liv

Hamnar jag i helvetet nu?

/ Stefan / 3 kommentarer

Jag fortsätter min resa av dekonstruktion och rekonstruktion med ändhållplatsen Helvetet. 😄

Är jag på väg till helvetet eftersom jag ifrågasätter en del teologier? Finns ens helvetet? Har Gud, som är kärlek, verkligen skapat en plats där de som bryter mot de lagar Gud själv stiftat ska plågas i all evighet? Skulle Gud, som älskar och dessutom dog för alla människor som någonsin har existerat, låta någon fortsätta existera endast för att plågas i evighet?

Nej.

Så, då var det klart

Nå nej, finns kanske lite mer att säga om saken…

Helvete, hel– från fornnordiska Hel (även Helheim), som var både dödsriket och härskarinnan av dödsriket i fornnordisk mytologi, och -vete från vite (straff).

Dödsrike nämns också i Bibeln; Sheol och Hades är det hebreiska resp. grekiska orden för dödsrike. De betyder alltså i stort sett samma sak. I den grekiska översättningen av Gamla testamentet, Septuaginta, har Sheol översatts till Hades. Också i de texter i NT som refereras till GT använder Hades för Sheol.

Likheten mellan Hel, Hades och Sheol finns där, men nånstans på vägen har det gått från Hel, dödsrike, till Hel-vite, evig plåga i eld. Och trots att Hades betyder just dödsrike så översätts det till helvete i Svenska folkbibeln, vilket ger det en helt annan betydelse.

Mycket av hur vi ser på helvetet idag har sitt ursprung i Dantes Inferno, och alltså inte i Bibeln. Man kan säga Dante inspirerat till hur vi ser på helvetet idag.

Trots det så nämns helvete 8 gånger i Svenska Folkbibeln 2015, 9 gånger i Bibel 2000 och 29 gånger i Nya Levande Bibeln. I King James Version finns det hela 54 hell.

(Längre ner finns det en genomgång av de fyra ord som översatts till helvete eller hell. De fyra orden är Sheol, Tartaros, Hades och Gehenna.)

Nej, helvetet som en plats där själar ska plågas i evighet, är inget Bibeln berättar om. Däremot har hur vi väljer att leva våra liv konsekvenser, och konsekvensen av att vända ryggen åt Gud verkar vara förintelse, utplåning:

”Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.”

Romarbrevet‬ ‭6:23‬

Det är inte helvetet och evig plåga som är syndens lön utan döden, och döden i detta fall är ingenting, att inte längre existera.

I Matt 7:13 pratar Jesus om den trånga porten och smala vägen till livet, och den breda vägen som leder till fördärvet. Alltså den breda vägen leder inte till tortyr utan total förstörelse.

‭I Matt 25:31-46 berättar Jesus om hur fåren och getterna ska skiljas åt. De goda fåren ska få ”ta emot det rike som stått berett för dem sedan världens skapelse” och de onda getterna ska ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. ” En evig pina i helvetet kan man tänka sig (det syftas på eldsjön/brinnande sjön från Uppenbarelseboken 20, återkommer till det). Men nej, Jesus fortsätter med att det första, det som fåren får, är evigt liv och det andra, det som getterna får, evigt straff. Motsatsen till liv är död, inte tortyr.

En evig död kan ses som ett sorts straff, speciellt då det andra alternativet är evigt liv. Men helvetet, inspirerat av Dantes Inferno, finns inte. Ingen evig tortyr.

Man kan också tänka som så, skulle vi verkligen njuta av att vara i himlen om vi visste att en del av våra kära samtidigt konstant plågas för evigt?

Hur kan ”allt sammanfattas […] i Kristus” (Ef‬ ‭1:10‬) och Gud bli ”allt i alla” (1 Kor 15:28) om det fortfarande finns en dimension som är mot Gud, om det finns ondska kvar?

Att skrämma folk till tro, genom att hota med de hamnar i helvetet annars, är säkert lättare än att genom kärlek vara med och föra någon till tro, men är du skrämd till Gud är det inte Gud du mött. ”Var inte rädd” är ett återkommande motto i Bibeln, och samma gäller här. Att tro man behöver skrämma någon till tro är också att förminska Gud; Gud är större än det, större än rädsla.

”Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.”

Första Johannesbrevet‬ ‭4:18‬

Här följer en genomgång av de 4 ord i Bibeln som översatts till helvete eller hell:

Sheol: Förekommer 65 gånger i Gamla testamentet. Översätts oftast till dödsrike eller grav i svenska biblar, men i Svenska Folkbibeln står det helvete i två verser: Ords 15:11 och 27:20.

