inte sluta synda innan man möter Jesus och blir frälst, men i mötet med Jesus sker en omvändelse som leder till att man vill lämna sitt gamla liv och födas till ett nytt liv tillsammans med Herren i Andens kraft.

Handlar om manliga prostituerade, om lust, och om övergrepp

2) ”äktenskapsbrytare” (moichos), dvs. gifta som är otrogna och har sex utanför sitt äktenskap,

Betyder också en som är otrogen mot Gud, alltså avgudadyrkan. 

3) ”de som utövar homosexualitet” (arsenokoites), dvs. den aktiva och dominanta parten i en homosexuell akt, och 4) de ”som låter sig utnyttjas för sådant” (malakos), dvs. den passiva och mottagande parten i en homosexuell akt.

Nej. Arsenokoites är män som utnyttjar svagare män/pojkar, eller de med lägre status 

Detta med den ”dubbla utgången” är en tanke som ofta återkommer i Bibeln och är ingenting nytt. Faktum är att alla människor egentligen är syndare som inte har möjlighet att ärva Guds rike, men tack vare Jesu död på korset så får alla som tror på Jesus förlåtelse för sina synder och föds på nytt in i Guds rike.

Här kunde det bli en annan diskussion. Bibeln pratar väldigt lite om hur man kommer till ”himlen” och hur det är där, men väldigt mycket om hur få Guds rike att bli synligt här och nu. Men tar det en annan gång.

Och igen, vi människor syndar, ja. Betyder det att vi är syndare? Nej, vi är inte det vi gör. Vi är Guds avbilder, skapade som vi är.

Men, en viktig aspekt av att få komma in i Guds rike är att ”omvända” sig. Faktum är att ”omvänd” är det första ordet Jesus predikade (Matt 4:17). Att omvända sig innebär att sluta leva i synd och i stället börja följa Jesus. Man kommer naturligtvis inte bli helt syndfri på ögonblicket, men man kan sluta leva en livsstil av synd. Exempel på omvändelse är många i Bibeln, men en av mina favoriter är tullindrivaren Sackeus (Luk 19). Han hade skott sig ekonomiskt på sina medmänniskor och ansågs av folket vara en syndare, men när han får ett möte med Jesus brister han ut: ”Hälften av det jag har, Herre, ger jag till de fattiga. Och har jag lurat någon på något, betalar jag fyrdubbelt igen.”

Vad är synd? Grekiska ordet för synd betyder ”att missa målet”. Vad är målet? Jo, att älska Gud och älska varandra och sig själv. Grekiska ordet för ”omvändelse” är metanoia, och handlar inte enbart om att ”omvända sig”. Det handlar om att låta sig förändras av Guds kärlek, öppna sitt sinne för Gud och hela den mystik Guds väsen och görande innebär.

En viktig aspekt av Jesus verksamhet var att söka upp syndare, ge dem kärlek, uppmana dem att omvända sig och erbjuda dem frälsning och ett liv i lärjungaskap. Precis de grupper som Paulus beskriver i ovan text var Jesus känd för att umgås med (Mark 2:13-17). Jesus älskade syndaren, men han bekräftade inte synden i deras liv utan förändrade dem till lärjungar. 

”Älska syndaren, hata synden” kanske låter bra, men funkar inte i praktiken, speciellt inte om det som påstås är ”synd” är nåt man är född med. (Det är skillnad på att vara och göra nåt som inte skadar någon annan eller en själv, och nåt som skadar andra. Det är milsvid skillnad på homosexualiet och pedofili)

Jesus pekade inte på ”synden” och sa ”Det där är synd, omvänd dig”. Nej, han såg människan, visade sin kärlek till människan och på så sätt visade han dem Vägen.

Man skulle kunna invända mot det faktum att Jesus aldrig nämner homosexualitet och hävda att det därför inte var en viktig fråga för honom. Men faktum är att det var en allmänt erkänd uppfattning bland judar på både Gamla och Nya testamentets tid att homosexuella handlingar enligt den judiska Lagen var en synd som gick emot naturen (3 Mos 18:22).

Nej, 3 Mos 18:22 säger inte det, och att vrida nåt som inte sägs till att det är synd är inte bra. Dessutom säger ju Jesus inget om det fast han har världens chans i Matt 19:1-12. Han t.o.m. nämner sexuellt avvikande personer i de verserna utan ett enda dömande ord. Dessutom säger han inget åt officeren i Matt 8 och Luk 7, trots det handlar om officerens ”speciella” tjänare . Språket som används antyder att officeren och hans tjänare hade mer än ett jobbförhållande. Som Jesus säger i Matt 19:12: ”Den som kan förstå detta bör ta det till sig.”

Därför behövde Jesus inte ytterligare upprepa det utan istället bekräfta att han inte kommit för att upphäva någonting i Lagen och sen, precis som Paulus i 1 Kor 6:9-10, mena att orättfärdiga inte kommer in i Guds rike:

“17 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. 18 Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett. 19 Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket. 20 För jag säger er: Om inte er rättfärdighet går långt över de skriftlärdas och fariseernas, kommer ni aldrig in i himmelriket.” (Matt 5:17–20)

Som redan nämnts så uppfyllde Jesus lagen när han besegrade döden. Lägg till det som Jesus säger sammanfattar hela lagen, det vill säga om man enbart följer de buden så följer man hela lagen: ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” (Luk 10:27)

På flera sätt kompletterar därför Jesus och Paulus varandra. Jesus bekräftar äktenskapet mellan man och kvinna samtidigt som Paulus går emot homosexuella handlingar. Jesus söker upp syndare och bjuder in till omvändelse och frälsning, samtidigt som Paulus avslöjar och beskriver de synder omvända frälsta inte bör ägna sig åt. 

  1. Äktenskap såg annorlunda ut då.
  2. Jesus säger inte att äktenskap är enbart för en kvinna och en man, och att det ska se ut så för evigt
  3. Paulus går emot vissa samkönade sexuella handlingar, som t.ex. övergrepp och tempelprostitution

De som lever ett orättfärdigt liv kommer inte att ärva Guds rike utan behöver omvända sig, ta emot Jesus, födas på nytt , bli helgade av Jesus och börja leva ett nytt liv i helgelse utan synd. För att syndare ska kunna omvända sig behöver kristna göra som Jesus och visa dem kärlek, uppmana dem att omvända sig, berätta hur man blir frälst och be om Andens uppfyllelse så att man kan leva ett nytt liv i lärjungaskap.

