Ofelbar?

Något jag funderat på senaste tiden är om allt i Bibeln behöver vara sant för att det ska gå att tro på vad det står där. Om inte, vilka delar behöver inte vara sanna för att det fortfarande ska gå att tro? Eller behöver hela Bibeln vara ofelbar, eller som en del menar, Guds ord direkt på papper?


tl;dr: är Bibeln Guds ord? Nej, Jesus är Guds ord (Joh 1:1-18).
Är Bibeln 100% historiskt korrekt? Nej, det finns mycket som inte stämmer, inte ens mellan olika böcker i Bibeln.
Betyder det att Bibeln är endast en sagobok? Nej, det finns mycket sanning och vishet i Bibeln. Man behöver ”bara” komma ihåg att läsa texterna i sitt sammanhang.

Går inte ihop

Berättar ens Bibeln exakt hur allt gick till? Det räcker att läsa skildringen av vad som skedde vid Jesu uppståndelse i de fyra evangelierna för att förstå att det inte är en 100% korrekt historieskildring.

I Matteus 28 går Maria Magdalena och den andra Maria(?) för att se på graven. Här kan vi läsa att det är vakter utanför graven, stenen rullas bort när kvinnorna kommer dit, och det dyker upp en ängel. I Markus 16 är det Maria Magdalena, Maria, Jakobs mor, och Salome som ska till graven och smörja Jesu kropp. Inga vakter, stenen är redan bortrullad och en ängel är där. I Lukas 24 är det Maria Magdalena, Maria, Jakobs mor, Johanna och flera, icke namngivna kvinnor med. Inga vakter, stenen bortrullad och denna gång två änglar. I Johannes 20 är det endast Maria Magdalena som går till graven. Inga vakter, stenen bortrullad och inga änglar alls, i alla fall första gången hon är där.
Vilken version är sann? Spelar det ens nån roll?

Ett annat exempel på olikheter mellan testamenten är vad som hände runt Jesu födsel. I Lukas står det att kejsar Augustinus höll en skattskrivning när Jesus föddes, och det skedde en sådan 6 e.Kr. I Matteus står det att Jesus föddes när Herodes var ståthållare, men denne dog 4 f.Kr. Så nån har fel. Matteus är också den enda som nämner att Herodes dödade alla pojkar under två år i Betlehem och att Maria och Josef flydde med Jesus till Egypten. Skedde massmordet och flykten verkligen (ingen historieskrivare från den tiden nämner något massmord på pojkar i Betlehem) eller var det bara Matteus som försökte visa att Jesus uppfyllde profetior i Gamla testamentet (som dessutom inte har med Messias att göra)? Vi har också en hel del översättningsmissar.
Igen, spelar det nån roll? Kan Guds kärlek till oss vara sann trots dessa ”fel”? Är Jesu budskap bara struntprat på grund av att varenda ord i Bibeln inte är sant?

Spelar det roll?

Jag tror att det spelar roll om ens tro bygger till största delen på Bibeln, på att Bibeln är Guds ord, ord givna av Gud och direkt nedskrivna utan mänsklig inverkan .
Om en ser Bibeln som Guds ord så måste Bibeln vara 100% sann, för Gud talar enbart sanning. Om det då skulle finnas felaktigheter i Bibeln, så betyder det också att Gud inte är enbart sanning, och då är det nära till en troskris. Tron behöver nog byggas på nåt mer hållbart och stabilt än idén att Bibeln skulle vara Guds ord.

Står det ens någonstans att Bibeln är Guds ord? Nej. Joh 1:1-18 säger däremot att det är Jesus som är Guds ord.

Att en ser Bibeln som utan fel kan leda till att man försöker rationalisera det som står i Bibeln, man använder sig av ”världsligt, vetenskapligt” tänkande för att förklara det märkliga, mystiska och oförståbara i Bibeln. Man försöker alltså passa in Bibeln i modernistiska tankesätt, och struntar i det kryptiska i den. Men lämnar man bort den biten att Bibeln är kryptisk, mystisk, otydlig, och ställer fler frågor än den ger svar, så blir det svårt att förklara de motsättningar och ”felaktigheter” som finns i Bibeln. Det mystiska bidrar mycket till hur man läser Bibeln, och även hur man traditionellt läst den.