Sheol syftar på platsen eller tillståndet de döda befinner sig på/i. För hebréerna var scheol en okänd plats dit man åker efter sin död, både ond och god. I Job 14:13 utrycker Job en önskan om att få fara till Sheol. Det nämns aldrig som en plats för eviga plågor, utan verkar vara en plats av omedvetande:

5 De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen. […] 10 Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet

Pred 9:5-6, 10

Så inget tyder på att Sheol kan översättas med den moderna betydelsen av helvete.

Hades: Förekommer 10 gånger i grekiska Nya testamentet, 8 gånger översätts det till helvetet och två gånger till dödsriket (i de verser som citerar Psaltaren). Hades betyder det osedda eller det dolda. Betyder som tidigare nämnts samma som Sheol, vilket pekar på att det handlar om dödsriket, inte helvetet

Är Hades helvetet där alla icke-troende ska plågas i all evighet? I Uppenbarelseboken 20:13-14, där Hades finns i originaltexten, står det:

Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. 14 Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön.

Den andra döden är slutet på döden och dödsriket. Hades/dödsriket är alltså temporärt, och inte en evig tortyrkammare.

Gehenna eller Geenna: Förekommer 12 gånger i Nya testamentet. I Bibel 2000 översätts det till helvete, i engelska biblar hell, medan i Svenska Folkbibeln heter det Gehenna, med fotnoten ”I NT en bild för domens eviga eld”

Enda gången det används utanför evangelierna är i Jakobs brev 3:6 där det används bildligt för att beskriva hur man skadar andra med vidriga ord.

Vad som är säkert om Gehenna är att det var en verklig plats strax utanför Jerusalem, och att alla Jesus talade med/till kände till den.

Ordet Gehenna kommer från hebreiska ge Hinnom, som betyder Hinnom-dalen. Söker man på Hinnom i Gamla testamentet så kan man läst om hemskheterna som försiggicks där; det var där avgudadyrkande israeliter brände sina barn levande som offer till Molok och Baal. Topheth refereras det också till, och det var själva platsen i dalen där det offrades (se Jeremia 7:31 och 19:2, 6). När Gehenna nämns i Gamla testamentet är det alltid själva dalen det refereras till.

Jesus använder sig av Gehenna i liknelser för att förtydliga det han försöker berätta. Han säger inte ”det här kommer att hända efter döden om du inte tror på mig”. Jesus varnar helt enkelt för samma konsekvenser som Jeremia varnade för när Israels folk övergivit Gud och kärleken till sin nästa. Konsekvenserna var inte evig pina i ett helvete, utan verkliga konsekvenser i jordelivet.

Gehenna nämns aldrig i nåt av breven från Petrus, Paulus eller Johannes. Kan tyckas lite märkligt att dessa apostlar inte nämner något så viktigt. Paulus säger till och med ”för jag har inte tvekat att förkunna för er hela Guds vilja och plan.” i Apg 20:27, och ändå säger han inget om Gehenna.

Om Jesus verkligen använde Gehenna som en symbol för en plats för evig plåga, skulle inte hans lärjungar ha förstått vad Jesus menade, det var ju ändå de som var närmast honom och som skulle sprida hans budskap till resten av världen. Men ändå säger de inget om det. Inget brev i Bibeln nämner ens Gehenna som en plats. Om Gehenna verkligen var ett ställe där alla icketroende plågas i evig eld, hade det inte varit ett otroligt viktigt ämne? Borde ingen av lärjungarna eller apostlarna då inte nämnt det och varnat oss för det?

Tartaros: översätts till avgrunden/mörka avgrunden i svenska biblar, och till hell i många engelska. Det var i den grekiska och romerska mytologin en plats i Hades, dödsriket (men ändå var det lika långt från Hades till Tartaros, som från himlen till jorden enligt Iliaden). Det var fängelsehålor där gudarnas värsta fiender, titanerna, hölls fångna. Senare blev det också en plats där de människor som gjort grymma synder mot gudarna plågades., t.ex. Sisyfos som rullar en sten uppför en backe om och om och om igen.

I Bibeln förekommer Tartaros en gång, i 2 Pet 2:4:

Gud skonade ju inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i avgrunden och överlämnade dem åt mörkrets kedjor för att hållas i förvar fram till domen.

Det som Petrus pratar om är att de fallna änglar slängdes in i fängelsehålorna. Han skriver inget om att människor också ska slängas in i Tartaros. Däremot varnar han i resten av kapitel 2 för att de som vänt bort från Jesus Kristus och predikar villoläror (2:20-21), inte kan undfly domen (2:9), men han skriver inte vad domen kommer att vara.

Eftersom Petrus inte nämner Tartaros som ett av alternativen för straff, utan det är ett exempel i raden som visar att Gud inte skonar gudsföraktarna, så pekar det med största sannolikhet på att Tartaros inte är det helvetet en del menar att alla icketroende hamnar i.

Källor:

We have been wrong about hell

What Jesus really said about heaven and hell

Is hell eternal punishment?