En av de synder som Paulus nämner som orättfärdiga är de grekiska orden “arsenokoites” och “malakos”. Som vi såg ovan så betyder arsenokoites ordagrant ”man-liggare” …

Nej. Arsenokoites betyder ordagrant man-säng. Men visst, säng används många gånger för att antyda sex. Att ett sammansatt ords betydelse är exakt vad de olika delarna innebär är ovanligt. ”Smörkniv” är inte en kniv av smör, örngott är inte godis för örnar, osv.

Sen så används inte arsenokoites i betydelsen ”homosexuella män som lever i kärleksfulla, ömsesidiga förhållanden” utan i kontexten mäktig man utnyttjar annan person av manligt kön sexuellt.

…och malakos betyder ”mjuk” i en icke-sexuell kontext. I samtida grekisk litteratur användes ordet för att beskriva en ”feminin man”.

Nja. Betyder mjuk ja. Men syftar på manliga prostituerade och de manliga tempelprostituerade som kunde kastrera sig själv för att blidka gudarna.

I det grekisk-romerska samhället på Paulus tid hade man inte ord som ”homosexuell” eller ”heterosexuell”, utan delade i stället in sexualiteten i ”aktiv/dominant/maskulin” kontra ”passiv/undergiven/feminin”.

Nej, dominant-undergiven handlade om makt. Män visade sin makt över kvinnor, pojkar, unga män, slavar, tjänare, osv. Man kände inte till homosexualitet som sexuell läggning ännu. Man trodde ju också hår drog till sig sperma, därför skulle män ha kort hår och kvinnor långt, så sperman sökte sig till kvinnan.
Idag vet vi mera, vi har mer kunskap, och därför har vi inte längre samma märkliga idéer och ideal som de hade då.

I 1 Kor 6:9 kan man se hur Paulus använder denna dikotomi när han använder “arsenokoites” för att beskriva den ”maskulina” aktiva parten i en homosexuell akt, och “malakos” för att beskriva den ”feminina” passiva mottagande parten. I 1 Kor 6:9 använder Paulus båda dessa begrepp som för att förtydliga att det är båda parter i en homosexuell handling som han syftar på. I det romerska samhället ansågs det vara fullt socialt acceptabelt med homosexuella handlingar, så länge som man antog den maskulina aktiva rollen. I en del nutida kulturer förekommer en syn att det inte ens är en homosexuell handling att vara den aktiva parten, utan bara den passiva.

Nja, delvis korrekt. För fria män var det naturligt att ta den aktiva, dominanta rollen, för alla andra var det naturligt att ta den passiva, undergivna. Om en fri man lät sig domineras var det inte bra. Men det har inte med homosexualitet att göra, utan det är nåt som är kulturellt betingat. Och vi lever inte i den kulturen längre så det är inte aktuellt idag. Precis som mycket annat i Bibeln. Men just homosexualitet fokuseras det väldigt mycket på, medan annat ”glöms” bort.

Inte heller är det en dikotomi, det är inte alltid så att en alltid är den ”maskulina” aktiva parten eller den ”feminina” passiva, man kan vara både och eller nåt däremellan.

På Paulus tid var det inte helt ovanligt i den grekisk-romerska kulturen att män gick till både manliga och kvinnliga prostituerade. Detta ansågs inte nödvändigtvis vara vare sig syndigt eller orättfärdigt av grekerna, men absolut av judarna. Eftersom Korinth var en grekisk stad hade en del greker blivit kristna och behövde nu omvända sig från sin grekiska sexuellt omoraliska livsstil. Paulus skriver att ”sådana har några av er varit”, men att de nu har ”blivit helgade”. Paulus budskap är tydligt: innan grekerna i Korinth blev kristna ägnade de sig åt sexuellt omoraliska aktiviteter, men nu när de blivit kristna behöver de sluta med sådant. Enligt Paulus så blir de syndare som blir frälsta ”tvättade rena” och ”helgade”. Det går alltså att i tron på Jesus och i den helige Andes kraft både bli förlåten för de synder man har gjort och få kraft till att leva ett nytt och helgat liv utan synd. Dock ska tilläggas, att Paulus inte beskriver varken en homosexuell identitet eller attraktion som synd, utan enbart de homosexuella handlingarna.

Det som försiggick i Korinth var tempelprostitution. Gudinnan Cybele hade tempel där, och hennes dyrkare sysslade med sex. Vilket är det som Paulus syftar på. Och inte heller homosexuella handlingar beskrivs som synd, utan vissa samkönade handlingar som är i kontexten avgudadyrkan, prostitution, övergrepp, makt och kontroll. Handlar alltså inte överhuvudtaget om kärleksfulla, ömsesidiga, seriösa homosexuella förhållanden.
Det antyds i texten att de ”sexuellt omoraliska aktiviteterna” är att korinterna gick till prostituerade, och det är precis det ”sexuell omoral”, aka porneia, handlar om.
Varför skulle Gud fördöma homosexuella förhållanden? De skadar ingen, utan de kan precis som heterosexuella förhållanden handla om andliga, känslomässiga, fysiska partnerskap som berikar livet. För syftet med att leva tillsammans är inte endast barn, utan att ha någon att dela livet med. (Men det är inte för alla som Jesus säger.) Om syftet med att leva tillsammans är att skaffa barn, ska då de som inte kan få barn skilja sig och hitta nån som de kan skaffa barn med? I mina öron låter det som en väldigt simplistisk teologi. Det finns så mycket mer, så mycket mer djup att upptäcka. Det kan vara tungt att gräva i det, jobbigt att studera Bibeln på djupet, men jag tycker det är värt det.

Tog bort en del av hans text här i slutet eftersom det var samma text som förekommit tidigare.

Ofelbar?

Något jag funderat på senaste tiden är om allt i Bibeln behöver vara sant för att det ska gå att tro på vad det står där. Om inte, vilka delar behöver inte vara sanna för att det fortfarande ska gå att tro? Eller behöver hela Bibeln vara ofelbar, eller som en del menar, Guds ord direkt på papper?


tl;dr: är Bibeln Guds ord? Nej, Jesus är Guds ord (Joh 1:1-18).
Är Bibeln 100% historiskt korrekt? Nej, det finns mycket som inte stämmer, inte ens mellan olika böcker i Bibeln.
Betyder det att Bibeln är endast en sagobok? Nej, det finns mycket sanning och vishet i Bibeln. Man behöver ”bara” komma ihåg att läsa texterna i sitt sammanhang.

Går inte ihop

Berättar ens Bibeln exakt hur allt gick till? Det räcker att läsa skildringen av vad som skedde vid Jesu uppståndelse i de fyra evangelierna för att förstå att det inte är en 100% korrekt historieskildring.