Ultimately, our offense at the idea that the Bible doesn’t give us absolute truth shows we have made the Bible an idol. The Bible, like humankind, is not God.

Jared Byas

Mystik

En tro som kan ge ett rakt svar på alla frågor, är det en fortfarande en tro? Är inte tro att man inte vet? Tro för mig är tillit. Att trots att jag inte vet, att jag inte har svar på alla frågor, så kan jag sätta min tillit till nån annan, till Gud i det här fallet.

The opposite of faith is not doubt, but certainty

Anne Lamott

Vi får ha frågor, ja vi måste ha frågor. En tro som är säker, som inte ställer frågor, som inte tillåts tvivla, är en tro som står stilla, en tro som är död. Jag tror vi alla nån gång mer eller mindre fastnar i det att ”jag vet”, ”jag är säker”. Då gäller att ha modet att öppna ögonen och se allt vi inte vet, och acceptera att vi inte vet eller kan veta.

Mystik och sårbarhet behövs i en tro för att inte egot ska ta över kontrollen. Mystiken, eller jag kanske kan kalla det osäkert ovetande, gör att tron handlar om tillit, en tillit på att Gud vet fastän jag inte vet.

Gud tål frågor, Gud tål tvivel. Tomas tvivlaren ville se bevis på att Jesus uppstått, han ville se såren i Jesu handleder och känna på dem (Joh 20:25). En helt normal reaktion kan jag tycka. När Jesus visade sig igen efter 8 dagar så lät Jesus Tomas känna på sina sår; Jesus fördömde inte Tomas för hans tvivel utan istället visade han Tomas de bevis som denne behövde.

Instruktionsbok?

Hur ska en då se på Bibeln? Det finns en del problematik med hur den blivit till, hur vilka böcker som ska vara med har valts ut, och hur en del böcker och brev helt förstördes för att de inte riktigt ”passade in”, men det går jag inte in på mer nu, utan jag utgår från den protestantiska Bibel vi har för tillfället (både ortodoxa och katolska Bibeln har fler böcker).
Jag ser på den som en bok skriven av människor använda av Gud. Precis som Gud använt människor genom hela historien och genom hela Bibeln för att utföra många av sina planer, så använde Gud människor för att skriva Bibeln. Samtidigt som Gud inspirerade människor till vad de skulle skriva, så respekterade Gud deras mänsklighet och fria vilja, vilket ledde till att Krönikeböckerna inte alla gånger är överens med Samuels- och Kungaböcker, och att de fyra evangelierna skiljer sig från varandra. Så allting blev inte ”rätt”, men det finns fortfarande sanning, vägledning och undervisning i Bibeln. Det är också en bok för att odla vishet.

Mystiken kommer in här också, hur inspirerar Gud människor samtidigt som Gud respekterar våran mänsklighet, hur funkar det? Det är den mystiken, det ovetandet som gör det så intressant också, för mig i alla fall, att det inte finns en tydlig manual hur man exakt ska leva. Visst, de största buden som innefattar alla andra bud säger vi ska älska Gud, varandra och oss själva, men hur gör vi det?

Bibeln är inte en instruktionsbok där man söker fram en vers och så får man svar på det man vill veta. Nej, det är att förminska Bibeln, det är att ta bort vårt ansvar att försöka förstå texten, förstå sammanhangen, det är att avlägsna Gud från här och nu eftersom Gud redan ”gett oss alla svar” och inte behöver vara närvarande. Snarare behöver man se Bibeln i sin helhet, se hur komplex den är, se hur den är skriven ur olika perspektiv, se hur olika böcker i den säger mot andra böcker men ändå pekar åt samma håll. Visst kan vi få svar när vi läser Bibeln, men det kräver ofta lite mer arbete än att bara läsa det ordagrant, utan kontext och utan analys.

Står det verkligen så?