Bloggar jag verkligen om ett ämne jag inte har nåt att säga till om?

/ Stefan / 2 kommentarer

Kan och ska en nästan medelålders man verkligen uttala sig om abort? Egentligen inte, men nu gör jag det ändå. 😄

Till att börja med vill jag säga att abort är alltid en tragedi, det ska ses som en absolut sista utväg och är inget att eftersträva. Men att möjligheten till abort inte skulle finnas är mycket värre än själva aborten. Återkommer till det.

Jag vill absolut inte lyfta upp abort som nåt bra, för som sagt, det är en tragedi varje gång det ses som enda alternativet. Det jag vill är att visa är det inte är så svartvitt som en del påstår.
En del skriker ju:

”Abort är mord på barn! Förbjud abort!”

tl;dr: Står det i Bibeln att abort är mord? Nej. Står det i Bibeln att abort är bra? Nej. Står det alls nåt i Bibeln om abort? Nej. Är rätt sätt att minska antalet aborter ett förbud? Nej. Är det bättre att förebygga, stödja och hjälpa? Ja.

Eftersom jag i mina tidigare blogginlägg utgått från Bibeln så gör jag det nu till viss del även i detta ämne

Vad säger Bibeln om abort?

Just ingenting. Finns ingen lag som förbjuder abort. Men det finns ej heller verser som förordar abort.

Men abort fanns väl inte då?

Jo, det förekom, även om det då var ett mycket farligt ingrepp. T.ex. finns det skrivet om abort på egyptiska papyrer från 1500 år f.Kr. Så abort var nåt man kände till, även i Israel. Profeten Jeremia förbannar dagen han föddes och skriver i sin bok:

eftersom han inte dödade mig i moderlivet så att min mor fick bli min grav och hennes moderliv havande för alltid.

Jeremia 20:17

Hur man såg på foster på den tiden, får man en aning om när man läser 2 Mos. 21:22-25:

22 Om män kommer i gräl med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna så att hon föder fram sitt foster, men ingen annan olycka sker, då ska han böta vad kvinnans man ålägger honom och betala efter skiljedomares prövning. 23  Men om det sker en olycka ska liv ges för liv, 24 öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, 25 brännskada för brännskada, sår för sår och blåmärke för blåmärke.

Dessa verser säger alltså, förenklat, att om fostret dör, om kvinnan får missfall pga av fysiskt våld, så räcker det med finansiell kompensation, precis som det gör när man tagit nån annans egendom (jfr 2 Mos. 22). Men om det sker nåt annat, alltså om kvinnan skadas eller dör, är det öga för öga, tand för tand som gäller.
Det här pekar mot att foster inte ännu sågs som en egen person, en människa, utan som egendom.

Andra verser som berättar hur ”högt” värde man satte på gravida kvinnor, foster och barn är t.ex.:

  • Förbannad ska ditt moderlivs frukt vara (5 Mos 28:18)
  • I sådan nöd och sådant trångmål ska din fiende försätta dig att du ska äta din egen livsfrukt, köttet av dina söner och döttrar som Herren din Gud har gett dig. (5 Mos 28:53)
  • Deras bågar fäller unga män, de har inget förbarmande med fostret i moderlivet, deras ögon har inget medlidande med barn. (Jesaja 13:18)
  • …ingen ska föda, ingen gå havande, ingen befruktas […] Ge dem moderliv med missfall och uttorkade bröst […] Även om de föder barn ska jag döda deras kära livsfrukt. (Delar ur Hosea 9:10-16)
  • Samaria ska stå med skuld, för hon har varit upprorisk mot sin Gud. Invånarna ska falla för svärd, deras späda barn ska bli krossade, deras havande kvinnor uppristade. (Hosea 14:1)

Även om ett av buden är ”du ska inte dräpa” så verkar det finnas många undantag. Så hur ”heligt” är livet egentligen? Från 2 Mos 21:12-17:

  • Den som slår någon så att han dör ska straffas med döden.
  • Den som slår sin far eller sin mor ska straffas med döden.
  • Den som rövar bort en människa ska straffas med döden.
  • Den som förbannar sin far eller mor ska straffas med döden.

Är det att dräpa om det inte har liv, utan enbart är levande?

När börjar livet?

Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag har inget tydligt svar för jag vet helt enkelt inte. En del menar att livet börjar vid befruktning, andra säger det börjar när hjärtat slår sitt första slag. I en del kulturer under vissa perioder (judendomen bl.a., men även olika kristna organisationer i USA för bara 50 år sedan, https://rewirenewsgroup.com/religion-dispatches/2019/09/27/when-the-biblical-view-for-evangelicals-was-that-life-begins-at-birth/) har man menat att livet börjat först när huvudet är ute.