I Matteus 28 går Maria Magdalena och den andra Maria(?) för att se på graven. Här kan vi läsa att det är vakter utanför graven, stenen rullas bort när kvinnorna kommer dit, och det dyker upp en ängel. I Markus 16 är det Maria Magdalena, Maria, Jakobs mor, och Salome som ska till graven och smörja Jesu kropp. Inga vakter, stenen är redan bortrullad och en ängel är där. I Lukas 24 är det Maria Magdalena, Maria, Jakobs mor, Johanna och flera, icke namngivna kvinnor med. Inga vakter, stenen bortrullad och denna gång två änglar. I Johannes 20 är det endast Maria Magdalena som går till graven. Inga vakter, stenen bortrullad och inga änglar alls, i alla fall första gången hon är där.
Vilken version är sann? Spelar det ens nån roll?

Ett annat exempel på olikheter mellan testamenten är vad som hände runt Jesu födsel. I Lukas står det att kejsar Augustinus höll en skattskrivning när Jesus föddes, och det skedde en sådan 6 e.Kr. I Matteus står det att Jesus föddes när Herodes var ståthållare, men denne dog 4 f.Kr. Så nån har fel. Matteus är också den enda som nämner att Herodes dödade alla pojkar under två år i Betlehem och att Maria och Josef flydde med Jesus till Egypten. Skedde massmordet och flykten verkligen (ingen historieskrivare från den tiden nämner något massmord på pojkar i Betlehem) eller var det bara Matteus som försökte visa att Jesus uppfyllde profetior i Gamla testamentet (som dessutom inte har med Messias att göra)? Vi har också en hel del översättningsmissar.
Igen, spelar det nån roll? Kan Guds kärlek till oss vara sann trots dessa ”fel”? Är Jesu budskap bara struntprat på grund av att varenda ord i Bibeln inte är sant?

Spelar det roll?

Jag tror att det spelar roll om ens tro bygger till största delen på Bibeln, på att Bibeln är Guds ord, ord givna av Gud och direkt nedskrivna utan mänsklig inverkan .
Om en ser Bibeln som Guds ord så måste Bibeln vara 100% sann, för Gud talar enbart sanning. Om det då skulle finnas felaktigheter i Bibeln, så betyder det också att Gud inte är enbart sanning, och då är det nära till en troskris. Tron behöver nog byggas på nåt mer hållbart och stabilt än idén att Bibeln skulle vara Guds ord.

Står det ens någonstans att Bibeln är Guds ord? Nej. Joh 1:1-18 säger däremot att det är Jesus som är Guds ord.

Att en ser Bibeln som utan fel kan leda till att man försöker rationalisera det som står i Bibeln, man använder sig av ”världsligt, vetenskapligt” tänkande för att förklara det märkliga, mystiska och oförståbara i Bibeln. Man försöker alltså passa in Bibeln i modernistiska tankesätt, och struntar i det kryptiska i den. Men lämnar man bort den biten att Bibeln är kryptisk, mystisk, otydlig, och ställer fler frågor än den ger svar, så blir det svårt att förklara de motsättningar och ”felaktigheter” som finns i Bibeln. Det mystiska bidrar mycket till hur man läser Bibeln, och även hur man traditionellt läst den.

Ultimately, our offense at the idea that the Bible doesn’t give us absolute truth shows we have made the Bible an idol. The Bible, like humankind, is not God.

Jared Byas

Mystik

En tro som kan ge ett rakt svar på alla frågor, är det en fortfarande en tro? Är inte tro att man inte vet? Tro för mig är tillit. Att trots att jag inte vet, att jag inte har svar på alla frågor, så kan jag sätta min tillit till nån annan, till Gud i det här fallet.

The opposite of faith is not doubt, but certainty

Anne Lamott

Vi får ha frågor, ja vi måste ha frågor. En tro som är säker, som inte ställer frågor, som inte tillåts tvivla, är en tro som står stilla, en tro som är död. Jag tror vi alla nån gång mer eller mindre fastnar i det att ”jag vet”, ”jag är säker”. Då gäller att ha modet att öppna ögonen och se allt vi inte vet, och acceptera att vi inte vet eller kan veta.

Mystik och sårbarhet behövs i en tro för att inte egot ska ta över kontrollen. Mystiken, eller jag kanske kan kalla det osäkert ovetande, gör att tron handlar om tillit, en tillit på att Gud vet fastän jag inte vet.

Gud tål frågor, Gud tål tvivel. Tomas tvivlaren ville se bevis på att Jesus uppstått, han ville se såren i Jesu handleder och känna på dem (Joh 20:25). En helt normal reaktion kan jag tycka. När Jesus visade sig igen efter 8 dagar så lät Jesus Tomas känna på sina sår; Jesus fördömde inte Tomas för hans tvivel utan istället visade han Tomas de bevis som denne behövde.

Instruktionsbok?

Hur ska en då se på Bibeln? Det finns en del problematik med hur den blivit till, hur vilka böcker som ska vara med har valts ut, och hur en del böcker och brev helt förstördes för att de inte riktigt ”passade in”, men det går jag inte in på mer nu, utan jag utgår från den protestantiska Bibel vi har för tillfället (både ortodoxa och katolska Bibeln har fler böcker).
Jag ser på den som en bok skriven av människor använda av Gud. Precis som Gud använt människor genom hela historien och genom hela Bibeln för att utföra många av sina planer, så använde Gud människor för att skriva Bibeln. Samtidigt som Gud inspirerade människor till vad de skulle skriva, så respekterade Gud deras mänsklighet och fria vilja, vilket ledde till att Krönikeböckerna inte alla gånger är överens med Samuels- och Kungaböcker, och att de fyra evangelierna skiljer sig från varandra. Så allting blev inte ”rätt”, men det finns fortfarande sanning, vägledning och undervisning i Bibeln. Det är också en bok för att odla vishet.

Mystiken kommer in här också, hur inspirerar Gud människor samtidigt som Gud respekterar våran mänsklighet, hur funkar det? Det är den mystiken, det ovetandet som gör det så intressant också, för mig i alla fall, att det inte finns en tydlig manual hur man exakt ska leva. Visst, de största buden som innefattar alla andra bud säger vi ska älska Gud, varandra och oss själva, men hur gör vi det?

Bibeln är inte en instruktionsbok där man söker fram en vers och så får man svar på det man vill veta. Nej, det är att förminska Bibeln, det är att ta bort vårt ansvar att försöka förstå texten, förstå sammanhangen, det är att avlägsna Gud från här och nu eftersom Gud redan ”gett oss alla svar” och inte behöver vara närvarande. Snarare behöver man se Bibeln i sin helhet, se hur komplex den är, se hur den är skriven ur olika perspektiv, se hur olika böcker i den säger mot andra böcker men ändå pekar åt samma håll. Visst kan vi få svar när vi läser Bibeln, men det kräver ofta lite mer arbete än att bara läsa det ordagrant, utan kontext och utan analys.