Något jag finner märkligt är hur en del väljer att använda Bibeln som ett vapen, medvetet eller omedvetet. Som ammunition plockas passande bibelverser fram, varifrån som helst, helt tagna ur sin kontext, allt för att ”vinna” och ha ”kontroll”. Verserna som valts ut stöder inte egentligen ens teologi, men gör det plötsligt ändå, då ens teologi och egna tankar tillåts påverka tolkningen av verserna. Det försöker bevisas att ens åsikt är den enda rätta, och eftersom det egentligen inte är en åsikt utan ”Guds ord”, Bibeln har ju citerats, så är det bara att lyda.

Motsätter man sig detta, så är man avfälling, går på villovägar, är bedragen, vilsen, osv. Gal 1:6-9, 1 Tim 4:1, Upp 22:15 slängs i ansiktet på en då man ställer svåra frågor och ifrågasätter strukturer som det inte riktigt finns grund för i Bibeln.

Det är en tro av dömande och kontroll genom skam, istället för en tro av kärlek, helande och frigörande.


What if we saw our faith as joining Jesus in healing and liberating the world and not controlling it and condemning it?

Danté Stewart

Ett tydligt exempel är homosexualitet, som jag ju skrivit en hel del om. Ingenstans i Bibeln fördöms homosexualitet som helhet och absolut inte kärleksfulla, trogna, seriösa förhållanden. Verser har tagits ur sin kontext och tolkas till att betyda nåt de inte betyder. Läser man de verserna i sitt rätta sammanhang förstår man att det som fördöms är avgudadyrkan och dess riter, där det då kan förekomma samkönat sex (som då inte är lika med all homosexualitet). Men som sagt, har skrivit en hel del om det redan.

Ett annat ett exempel är kvinnoprästfrågan. Samma sak där, bibelverser tolkas vara emot kvinnliga predikanter och präster, fastän de ursprungligen betytt och handlat om nåt annat.



Hur ska man läsa Bibeln då? C.S Lewis sammanfattar det rätt bra:

“It is Christ Himself, not the Bible, who is the true word of God. The Bible, read in the right spirit and with the guidance of good teachers will bring us to Him. When it becomes really necessary (i.e. for our spiritual life, not for controversy or curiosity) to know whether a particular passage is rightly translated or is Myth (but of course Myth specially chosen by God from among countless Myths to carry a spiritual truth) or history, we shall no doubt be guided to the right answer. But we must not use the Bible (our fathers too often did) as a sort of Encyclopedia out of which texts (isolated from their context and not read without attention to the whole nature & purport of the books in which they occur) can be taken for use as weapons.”

C.S Lewis ”The Collected Letters of C.S. Lewis, Vol. 3”

Myt i detta sammanhang betyder: ”A traditional story, especially one concerning the early history of a people or explaining a natural or social phenomenon, and typically involving supernatural beings or events.” (Oxford English Dictionary)

The Gospel interacts with both our hearts and our minds in a way that simple fact cannot, and only myth can.

The more I learn about our Christian faith and immerse myself in the theological world, I realize that so many of the supposed ”dangers” were more about maintaining power and creating enemies than it was about loving God and loving our neighbors

Danté Stewart

Att använda Bibeln som vapen mot medmänniskor och på så vis fördöma dem är inte okej, det är helt enkelt inte det Jesus ville vi skulle göra. Han säger det flera gånger i Bibeln, t.ex.: ”Döm inte, så blir ni inte dömda” (Matt 7:1), ”Döm inte, så blir ni inte dömda. Fördöm inte, så blir ni inte fördömda. Förlåt, så blir ni förlåtna.” (Luk 6:37), och ”Den av er som är utan synd kan kasta första stenen på henne.” (Joh 8:7)

Att döma andra, att få andra att känna skam för vad och vem de är, är ett enkelt och snabbt sätt att kontrollera dem. Det är inte helande eller frigörande, utan det är kontrollerande. Det behöver inte vara menat som en illvillig gärning, man kan ha goda avsikter, men det är ändå inte kärlek.

I det här fallet helgar ändamålen inte medlen.

Grejen är den att man behöver inte hota med helvetet för att övertyga folk att följa Jesus. Jesus behöver inte helvetet för att det ska vara värt att följa honom


”Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom.”

Joh 3:17