Använder man hjärnaktivitet som måttstock för när livet börjar så finns det flera alternativ. V. 6-8 så börjar man se aktivitet på EEG, men endast i hjärnstammen, som är den del som bl.a. sköter om andningen. Vid v. 24-36 börjar man se tecken på högre hjärnfunktioner, i hjärnbarken. Det är i hjärnbarken som intellekt, konstnärlighet och språk ”finns”.

Är det då i hjärnbarken som är personen finns, eller i hjärnstammen? Hjärnstammen sköter ju trots allt om att vi hålls levande. Men bara för att något är levande betyder det inte att det har liv.

Det som jag tror är närmast sanningen är att livet börjar när fostret blir medvetet, när de högre hjärnfunktionerna kommer igång. Alltså v. 24-36.

(The problematic symmetry between brain birth and brain death, D Gareth Jones, Journal of Medical Ethics 1998, https://jme.bmj.com/content/medethics/24/4/237.full.pdf)

Står det i Bibeln att livet börjar vid befruktning? Nej.

Även om det inte står nåt om att livet börjar redan vid befruktning, finns det verser som tolkas att betyda det, t.ex:

13 Du har skapat mina njurar, du vävde mig i moderlivet. 14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl. 15 Benen i min kropp var inte osynliga för dig när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. 16 Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, formade innan någon av dem hade kommit.

Psaltaren 139:13-16

De här verserna handlar dock om att Gud har en plan för mig och dig, att Han skapat oss, inte att livet börjar vid befruktning.

Vad menas med ”när börjar livet”?

Ja, vad menas. Vad är liv? En bakterie är en levande organism, likaså en amöba. Växter är också levande. Om man tänker på liv på det sättet, så börjar liv vid befruktning; det är bildas något nytt, en unik organism blir till av två helt olika celler från två andra organismer.

Har fostret en själ ända från befruktning, eller kommer den senare? Det är väl det som är den egentliga frågan.

Om livet verkligen börjar vid befruktning, så är det väldigt många liv som går förlorade varje år genom missfall. Det är svårt att veta exakt men mellan 50-75% av alla graviditeter avslutas avvarit självt, innan man får ett positivt graviditetstest. Det här gäller då befruktade ägg, alltså enligt en del fullvärdiga människor. Risken för missfall efter det ligger ungefär på 15%. Antalet aborter bleknar i jämförelse med antalet missfall. (källa: babyhjalp.se)

Ifall livet börjar vid befruktningsögonblicket så är det väldigt grymt gjort av Gud att låta en själ komma in i den befruktade cellen, för att sen låta den dö. Då låter Han så många totalt oskyldiga dö varje dag, år ut och år in, utan orsak. Det låter inte som min Gud

Så nej, livet börjar inte vid befruktningen,. Åtminstone det kan vi veta, även om vi inte kan säga exakt när livet börjar.

Att förbjuda aborter leder inte till att det slutar göras aborter. De som har råd med det åker till länder där det är tillåtet, eller hittar läkare som utför abort mot betalning. De som blir mest lidande är de som inte har råd med riktiga aborter, utan känner sig tvungna att låta aborter genomföras under farliga och osäkra omständigheter med ibland ödesdigra konsekvenser. Runt 10% av mödradödligheten beror på osäkra aborter (källa: Human Rights Watch)

Att jobba för ett förbud mot abort är alltså inte pro-life. Det finns mycket som är mer pro-life än att jobba för ett abortförbud: hjälpa föräldrar i nöd, vara stöd åt föräldralösa, ta emot fosterbarn, jobba frivilligt på självmordslinje, osv. Om det enda sättet man visar att man ”bryr sig om de ofödda barnen” är att man jobbar för ett abortförbud, är man inte pro-life.

Enda vettiga och fungerande sättet att få ner antalet abort är att jobba för att abort inte ska ses som enda alternativet. Statistik visar t.ex. att när unga får gratis preventivmedel sjunker antalet aborter. (https://svenska.yle.fi/artikel/2019/09/20/aborterna-blev-farre-da-vanda-inforde-gratis-preventivmedel-efter-18-manader-syns)

Utöver gratis, lättillgängliga preventivmedel så är omfattande sexualundervisning, där man berättar om bl.a. både avhållsamhet och preventivmedel, mycket bra. ”Dagen efter”-piller att använda i nödfall är bra om de är billiga och lätta att få tag på, eftersom dessa förhindrar graviditet och då gör att abort inte behövs. Något som gagnar alla, samtidigt som det minskar antalet aborter, är att se till att kvinnor som blir gravida i misstag, har möjlighet och råd att tryggt uppfostra ett barn (till).

Den svåraste insatsen är att få män (och pojkar) att ta sitt ansvar, se till att de/vi tar ansvar för våra gärningar, både innan, under och efter sexakten.

inga manliga sprut, inga ofrivilliga graviditeter

Katarina Wennstam på Instagram 29.1.2021