Hamnar jag i helvetet nu?

Jag fortsätter min resa av dekonstruktion och rekonstruktion med ändhållplatsen Helvetet. 😄


Är jag på väg till helvetet eftersom jag ifrågasätter en del teologier? Finns ens helvetet? Har Gud, som är kärlek, verkligen skapat en plats där de som bryter mot de lagar Gud själv stiftat ska plågas i all evighet? Skulle Gud, som älskar och dessutom dog för alla människor som någonsin har existerat, låta någon fortsätta existera endast för att plågas i evighet?

Nej.

Så, då var det klart


Nå nej, finns kanske lite mer att säga om saken…

Helvete, hel– från fornnordiska Hel (även Helheim), som var både dödsriket och härskarinnan av dödsriket i fornnordisk mytologi, och -vete från vite (straff).

Dödsrike nämns också i Bibeln; Sheol och Hades är det hebreiska resp. grekiska orden för dödsrike. De betyder alltså i stort sett samma sak. I den grekiska översättningen av Gamla testamentet, Septuaginta, har Sheol översatts till Hades. Också i de texter i NT som refereras till GT använder Hades för Sheol.

Likheten mellan Hel, Hades och Sheol finns där, men nånstans på vägen har det gått från Hel, dödsrike, till Hel-vite, evig plåga i eld. Och trots att Hades betyder just dödsrike så översätts det till helvete i Svenska folkbibeln, vilket ger det en helt annan betydelse.

Mycket av hur vi ser på helvetet idag har sitt ursprung i Dantes Inferno, och alltså inte i Bibeln. Man kan säga Dante inspirerat till hur vi ser på helvetet idag.

Trots det så nämns helvete 8 gånger i Svenska Folkbibeln 2015, 9 gånger i Bibel 2000 och 29 gånger i Nya Levande Bibeln. I King James Version finns det hela 54 hell.

(Längre ner finns det en genomgång av de fyra ord som översatts till helvete eller hell. De fyra orden är Sheol, Tartaros, Hades och Gehenna.)


Nej, helvetet som en plats där själar ska plågas i evighet, är inget Bibeln berättar om. Däremot har hur vi väljer att leva våra liv konsekvenser, och konsekvensen av att vända ryggen åt Gud verkar vara förintelse, utplåning:

”Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.”

Romarbrevet‬ ‭6:23‬

Det är inte helvetet och evig plåga som är syndens lön utan döden, och döden i detta fall är ingenting, att inte längre existera.

I Matt 7:13 pratar Jesus om den trånga porten och smala vägen till livet, och den breda vägen som leder till fördärvet. Alltså den breda vägen leder inte till tortyr utan total förstörelse.

‭I Matt 25:31-46 berättar Jesus om hur fåren och getterna ska skiljas åt. De goda fåren ska få ”ta emot det rike som stått berett för dem sedan världens skapelse” och de onda getterna ska ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. ” En evig pina i helvetet kan man tänka sig (det syftas på eldsjön/brinnande sjön från Uppenbarelseboken 20, återkommer till det). Men nej, Jesus fortsätter med att det första, det som fåren får, är evigt liv och det andra, det som getterna får, evigt straff. Motsatsen till liv är död, inte tortyr.

En evig död kan ses som ett sorts straff, speciellt då det andra alternativet är evigt liv. Men helvetet, inspirerat av Dantes Inferno, finns inte. Ingen evig tortyr.


Man kan också tänka som så, skulle vi verkligen njuta av att vara i himlen om vi visste att en del av våra kära samtidigt konstant plågas för evigt?

Hur kan ”allt sammanfattas […] i Kristus” (Ef‬ ‭1:10‬) och Gud bli ”allt i alla” (1 Kor 15:28) om det fortfarande finns en dimension som är mot Gud, om det finns ondska kvar?


Att skrämma folk till tro, genom att hota med de hamnar i helvetet annars, är säkert lättare än att genom kärlek vara med och föra någon till tro, men är du skrämd till Gud är det inte Gud du mött. ”Var inte rädd” är ett återkommande motto i Bibeln, och samma gäller här. Att tro man behöver skrämma någon till tro är också att förminska Gud; Gud är större än det, större än rädsla.

”Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.”

Första Johannesbrevet‬ ‭4:18‬

Här följer en genomgång av de 4 ord i Bibeln som översatts till helvete eller hell:


Sheol: Förekommer 65 gånger i Gamla testamentet. Översätts oftast till dödsrike eller grav i svenska biblar, men i Svenska Folkbibeln står det helvete i två verser: Ords 15:11 och 27:20.

Sheol syftar på platsen eller tillståndet de döda befinner sig på/i. För hebréerna var scheol en okänd plats dit man åker efter sin död, både ond och god. I Job 14:13 utrycker Job en önskan om att få fara till Sheol. Det nämns aldrig som en plats för eviga plågor, utan verkar vara en plats av omedvetande:

5 De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen. […] 10 Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet

Pred 9:5-6, 10

Så inget tyder på att Sheol kan översättas med den moderna betydelsen av helvete.


Hades: Förekommer 10 gånger i grekiska Nya testamentet, 8 gånger översätts det till helvetet och två gånger till dödsriket (i de verser som citerar Psaltaren). Hades betyder det osedda eller det dolda. Betyder som tidigare nämnts samma som Sheol, vilket pekar på att det handlar om dödsriket, inte helvetet

Är Hades helvetet där alla icke-troende ska plågas i all evighet? I Uppenbarelseboken 20:13-14, där Hades finns i originaltexten, står det:

Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 14 Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön.

Den andra döden är slutet på döden och dödsriket. Hades/dödsriket är alltså temporärt, och inte en evig tortyrkammare.


Gehenna eller Geenna: Förekommer 12 gånger i Nya testamentet. I Bibel 2000 översätts det till helvete, i engelska biblar hell, medan i Svenska Folkbibeln heter det Gehenna, med fotnoten ”I NT en bild för domens eviga eld”

Enda gången det används utanför evangelierna är i Jakobs brev 3:6 där det används bildligt för att beskriva hur man skadar andra med vidriga ord.

Vad som är säkert om Gehenna är att det var en verklig plats strax utanför Jerusalem, och att alla Jesus talade med/till kände till den.

Ordet Gehenna kommer från hebreiska ge Hinnom, som betyder Hinnom-dalen. Söker man på Hinnom i Gamla testamentet så kan man läst om hemskheterna som försiggicks där; det var där avgudadyrkande israeliter brände sina barn levande som offer till Molok och Baal. Topheth refereras det också till, och det var själva platsen i dalen där det offrades (se Jeremia 7:31 och 19:2, 6). När Gehenna nämns i Gamla testamentet är det alltid själva dalen det refereras till.

Jesus använder sig av Gehenna i liknelser för att förtydliga det han försöker berätta. Han säger inte ”det här kommer att hända efter döden om du inte tror på mig”. Jesus varnar helt enkelt för samma konsekvenser som Jeremia varnade för när Israels folk övergivit Gud och kärleken till sin nästa. Konsekvenserna var inte evig pina i ett helvete, utan verkliga konsekvenser i jordelivet.

Gehenna nämns aldrig i nåt av breven från Petrus, Paulus eller Johannes. Kan tyckas lite märkligt att dessa apostlar inte nämner något så viktigt. Paulus säger till och med ”för jag har inte tvekat att förkunna för er hela Guds vilja och plan.” i Apg 20:27, och ändå säger han inget om Gehenna.

Om Jesus verkligen använde Gehenna som en symbol för en plats för evig plåga, skulle inte hans lärjungar ha förstått vad Jesus menade, det var ju ändå de som var närmast honom och som skulle sprida hans budskap till resten av världen. Men ändå säger de inget om det. Inget brev i Bibeln nämner ens Gehenna som en plats. Om Gehenna verkligen var ett ställe där alla icketroende plågas i evig eld, hade det inte varit ett otroligt viktigt ämne? Borde ingen av lärjungarna eller apostlarna då inte nämnt det och varnat oss för det?


Tartaros: översätts till avgrunden/mörka avgrunden i svenska biblar, och till hell i många engelska. Det var i den grekiska och romerska mytologin en plats i Hades, dödsriket (men ändå var det lika långt från Hades till Tartaros, som från himlen till jorden enligt Iliaden). Det var fängelsehålor där gudarnas värsta fiender, titanerna, hölls fångna. Senare blev det också en plats där de människor som gjort grymma synder mot gudarna plågades., t.ex. Sisyfos som rullar en sten uppför en backe om och om och om igen.

I Bibeln förekommer Tartaros en gång, i 2 Pet 2:4:

Gud skonade ju inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörkrets kedjor för att hållas i förvar fram till domen.

Det som Petrus pratar om är att de fallna änglar slängdes in i fängelsehålorna. Han skriver inget om att människor också ska slängas in i Tartaros. Däremot varnar han i resten av kapitel 2 för att de som vänt bort från Jesus Kristus och predikar villoläror (2:20-21), inte kan undfly domen (2:9), men han skriver inte vad domen kommer att vara.

Eftersom Petrus inte nämner Tartaros som ett av alternativen för straff, utan det är ett exempel i raden som visar att Gud inte skonar gudsföraktarna, så pekar det med största sannolikhet på att Tartaros inte är det helvetet en del menar att alla icketroende hamnar i.


Källor:

We have been wrong about hell

What Jesus really said about heaven and hell

Is hell eternal punishment?

Upproret – eller hur jag kom mig hit

Tillägg. Lite bakgrund så blir det mer förståeligt 😄.
Jag är lutheran av födsel, blev frälst som 12-åring på ett läger, och var med i olika frikyrkliga sammanhang under hela tonåren, främst i pingstkyrkan men också i missionskyrkan.

Varför startade jag den här bloggen? Det började med att det var något som skavde. Skavet har funnits där länge men jag har inte tagit tag i det, det var lättare så.

Det som i det här fallet skavde var vissa saker som jag fick höra under bibelundervisningar och predikningar på 90-talet. Det fanns en tid då jag trodde på mycket av det, okritiskt, för jag trodde det var så som de sa, och jag ignorerade känslan av att nåt kändes … knasigt.

Nåt som skavde mycket, och som jag till slut inte kunde trycka undan längre, var hur en del blev utpekade och orättvist behandlade, det påstods, och påstås, bl.a. att homosexuella ”levde i synd”, att kvinnor inte fick predika eller vara präster, och att man skulle se upp så man inte hamnade i helvetet. Hur gick det ihop med t.ex. Joh 3:16 och Gal 3:28? Men det stod ju i Bibeln att det var på det sättet, så vad kunde jag göra åt det.
Det jag kunde göra var att lämna dessa kristna sammanhang, helt enkelt ta avstånd från kristendom, för den var längre inte något jag kunde stå för.


Det här avståndstagandet skedde gradvis för ca 20 år sen. Trots avståndstagande till kristendom, förlorade jag väl aldrig egentligen min tro, men däremot blev den satt långt ner på listan och hårt ifrågasatt av mig själv; om Gud finns, hur kan han tillåta lidande, varför skapar han olika sexualiteter om det enda rätta är heterosexualitet, osv. Insändare och inlägg på sociala medier som var fördömande gjorde mig upprörd och arg men jag reagerade bara i det tysta, till stor del pga feghet.

Men så för ca ett år sen tog jag mod till mig och kommenterade på ett fb-inlägg som berörde just ett av de här ämnena som skavde. Dessutom var det på gränsen till arrogant; det var inte en åsikt som uttrycktes utan det var ”Guds ord”. För att kunna bemöta de bibelord som kastades på mig, tog jag i en Bibel första gången på mycket länge.

Vad står det där egentligen? När jag började söka på olika bibelverser, t.ex. 1 Kor 6:9, så kunde jag läsa om orden på originalspråket och deras betydelse (internet är fantastiskt!). Rätt snabbt förstod jag att det jag fått lära mig i tonåren att Bibeln sa, om t.ex. homosexualitet, helt enkelt inte stämde. Det baserades på verser tagna ur sina sammanhang, felöversättningar och tolkningar byggda på traditioner snarare än själva Skriften. Om homosexualitet inte är synd, vad mer av det jag fått lära mig finns inte i Bibeln?


Den process jag påbörjade, passivt för ca 20 år sen och aktivt för ca ett år sen, kan kallas dekonstruktion, nedmontering av mina gamla trosföreställningar, eller helt enkelt en andlig mognadsprocess. Vart den här processen leder vet jag ännu inte, jag har förstått att för en del leder det till en tappad tro, för andra till en djupare tro. Jag skulle säga att det är en process alla troende behöver gå igenom, för annars sker det ingen utveckling. Det handlar inte om att bortförklara bibeln, göra den mer ”pk” eller anpassa efter ”världen”, utan om att förstå, ”pröva allt” och få det att gå ihop på nåt sätt.
Dekonstruktion är också något Jesus gjorde, ”Ni har hört att det är sagt…” ”Jag säger er…” (Matt 5:38-39 och 43-44). Han demonterade det som judarna hade lärt sig och lärde dem vad budskapet i det som refereras till egentligen är:

Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv

Luk 10:27

Vad har jag lärt mig hittills då? Att man ska läsa bibelverser i kontext, inte plocka ut nåt som man tycker bekräftar det man redan tycker och tror. När jag började göra det så förstod jag att homosexualitet inte fördöms i Bibeln. Inte heller yoga, sex före äktenskapet, alkoholdrickande eller transsexualitet. Bibeln säger inget om vem som får gifta sig med vem eller att kvinnor inte får vara präster (1 Tim 2:11-12 och 1 Kor 14:34-35 handlar om väldigt specifika situationer). Har också lärt mig att Guds ord inte är Bibeln utan Jesus (Joh 1:1, 14), Bibeln är snarare det som pekar mot Guds ord.

Mycket av det jag fick höra då i tonåren byggde på traditioner, ”egna stadgar” (Mark 7:9), inte bibeln. Den förändring som borde komma inifrån, ville man istället skulle komma utifrån genom att förbjuda det som man tolkat som ”synd” (skriver mer om synd här).

Jag behövde också påbörja den här processen eftersom jag upplevde det då som att det var mycket som inte gick på djupet. För egen del var det i mångt och mycket känslostyrt; bara när jag kände på ett visst sätt var Gud nära, fick jag inte ”känslan” var jag på nåt sätt fel och Gud var inte där. Att bena ut de misstagen, både de gjorda av de som undervisade men också av mig, är en viktig del i processen. Nåt mycket viktigt jag lärt mig är att allt det där om att man måste göra vissa saker, tänka vissa tankar och vara på ett speciellt sätt för att få kalla sig kristen och troende bara är skitsnack:

”Om någon bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i honom och han själv förblir i Gud.”

1 Joh ‭4:15‬

Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.

Joh 3:16

För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Rom 8:38-39

Tog lusten över?

Som med mycket i Bibeln så finns det flera nivåer även i Romarbrevet 1-3. Därför blir det nu lite mer om just dessa kapitel.

Här finns mitt tidigare inlägg: Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?

I Rom 1-3 skriver Paulus om att alla folk, både judar och hedningar, behöver frälsning, behöver bli räddade. Han försöker exponera fördomar genom att i kapitel 1 vända sig till hedningarna och hur de inte valde att prisa Gud utan istället tillbad de avgudar, trots att de borde ha sett härligheten i Hans skapelse. Rom 1:18ff handlar alltså om att hedningarna övergett Gud och sysslar med avgudadyrkan, med tillhörande tempelprostitution och sexuella riter.

Man kan tänka sig att judarna i församlingen i Rom efter att ha läst kapitel 1, kände sig lite ”bättre” än hedningar i församlingen. Men då vänder Paulus på det och skriver till judarna ”Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak?” Romarbrevet‬ ‭2:3‬

Judarna kände sig säkert rätt paffa. Paulus hade exponerat deras fördomar, och fortsätter sedan i kapitel 2 att förklara att även judarna har syndat och behöver frälsning, inte bara hedningarna.

I kapitel 3 skriver Paulus att det finns frälsning för var och en som tror på Jesus:

”en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus för alla som tror. Här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus.”
‭‭Romarbrevet‬ ‭3:22-24‬


Lidelse och lust

Paulus skriver om ”förnedrande lidelser” (Rom 1:26) och ”upptändes av begär” (Rom 1:27) (på engelska ”inflamed with lust”). Dessa fraser visar att det handlar om en överdriven lust som inte kan hållas inom rimliga gränser.

Det är tydligt att Paulus inte fördömer kärleksfulla, trogna homosexuella förhållanden. Att han använder ”lust” flera gånger, samt att han säger de ”bytte ut” och ”lämnade/övergav” heterosexuellt sex, berättar just det. Det handlar om överdriven lust, inte om seriösa gayförhållanden.

Viktigt att notera är också just det att de ”bytte ut” eller ”övergav” det ”naturliga”, alltså gick från nånting som var naturligt för dem till nåt annat. De var så lustfyllda att det vanliga heterosexet inte räckte till utan de var omättliga och blandade då in samkönat sex. Det handlar inte om kärlek utan om lust, en överdriven, sjuk lust som inte kan mättas utan kräver mer och mer exotiska upplevelser. Kan lite liknas vid hur man blir törstigare ju mer saltvatten man dricker.


Som jag skrivit tidigare, tar man Rom 1:26-28 ur sitt sammanhang så kan de verserna tolkas att handla om all sorts homosexualitet, speciellt om man redan är inställd på att homosexualitet är synd och tror homosexualitet går ut på sex och lust. Men är det verkligen så man ska läsa Bibeln, varje vers fristående, utan kontext, och dessutom med förutfattade meningar? Nej. Fördjupar man sig inte heller i texten så går man miste om nyanserna och kommer längre ifrån ursprungsbetydelsen.

Ish och zakar – man och man?

UPPDATERAT 11.3.2021 Markerat med grå bakgrund där det är något nytt

Vilka ord och hur man använder dessa ord tycker jag är intressant. Man kan genom att använda byta ett ord till ett annat ord, som i stort sett betyder samma sak, ändra betydelsen eller andemeningen på det man säger. Det här är extra relevant och viktigt då man översätter en text från ett språk till ett annat.
Eftersom jag de senaste månaderna intresserat mig för Bibeln igen, så tycker jag det är mycket fascinerande att försöka ta reda på vad det ursprunligen har skrivits, se hur olika bibelställen hänger ihop och om andemeningen finns kvar i översättningarna. Dock kan jag varken hebreiska eller antik grekiska, men som tur är finns det många som är mycket mer insatta och pålästa än jag, och dessutom finns mycket av deras forskning och material lätt tillgängliga online .

Jag kommer att skriva om nåt jag tidigare redan skrivit om, nämligen 3 Mos 18:22 och 3 Mos 20:13, men då jag lärt mig nytt om dessa verser är det svårt att låta bli.

Du ska inte ligga med en man som en man ligger med en kvinna. Det är avskyvärt.

3 Mos 18:22

Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De ska straffas med döden. De bär på blodskuld.

3 Mos 20:13

Först behöver vi veta hur verserna lyder på hebreiska:

wə·’îš, ’ă·šer yiš·kaḇ ’eṯ- zā·ḵār miš·kə·ḇê ’iš·šāh, tō·w·‘ê·ḇāh

Del av 3 Mos 20:13 på hebreiska med latinska bokstäver

På engelska ungefär: And a man who lies with a male (in) beds of woman, abomination

w’eth-zäkhār lö’ tiškav miškevē ‘iššâ

3 Mos 18:22 på hebreiska med latinska bokstäver

På engelska ungefär: With (a) male you shall not lie (the) lyings of a woman. (An) abomination is that.


Det är här det språkliga kommer in. Ish, som finns i 20:13 (îš), betyder man, alltså en fri, vuxen manlig medborgare med de tillhörande rättigheter och privilegier en fri vuxen man har i ett patriarkalt samhälle. Zakar/zakhar, som finns i både 20:13 och 18:22, betyder inte direkt man, utan är närmare hane, av manligt kön i betydelsen. I t.ex. 1 Mos 17:12 och 14 används zakar för ”…en av manligt kön”. De svenska översättarna bortser från detta i 3 Mos 18:22 och 20:13 och använder man för både ish och zakar.

Om det verkligen var man och man som dessa två verser syftar på, varför då inte skriva ish med ish? ”En ish ska inte ligga med en ish som han ligger med en ischa (kvinna)” skulle vara mer logiskt än ”En ish ska inte ligga med en zakar som han ligger med en ischa”, om det var homosexualitet, man som ligger med man, som fördömdes.

Just användningen av zakar pekar på att det inte är en fri och/eller vuxen man det är frågan om. Ordet issa/ischa betyder kvinna och det är rätt tydligt att ish och ischa är språkligt sammankopplade. Vilket också gör det lite märkligt att zakar används istället för ish, om det nu verkligen menas ”man med man”. (Fortsättningsvis är man en fri och vuxen man.) . Det låter mer och mer troligt att det menas något annat med zakar än en fri, vuxen man, t.ex. slav, pojke/gossebarn eller annan, enligt den tidens tänkande, ”lägre” stående människa av manligt kön.

Det som då passar in, dels med tanke på v. 6-18 som fördömer olika former av incest, och v. 21, ”Du ska inte offra något av dina barn åt Molok”, dels med tanke på i vilken kontext zakar används i bl.a. tidigare nämnda 1 Mos 17:12 och 14, är pedofili, och då specifikt i kontexten avgudadyrkan. Det står också klart och tydligt i en del översättningar:

Du sollst nicht beim Knaben liegen wie beim Weibe; denn es ist ein Greuel.

Du ska inte ligga med en pojke som du gör med en kvinna; ty det är en styggelse.

3 Mos 18:22 i tyska Lutherbibeln 1912

Det skulle vara mycket märkligt att inte fördöma pedofili i ett kapitel som tar upp förbjudna sexuella förbindelser. Och pedofili är ju verkligen något avskyvärt!


Jag har tidigare skrivit att 3 Mos 18:22 och 20:13 handlar om avgudadyrkan här (också uppdaterat 11.3.2021) Betyder det här att det jag skrev där inte överhuvudtaget stämmer? Kort sagt, nej.

Argumenten för att verserna inte handlar om homosexualitet i allmänhet, och i synnerhet inte kärleksfulla, trogna och jämställda homosexuella förhållanden håller fortfarande. Slutsatsen att det är avgudadyrkan som åsyftas är lite osäkrare. Kan vara så då det finns indikationer på det. Men språkligt känns det mer logiskt och troligt att det är pedofili, eller alternativt sexuellt utnyttjande av slavar, som menas.

Kontexten är fortfarande avgudadyrkan. I Kanaans rike förekom det religiösa sexriter där hela famlijer medverkade: makar, mödrar, fäder, söner, döttrar, kusiner, fastrar, morbröder, osv. Alla deltog tillsammans. Det är de stadgar Israels barn inte skulle följa när de kom till Kanaans land, och det är de akter som förbjuds genom hela kapitel 18 och 20. Först förbjuds de allmänt för att sen gå in mer på detalj vilka som menas.


Det finns också andra missar i den svenska översättningen, ”som…med” finns inte i hebreiska texten utan har lagts till av översättarna. Även i de flesta engelska översättningarna finns extra ord med, ”as with” finns inte hebreiska texten.

Men det får bli en annan gång 😄

Är Romarbrevet 1:26-28 om lesbiska?

UPPDATERAT 17.8.2021 med förtydligande om parallellerna

UPPDATERAT 9.5.2021 skrev mer om Romarbrevet här: Tog lusten över?

UPPDATERAT 17.8.2021 skrev mer om Romarbrevet här: Rom 11:18-31 Förtydling

Här kommer nu en fortsättning på min serie “Säger Bibeln verkligen att homosexualitet är fel?”. Denna gång handlar det om Romarbrevet 1:26-28.

26 Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. 27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen.” (Svenska Folkbibeln 2015)

Precis som med 1 Kor 6:9, tar man verserna ur sitt sammanhang så kan de tolkas att handla om homosexualitet. Men är det verkligen så man ska läsa Bibeln, varje vers fristående, utan kontext? Nej. Fördjupar man sig inte heller i texten så går man miste om nyanserna och kommer längre ifrån ursprungsbetydelsen.

Vad är då sammanhanget i Romarbrevet 1?
Precis som i 1 Korinthierbrevet är det avgudadyrkan och tempelprostitutionen som hör ihop med den. Läser man vers 18 och framåt är det väldigt tydligt att det är just avgudadyrkan som avses. T.ex.:

“23 De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.”

I Rom fanns under första århundradet många avgudatempel, bl.a. fem tempel tillägnade Cybele, “Gudars moder”. I Cybeles tempel fanns galluspräster (oftast självkastrerade män) och kvinnliga präster. Hur dyrkades Cybele då? Jo, bl.a. genom sexuella riter med prästerna och prästinnorna, alltså tempelprostitution. Detta var något de kristna i Rom såg varje dag och kände väl till.
Cybele var bl.a. fruktbarhetens gudinna, ursprungligen i Frygien, men dyrkan av henne spred sig i hela den grekiska världen och sen vidare till romerska riket, där kejsar Augustus lät bygga upp hennes tempel bredvid sitt palats på Palatinen.
( https://www.newworldencyclopedia.org/entry/cybele , https://department.monm.edu/classics/Courses/ISSI402/CourseHandouts/cybele.htm )

“Ja, dyrkan av de namnlösa avgudarna är all ondskas början och orsak och höjdpunkt,” (Salomons vishet 14:28)

Bland annat Aristides från Aten kopplar Romarbrevet med tempelprostitution tillägnad avgudarna Molok, Astarte och Cybele. Även Justinus Martyren (ca 100-165) kopplar i “Första apologin för de kristna” ihop tempelprostitution med Paulus Romarbrev.
Dessa båda tala grekiska, levde inom 100 år efter Paulus och hade full koll på den historiska och religiösa kontexten i Romarbrevet. Ingendera skriver att Rom 1:26-28 handlar om homosexuella.

Johannes Chrysostomos (347-407), en tydligt anti-gay kyrkofader, t.ex. var han en av de som omtolkade Sodoms synd, ogästvänlighet, till att synden skulle ha varit homosexualitet.
Han skriver så här:

“For they were lusters after new devices, for such is all that is Grecian… to strengthen the accusation against them he [Paul] holds the whole of their idolatry up to ridicule.”
(Homilies on the Epistle of St. Paul to the Romans, Homily III, 391 e.Kr.)

Texterna i Bibeln kan inte betyda något nu som de inte betydde då.


Vad är det “onaturliga umgänget” som nämns? Idag tolkar många det till att handla om homosexualitet. Men hur läste mottagarna av Paulus brev det?
De förstod det säkert som tempel- eller gatuprostitution, de romerska orgierna, sex som inte är för fortplantning, eller människor som har sex med änglar (1 Mos 6:2).

Kyrkofadern Augustinus skriver så här i On Marriage and Concupiscence, kapitel 35, om det som är “mot naturen”:
“But as regards any part of the body which is not meant for generative purposes, should a man use even his own wife in it, it is against nature and flagitious. Indeed, the same apostle had previously said concerning women: ”Even their women did change the natural use into that which is against nature;” and then concerning men he added, that they worked that which is unseemly by leaving the natural use of the woman.”

Filon från Alexandria, en judisk filosof, ca 25 f.Kr-40 e.Kr, säger att män som har sex med sterila kvinnor förstör sin säd och är antagonister till Gud. Klemens av Alexandria (ca 150-215) skrev att sex endast är naturligt om det leder till fortplantning.

Men skapade Gud verkligen sex endast för att vi skulle “Var(a) fruktsamma och föröka er” (1 Mos 1:28)? Knappast, det finns lättare sätt att föröka sig på.
Båda vagina och penis är skapade på så sätt att de har nerver för njutning. Dessutom finns ju klitoris tillgänglig att stimuleras utan penetration, vilket också pekar på att sex är för mer än fortplantning.
Om människans uppdrag är att föröka sig, varför pratar då både Jesus (Matt 19:10-12) och Paulus (1 Kor 7:1-9) om celibat och att det är att föredra. Paulus tillägger:
“Men kan de inte leva avhållsamt ska de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.” (1 Kor 7:9)
Både Paulus och Höga visan gör klart att sex skapades också för njutning och som en metod att stärka den äktenskapliga relationen.


De tidiga kristna visste att Paulus skrev om avgudadyrkan och tempelprostitutionen som hörde till. Det är det Paulus fördömde i Romarbrevet 1, inte all slags homosexualitet. Avgudadyrkan fördöms även på många andra ställen i Bibeln, bland annat 1 Kung 14:15-24 och Apg 7:42-43. Dessa två bibelställen binds också ihop med Rom 1 av att det grekiska ordet paradidōmi (utlämna, överge) används i alla tre i samma betydelse, att Gud ska överge/utlämna dem pga avgudadyrkan.
I Rom 1:23-28 upprepas “bytte ut” och “Gud utlämnade” tre gånger. Inom hebreisk och grekisk litteratur var det nämligen vanligt med parallellism, alltså att repetera en tanke formulerat på lite olika sätt för att verkligen betona det man vill ha sagt. Paulus använder den här tekniken ofta i sina brev, och här är det tydligt att han använder parallellism för att driva hem budskapet om att avgudadyrkan och dess riter är något som väcker Guds vrede. Att låta en av parallellerna handla om nåt helt annat än de två första låter inte som Paulus stil; Paulus var ju ändå en lärd man, en skicklig brevskrivare och en mästare på ord.

Här nedan följer Rom 1:18-31 med de grekiska parallell-orden utmärkta, samt parallellerna separerade.

18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. 19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. 20 Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt. 21 Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. 22 De påstod att de var visa, men de blev dårar

23 och bytte ut (yllaxan) den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. 24 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra (eller ”med dem” syftande på v.23).

25 De bytte ut (metyllaxan) Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen. 26 Därför utlämnade (paradwken) Gud dem åt förnedrande lidelser.

Deras kvinnor bytte ut (metyllaxan) det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. 27 På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. 28 Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade (paradwken) Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras.

29 De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. 30 De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, 31 vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. 32 De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det.

De tre parallellerna är alltså:

23-2425-2626-31
De bytte utGuds härlighetGuds sanning mot lögnennaturliga umgänget mot det onaturliga
Vilket ledde till att degjorde bilder av människor och djurdyrkade det skapadeslutade tro på Gud
Vilket gjorde att Gud utlämnade dem tillsyndiga begär, allt slags otukt och förnedring av sina kropparskamliga lidelserovärdigt sinnelag och att göra onda ting

Ser man på strukturen, hur Paulus byggt upp stycket, så blir det klart att v 26-28 handlar om en konkret form av avgudadyrkan, inte någon abstrakt beskrivning av all sorters homosexuell aktivitet. Det som passar in i parallellen med både avgudadyrkan och sex mellan samma kön är kultisk homosexuell tempelprostitution, inte kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden.
Därtill kan man förstå att Rom 1 handlar om att avgudadyrkan leder till att man överger tron på Gud. Den tredje parallellen visar ju att nån sorts sexuell aktivitet leder till att man slutar tro på Gud. Om det då handlade om homosexuella skulle det inte finnas homosexuella som tror på Gud. Eftersom det finns homosexuella som är varmt troende så kan inte Rom 1:26-28 handla om alla slags homosexuella akter, för om det gjorde det skulle ju Bibeln ha fel.

Alla de bibelställen som brukar användas för att visa att homosexualitet skulle vara fel, visar sig antingen inte alls handla om homosexualitet, vara i en kontext som är irrelevant för kärleksfulla, jämställda homosexuella förhållanden (som i Rom 1), eller så är det helt enkelt felöversättningar (som i fallet med 1 Kor 6:9).

Paulus påminner i de två första kapitlen av Romarbrevet om avgudadyrkan+annat som både icke-judar och judar gjort sig skyldig till. Sen drar han det vidare i kapitel 3 med att alla, judar och icke-judar är skyldiga inför Gud (Rom 3:10-23), men också att genom en tro på Jesus Kristus så har alla blivit friköpta (Rom 3:24).